Sven Johan Stolpe (født 24. august 1905 i Stockholm, død 26. august 1996 i Flipstad) var en svensk forfatter, oversetter, journalist, litteraturforsker og litteraturkritiker.

Karriere Stolpe debuterte som forfatter i 1929 med essaysamlingen Två generationer. I 1930 utkom romanen I dödens väntrum, hvor Stolpe beskriver sine erfaringer fra opphold på sanatorium. Den ble en suksess, og ble etterfulgt av flere skjønnlitterære verk. Til tross for dette er Stolpe mest kjent for sin sakprosa, som introduktør, historiker og oversetter.

På 1940-tallet engasjerte han seg mot nazismen, blant annet sammen med vennen og poeten Bertil Malmberg. Stolpe kritiserte også undertrykkingen i Sovjetunionen.

Stolpe ble tidlig interessert i katolisismen, hva som blant annet gav seg til uttrykk i essaysamling Den kristna falangen (1934–36). Til tross for dette sluttet han seg på 1930-tallet til den såkalte Oxfordbevegelsen, som var en internasjonal kristen vekkelsesbevegelse. I 1947 konverterte han til katolisismen.Varför jag blev katolik: en samling inlägg, Stockholm, 1955 I forbindelse med dette skrev han Lätt, snabb och öm og Sakrament, av mange ansett som hans viktigste romaner. Mellom 1951 og 1960 var han medredaktør for det katolske tidsskriftet Credo.

En konsekvens av Stolpes katolske orientering var også biografiene han skrev om Jeanne d’Arc, dronning Kristina og den hellige Birgitta. I 1959 disputerte han med en avhandling om Kristina, Från stoicism till mystik. I arbeidet med avhandlingen fikk Stolpe tilgang til det kirkelige arkiv i Roma.

I årene 1964–1972 arbeidet han som lektor i Mjölby. Han framstod ofte som konservativ kulturkritiker i media; blant annet var han kritiker i Aftonbladet mellom 1945 og 1961. Han var tidvis bosatt i Malexander, men også i Värmland, et landskap han beskrev i boken Mitt Värmland.

I 1970 gav han ut boken Låt mig berätta, en samling humoristiskeBonniers , og ifølge Stolpe selvopplevde, minner og anekdoter som fikk to oppfølgere: Låt mig berätta mer i 1971 og Tål ni höra mer? i 1976. På 1970-tallet gav Stolpe også ut memoarverk, og begynte på egen hånd å skrive en svensk litteraturhistorie i flere bind. Der fikk han skrive om sine litterære forbilder, som Verner von Heidenstam og Selma Lagerlöf. Han dediserte også et bind til August Strindberg, en forfatter han var betydelig mer negativ til. I 1980 publiserte han en kontroversiell studie av Olof Lagercrantz, en forfatterkollega Stolpe likte dårlig og mente hadde hatt en destruktivt innflytelse på det svenske kulturlivet. Stolpe lovte også liknende granskninger av Bertil Malmberg og Eyvind Johnson, som han mente hadde utøvd skadelige påvirkninger, med disse ble ikke utgitt. Eyvind Johnson og Stolpe var fra gammelt av konkurrenter og ideologiske motpoler og hadde fra 1930-tallet til 1950-tallet utvekslet en serie karikaturer og polemikker; Stolpe figurerer for eksempel i Johnsons romaner Krilons resa (1942, under dekknavnet Dr Tollius) og Tidens gång (1955).

Etter å ha blitt smittet av tuberkulose oppholdt Stolpe seg på sanatorium i Sveits mellom 1927 og 1928 (skildret i romanen I dödens väntrum). Dette, sammen med en alvorlig trafikkulykke i voksen alder, gjorde at Stolpe bare hadde en halvt fungerende lunge.

Stolpe ble utnevnt til professor i 1993.

Han er begravd på Vadstena kirkegård.Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 120Katrineholms kuriren 1996-okt-10 side 9: Stolpe vilar i Vadstena

Sitat Intervjuer:- Nu när du får tala fritt i Magasinet i kväll, vad ska du säga då? Sven Stolpe: - Jag vill inte träffa lagstiftarna. Jag vill vara med om att hänga dem på Brunkebergstorg i stiliga galgar. (i fjernsynsprogrammet Magasinet, 1981)

«Sedlig idiot var han för ingen del något dumhuvud.» Om sin motstander Olof Lagercrantz i biografien om ham (sitat fra Viktor Rydbergs biografi om Caligula).

Hagge Geigert: «Vad vill du bli ihågkommen för? Vi har talat om dig i så många definitioner här.» Sven Stolpe: «Nej, jag vill inte bli ihågkommen alls. Det tror jag inte är någon risk, förstår du, i det svenska Sovjetväldet att man blir ihågkommen. Det kommer inte att finnas kvar några av oss, inte. Det kommer bara att fladdra stora rödskägg vart man går.» («Gjest hos Hagge» i SVT 1977 – se ekstern lenke nedenfor.)

