Stormhattshumla (Bombus consobrinus) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) och släktet humlor..
Beskrivning Humlan är varmt orange på hela mellankroppen och de två första tergiterna på bakkroppen. Tergiterna 3 och 4, samt hela undersidan, är svarta. De sista tergiterna är blekgråa till blekgula. Arten har en mycket lång tunga och ett avlångt huvud, anpassad efter de djupa stormhattsblommorna som är dess huvudsakliga näringskälla. Huvudformen gör att arten inte kan förväxlas med arter som har likartad färgteckning.
Utbredning Stormhattshumlan följer den nordiska stormhattens utbredning.
Arten förekommer i norra Norden mellan 59° och 69° N, i Ryssland söderut till 51° N (Saratovregionen), i norra Asien från Sibirien till Kamtjatka, Mongoliet, norra Kina, Manchuriet, Korea och Japan
I Sverige är den vanlig från Värmland, Dalarna och från Härjedalen i fjälltrakterna till Lule lappmark.
Arten är Jämtlands landskapsinsekt.
I Finland har stormhattshumlan påträffats på ett begränsat och minskande område i Norra Karelen.
Ekologi Humlan föredrar öppna skogar, skogsbryn, -gläntor, ängar, raviner och flodstränder. Arten är typisk för tajgan och dess björkzon, inte minst i Ryssland. Utanför taigan kan den även påträffas i blandskog.
I norra Norden är arten starkt associerad med stormhattar, särskilt alpstormhatt (och dess underart nordisk stormhatt). Den kan emellertid även besöka andra växter, som ärtväxter (drottningen har setts besöka häckkaragan), korgblommiga växter som brudborste samt dunörtsväxter som mjölke; speciellt arbetare och hanar besöker gärna de två senare arterna (även om stormhattar utgör huvudfödan även för de kasterna). Även kransblommiga växter som plistrar kan besökas (se bild ovan). Utanför Fennoskandien, som i centrala Ryssland och centrala Sibirien, är arten mindre beroende av stormhattar utan uppträder mer som en generalist.
Boet Arten bygger gärna sitt bo i gamla gnagarbon eller håligheter i jorden. Humlesamhällets tillväxtfas är samtidig med den rikaste blomningen av stormhatt under juli till mitten av augusti. Ett bo kan producera nästan lika många drottningar som arbetare, vilket är ovanligt bland humlearterna. Drottningarna flyger mellan senare halvan av maj till början av oktober, arbetarna från juni till augusti och hanarna från senare delen av juli till början av september.
Status Globalt är arten klassificerad som nära hotad ("NT") av Internationella naturvårdsunionen (IUCN), som bedömmer att nedgången kommer att fortsätta, främst på grund av klimatförändringar. I Sverige är humlan dock klassificerad som livskraftig ("LC"), medan den i Finland däremot är rödlistad som starkt hotad ("EN").. Arten är sällsynt i Ryssland, och populationerna minskar, främst på grund av habitatförlust genom modernt skogsbruk (kalhyggen), uppodling av naturlig ängsmark och utbredd användning av bekämpningsmedel.
Kommentarer
Källor
Externa länkar
Kategori:Insekter i palearktiska regionen Kategori:Humlor Kategori:Landskapsinsekter