Knut Erik Vilhelm Montan Beckman, född 23 april 1935 i Vänersborgs församling, Älvsborgs län, död 8 juni 1995 i Sigtuna församling, Stockholms län,Sveriges dödbok 1815–2022, Sveriges släktforskarförbund var en svensk författare och litteraturkritiker.
Biografi Beckman blev fil. kand. 1958 och fil. mag. 1961. Han var lärare vid Hola folkhögskola i Prästmon 1961–77 och litteraturkritiker i Dagens Nyheter 1977–84.Hans Uddling och Katrin Paabo (red.), Vem är det: svensk biografisk handbok 1993 (Stockholm: Norstedt, 1992), s. 86. Läst 17 september 2023.
Beckman debuterade 1963 med diktsamlingen Farstu. Utöver lyrik kom han att skriva romaner och ett antal radiopjäser. Han kunde göra realistiska porträtt av människor och landskap, men föredrog ofta att leka med språk och form, bryta sönder språket och möblera om i syntaxen. Det hindrade inte att han behöll kontakten med omvärlden, och i sina senare böcker tog han även upp sociala och politiska problem till behandling.Bra Böckers lexikon, 1973
Privatliv Erik Beckman var son till Teodor Beckman, kontraktsprost i Rämmen i Värmland, och gymnastikdirektören Vera Beckman, född Gawell.Erik Lundblad (red.), Svenskt författarlexikon 5. 1961–1965 (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1968), s. 37. Läst 17 september 2023. Från 1961 till hennes död 1990 var han gift med Lena Jacobsson. Han var far till litteraturkritikern Åsa Beckman, kulturjournalisten Eva Beckman och konstnären Jonas Beckman.
Bibliografi Farstu, dikter (Stockholm: Bonnier, 1963) Någon, något, roman (Stockholm: Bonnier, 1964) Hertigens kartonger, roman (Stockholm: Bonnier, 1965) Varifrån dom observeras, dikter (Stockholm: Bonnier, 1966) Inlandsbanan, roman (Stockholm: Bonnier, 1967) Kyss er!, dikter (Stockholm: Bonnier, 1969) Kameler dricker vatten, roman (Stockholm: Bonnier, 1971) Sakernas tillstånd, dikter (Göteborg: Författarförlaget, 1973) Tumme, dikter (Stockholm: Bonnier, 1974) Gipshanden eller Arvet efter herr Moeck i Europa, radiopjäs (Stockholm: Sveriges Radio, 1975) Jag känner igen mej, roman (Stockholm: Bonnier, 1977) Den kommunala kroppen, dikter (Stockholm: Bonnier, 1979) Kärleksgubbar! Herdedikter (Stockholm: Bonnier, 1981) Teater för gudar, radiopjäs (Stockholm: Sveriges Radio, 1981) Kommunalrådet cyklar förbi: uddiga och runda prosabitar (Stockholm: Bonnier, 1982) Katt och sten: en mosebok (Stockholm: Bonnier, 1984) Fågeln som pianist (Stockholm: Bonnier, 1986) Två dikter (Stockholm: Bonnier, 1987) Pyjamasöverdelarna med utvecklingen i Östeuropa (Stockholm: Bonnier, 1990) Nykomlingarna med en början och ett slut (Stockholm: Bonnier, 1992) Sigges gäng (Stockholm: Bonnier, 1993) Kvalstervägen, pjäs (Borås: Erik Beckman-sällskapet, 1999) Samlade dikter (Stockholm: Norstedt, 2007) Alla är vi stora romaner: Erik Beckman som litteratur-, musik- & kulturkritiker, red. Malte Persson (Stockholm: Modernista, 2009)
Priser och utmärkelser 1966 – Aftonbladets litteraturpris 1966 – Litteraturfrämjandets stipendiat 1967 – Albert Bonniers stipendiefond för yngre och nyare författare 1970 – Litteraturfrämjandets stipendiat 1972 – Doblougska priset 1980 – Aniarapriset 1982 – Stig Carlson-priset 1983 – Sveriges Radios lyrikpris 1984 – Gun och Olof Engqvists stipendium 1985 – Läkerols kulturpris 1991 – De Nios Stora Pris 1993 – Gun och Olof Engqvists stipendium
Källor
Externa länkar Erik Beckman-sällskapet
Kategori:Svenska författare under 1900-talet Kategori:Svenskspråkiga författare Kategori:Svenska litteraturkritiker Kategori:Personer från Vänersborg Kategori:Födda 1935 Kategori:Avlidna 1995 Kategori:Män