Bibliografi (utvalg) 1929: Två generationer, Stockholm 1930: I dödens väntrum 1931: Livsdyrkare: studier i modern primitivism, Stockholm 1932: Den franska kulturen : en orientering, Stockholm – medforfatter: Ernst Robert Curtius 1933: Sigfrid Siwertz, Stockholm 1934: Hjalmar Söderberg, Stockholm 1934: Kristna falangen 1935: Diktens frihet, Stockholm 1935: Det svenska geniet och andra studier, Stockholm 1936: Kristna falangen: franska essäer. Ny samling 1938: Oxfordprofiler, Stockholm 1941: I smältdegeln: Inlägg och skisser 1942: Fem norrmän: Christopher Bruun, Eivind Berggrav, Arne Fjellbu, Ronald Fangen, Fredrik Ramm, Stockholm 1942: General von Döbeln (filmmanus) 1943: Kvinnor i fångenskap (filmmanus) 1944: En dag skall gry (filmmanus) 1944: Excellensen (filmmanus) 1944: Vi behöver varann (filmmanus) 1945: Brott och straff (filmmanus) 1947: Francois Mauriac och andra essayer 1947: Lätt, snabb och öm 1948: Änglar och demoner: karikatyrer och skisser, Stockholm 1949: Den glömda vägen, Stockholm 1956: Stefan George och andra studier, Stockholm 1957: Ungdom, Uppsala 1958: Student -23, Uppsala 1959: Från stoicism till mystik: studier i drottning Kristinas maximer, Stockholm 1960–1961: Drottning Kristina, Stockholm 1962: Klara: komedi i fem akter 1962: I dödens skugga 1963: Tre franska författare: essäer om André Gide, François Mauriac, Georges Bernanos, Stockholm 1964: Dag Hammarskjölds andliga väg, Stockholm 1970: Låt mig berätta, Stockholm 1971: Låt mig berätta mer, minnen och anekdoter, Stockholm 1972: Svenska folkets litteraturhistoria, Stockholm 1974–1976: Memoarer, Stockholm 1976: Geijer: en essay, Stockholm ?: Birgitta i Sverige och i Rom, Stockholm 1976: Tål ni höra mer?: minnen och anekdoter, Stockholm 1980: Olof Lagercrantz, Stockholm 1980: 40 svenska författare, Höganäs 1983: Livets löjen: glada minnen och bagateller, Stockholm 1983: Nikolaj Berdjajev, Borås 1984: Äventyr i Paris – och annorstädes: essayer av Sven Stolpe 1934-1974, Höganäs 1985: Mitt Värmland, Solna 1988: Jeanne d’Arc: en biografi, Höganäs 1988: Franciskus: lärjunge och diktare, Borås 1990: Tal till vänner, Borås

Priser og utmerkelser (utvalg) 1989 – Lotten von Kræmers pris 1989 – Gun och Olof Engqvists stipendium 1982 – Contras frihetspris

Ettermæle

Sangtekst av Ola Magnell Sven Stolpe nevnes i den svenske musikeren Ola Magnells låt Nya perspektiv: «När Sven Stolpe får Das Kapital i läxa (...) Ja det är då, först då som saker börjar hända Å det är då som de kan börja skönja nya perspektiv»

Boken og filmen Bränn mina brev I 2018 ga Sven Stolpes dattersønn Alex Schulman ut boken Bränn alla mina brev, som handler om Sven og Karin Stolpes ekteskap, og om Karin Stolpes forhold til forfatteren Olof Lagercrantz. Boken bygger på autentiske dagbøker og kjærlighetsbrev. I 2022 hadde filmen Bränn alla mina brev premiere, den bygget på Alex Schulmans bok, og var regissert av Björn Runge.

Familie Sven Stolpe var sønn til overkontrollør Johan Stolpe og Maria Schwartz. Redaktøren, oversetteren og forfatteren Birger Stolpe og forleggeren og skribenten Herman Stolpe var brødrene hans; oversetteren og litteraturkritikeren Jan Stolpe – sønn av Birger Stolpe – var nevøen hans.

Sven Stolpe giftet seg i 1931 med oversetteren og forfatteren Karin von Euler-Chelpin, datter av professor Hans von Euler-Chelpin – som mottok nobelprisen i kjemi i 1929 – og kjemikeren, geologen og botanikeren Astrid Cleve. Sven og Karin Stolpe var foreldre til forfatteren Staffan Stolpe, Lisette Schulman (og dermed morfar til bloggeren, spaltisten, radioprateren og forfatteren Alex Schulman og bloggeren Carl (Calle) Schulman), oversetteren Monica Rennerfelt og Benkt Stolpe. På 1950-tallet bodde familien på herregården Valåsen, øst for Karlskoga.

Referanser

Eksterne lenker Sven Stolpe intervjuas i "Gäst hos Hagge" i SVT 1977 (ca 1h) – «Möt den katolske författaren, litteraturkritikern och debattören Sven Stolpe som inte tror att han kommer att bli ihågkommen i 'det svenska Sovjetväldet där det fladdrar rödskägg vart man går'.»

Kategori:Svenskspråklige forfattere Kategori:Svenske journalister Kategori:Svenske litteraturvitere Kategori:Svenske forfattere Kategori:Personer fra Stockholm