Alla själars dag är en kristen åminnelsefest i allhelgonatid till minne av de avlidna anhöriga och infaller dagen efter alla helgons dag. I svenska kyrkan firas alla helgons dag och alla själars dag under allhelgonahelgen som infaller lördagen 31 oktober–6 november respektive söndagen 1–7 november. I den katolska kyrkan infaller alla helgons dag 1 november (i Sverige kallad allhelgonadagen) och alla själars dag den 2 november.
Högtiden har firats inom kristendomen sedan medeltiden. I svenska kyrkan användes namnet söndagen efter alla helgons dag mellan 1983–2003 efter att ha återinförts som högtid sedan dess bortgång under reformationen.
Historia Redan tidigt i kyrkans historia skrev de troende ner namnen på sina avlidna anhöriga i anteckningsböcker, kallade diptyker. På 500-talet införde Benediktinorden en minnesdag för de avlidna i samband med pingsten.
Seden att fira alla själars dag den 2 november går tillbaka till högmedeltiden. Sannolikt instiftades dagen på 900-talet av abboten Odo av Cluny (878–942) och datumet har uppmärksammats i katolska kyrkan sedan 998 efter ett beslut av abboten Odilo av Cluny (962–1049).
Sverige
Alla själars dag firades i Sverige ursprungligen under medeltiden som del av den katolska seden men avskaffades i samband med reformationen. Det var en mindre helgdag i Sverige till och med 1571, och försvann helt ur almanackan 1680. I stället kom alla helgons dag att överta rollen som åminnelsedag över de avlidna.
År 1772 gjordes alla helgons dag om till en helgdag och lades om till en söndag. Detta varade till 1953 när den flyttades till den lördag som infaller mellan 31 oktober till 6 november. Detta frilade söndagen och 1983 införde svenska kyrkan alla själars dag på nytt som helgdag åt de dödas minne. Dagen kallas ursprungligen söndagen efter alla helgons dag men 2003 ändrades detta till alla själars dag.
Svenska kyrkan I Svenska kyrkan infaller alla själars dag den söndag som infaller 1–7 november omedelbart efter alla helgons dag som i Sverige är skild från allhelgonadagen 1 november och infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Dagen har firats sedan 1983 och kallades fram till 2003 söndagen efter alla helgons dag. Bortsett datum motsvarar dagen den katolska dito.
Den liturgiska färgen är violett/blå eller svart.
Svenska kyrkans evangeliebok I Svenska kyrkans evangeliebok talar kollektbönen på alla själars dag om hur Gud låtit Jesus uppstå "för att han skulle vara herre över levande och döda". Man ber om "nåd att ta emot honom som vår frälsare, så att vi med honom får gå in i det eviga livet". På denna dag (eller ibland av praktiska skäl på lördagen) firas ofta minnesgudstjänster. Det är vanligt att man under sådana gudstjänster tänder ljus för de avlidna, vars namn läses upp.
Temat för dagens bibeltexter enligt evangelieboken är Vårt evighetshopp, och en välkänd text är den text ur Första Korinthierbrevet, där Paulus förklara hur han ser på de dödas uppståndelse:
”Det du sår får inte liv om det inte dör.” ... ”Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. Det som blir sått föraktat uppstår i härlighet.”
De här bibelställena är de texter som enligt evangelieboken används för att belysa dagens tema:
Första årgången Andra årgången Tredje årgången Psaltarpsalm Hes 37:12-14 Upp 22:1-5 Luk 12:4-7 Job 17:15-16 1 Kor 15:35-49 Joh 6:37-40 Jos 1:10-11 Heb 11:13-16 Luk 20:37-38 Ps 116:1-9
Föregående dag i evangelieboken: Alla helgons dag Följande dag i evangelieboken: ---
Katolska kyrkan I den romersk-katolska kyrkan infaller alla själars dag den 2 november. Framför allt fokuserar man på de avlidna anhöriga. Dagen infaller dagen efter allhelgonadagen 1 november, då man firar helgonen, som redan är frälsta. På alla själars dag fokuserar man alltså på dem som ännu inte är frälsta, på dem som ännu inte med säkerhet befinner sig i himmelrikets härlighet. Detta hänger ihop med den romersk-katolska tron på skärselden: att människor som avlidit i tron på Jesus behöver ett stadium av rening innan de kan möta Gud i den bländande ljuvligheten i Paradiset.
Oremus I den katolska bönboken Oremus står följande om alla själars dag:
”Årstiden påminner om skapelsens obeständighet och Guds evighet. Människan måste obönhörligen ge upp allt som inte är evigt. Hennes tillgångar, hennes välbefinnande och liv är inga absoluta värden. Det enda som till sist gäller är Guds kärlek till oss och i oss. Allt i oss som inte består i den absoluta kärlekens eldprov måste förintas. Men ’kärleken upphör aldrig’ (1 Kor 13:8). Vi som lever i tiden och de som gått ur tiden är med kärlekens band förenade i de heligas gemenskap. Gud vill genom den bedjande kyrkan i himlen och på jorden förmedla frukterna av Kristi seger över döden. Därför ber vi för de avlidna (jfr 2 Mack 12:43-46) och stärker så den gemenskapen. Ljuslågorna på gravarna är symboler för samhörigheten bortom graven och tecken på att vår mänskliga strävan skall renas i Påskens mysterium och fullkomnas i Guds eviga Rike”.
Requiem-mässa
Vid mässan på alla själars dag, som även kallas Requiem-mässa, brukar man be för sina avlidna anhöriga. De som är närvarande på mässan kan skriva ned namnen på dem man önskar få förbön för. Dessa namn kan sedan läsas upp i förbönen efter predikan och trosbekännelsen. Det är också vanligt att man går till kyrkogården och ber för de döda.
Se även Kyrkoåret Själagården, Stockholm De dödas dag
Källor
Externa länkar Alla själars dag – Institutet för språk och folkminnen: isof.se Alla själars dag – Svenska kyrkan: svenskakyrkan.se Customs, History and Facts on All Souls Day – theholidayspot.com All Souls' Day – netglimse.com American Catholic: Feast of All Souls – americancatholic.org Sergej Bulgakov: Notes on Russian Orthodox observance – transfigcathedral.org Sergej Bulgakov: Handbook for Church Servers – transfigcathedral.org Photos of All Souls' Day, Calcutta – rangan-datta.info
Kategori:Döden Kategori:Allhelgonatid Kategori:Temadagar i november Kategori:Kyrkoåret Kategori:Söndag