två ()
liczebnik główny (1.1) dwa, 2 czasownik przechodni (2.1) myć
(2.1) att två, tvår, tvådde, tvått, två! ; pres. part. tvående, perf. part. tvådd
(1.1) Två pojkar sitter på en bänk. → Dwóch chłopców siedzi na ławce.
(1.1) tu, tvenne (2.1) tvätta, rengöra, rena, tvaga
(1.1) tvåa, tvilling (1.1) tu, tvenne (1.1) tve- (2.1) tvående, tvagning, tvätt, tvål (2.1) tvaga, betvå
złożenie rzeczownikowe tvåbarnsfamilj, tvåfamiljshus, tvåhjuling, tvåkrona, tvåkronorsmynt, tvåmanssäng, tvåtaktsmotor fraza czasownikowa hamna mellan två stolar • lägga ihop två och två • sitta på två stolar • sätta sig mellan två stolar • två sina händer złożenie przymiotnikowe tvåbent, tvådelad, tvådimensionell, tvåfärgad, tvåkönad, tvåspråkig, tvåårig