Harald Ossian Hjalmarson, (14 juli 1868 i Stockholm – 16 december 1919 i Uppsala) var en svensk officer, som blev oberstløjtnant i 1916 og generalmajor i 1918 (i den finske hær). Han var far til Jarl Hjalmarson.
Hjalmarson tog officerseksamen i 1889 og samme år blev han sekondløjtnant ved nørreskånske infanteriregiment.Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk Uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 63. Han gik på kadetskole 1892 – 1894. Fra 1911 til 1915 var Hjalmarson general i det persiske gendarmeri. Disse styrker bestod af seks regimenter, to ved Teheran og fire som overvågede karavanevejene. Styrkerne blev ledet af 36 svenske officerer og bestod af i alt 900 mand.
Under sin udstationering blev Hjalmarson i 1913 forfremmet til major og i 1916 blev han oberstløjtnant i Värmlandsregementet og året efter i Upplandsregementet. I 1918 fik han sin afsked.Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 63.
I 1918 blev Hjalmarson chef for den svenske brigade i den finske borgerkrig. I sine erindringer skriver han om indstillingen til at gå i krig:
I 1919 genindtrådte han i svensk tjeneste som oberstløjtnant i Norrbottenregimentet og blev samme år overført til Vaxholms grenaderjægerregiment.Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 64.
Bibliografi Mina krigsminnen från Finland: ur en svensk-frivilligs dagboksanteckningar från fälttåget 1918 (1919)
Noter
Kilder Hjalmarson, Harald, Mina krigsminnen från Finland (1919)
Eksterne kilder/henvisninger
Harald Hjalmarson Uppsala universitetsbibliotek, 3 vol.
Kategori:Officerer fra Sverige Kategori:Generaler fra Finland