Linköpings kommun

Linköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är residensstaden Linköping.

Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna: Askeby, Bankekind, Björkeberg, Flistad, Gammalkil, Gistad, Kaga, Kärna, Landeryd, Ledberg, Lillkyrka, Ljung, Nykil, Rappestad, Rystad, Sankt Lars, Sjögestad, Skeda, Slaka, Stjärnorp, Törnevalla, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta Kloster, Vårdnäs, Vårdsberg, Västerlösa, Örtomta, Östra Harg och Östra Skrukeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Linköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Sankt Lars municipalsamhälle inrättades 28 september 1894 i Sankt Lars landskommun som 1911 uppgick i Linköpings stad, varvid municipalsamhället upplöstes.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Askeby (av de tidigare kommunerna Askeby, Bankekind, Vårdsberg och Örtomta), Kärna (av Kaga, Kärna, Ledberg och Slaka), Norra Valkebo (av Björkeberg, Rappestad, Sjögestad, Vikingstad och Västerlösa), Södra Valkebo (av Gammalkil, Nykil och Ulrika), Vreta kloster (av Flistad, Ljung, Stjärnorp och Vreta kloster), Vårdnäs (av Skeda, Vist och Vårdnäs) samt Åkerbo (av Gistad, Lillkyrka, Rystad, Törnevalla, Östra Harg och Östra Skrukeby). Landeryds landskommun samt Linköpings stad förblev samtidigt oförändrade.

1961 uppgick Askeby landskommun i Åkerbo landskommun. 1963 inkorporerades Landeryds landskommun i Linköpings stad. 1967 införlivades Kärna landskommun i Linköpings stad.

Linköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Linköpings stad och landskommunerna Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster, Vårdnäs och Åkerbo,

Kommunen ingår sedan bildandet i Linköpings domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Geografi

Kommunen ligger centralt i landskapet Östergötland. Den gränsar i sydväst till Boxholms kommun, i väster till Mjölby och Motala kommuner, i norr till Finspångs kommun, i öster till Norrköpings, Söderköpings och Åtvidabergs kommuner samt i söder till Kinda kommun, alla i Östergötlands län.

Topografi och hydrografi

Rakt genom kommunen flyter Stångån som mynnar ut i Roxen, en sjö som till ytan är hektar men endast sju meter djup. Även Göta kanal går genom kommunen och vid Berg finns Göta kanals längsta slusstrappa, Bergs slussar. Från centralorten i norr till Kinda kommun söder flyter Kinda kanal och passerar längs vägen 15 handdrivna slussar. I syfte att få mer odlingsbar mark och bättre skogstillväxt kom många av de grunda sjöarna och våtmarkerna i kommunen att dikas ur under 1800- och 1900-talen. Ett antal av dessa har under början av 2000-talet återskapats, däribland Rosenkällasjön, Ekängsdalens våtmarker och Frökärret.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.

Linköpings kommun Hela riket

Naturskydd I början av 2020-talet fanns ett kulturreservat och ett 30-tal naturreservat i kommunen. Sju av naturreservaten förvaltades av kommunen och resterande reservat förvaltades av Länsstyrelsen. Motala ströms ravin invigdes 2021 och blev då det sjunde kommunala reservatet. Namnet till trots så inkluderas inte Motala ström i reservatet, området som skyddas är istället en naturfåra där strömmen tidigare flöt. Bland de statliga reservatet, som förvaltas av Länsstyrelsen, återfinns Brokind naturreservat som inkluderar en av de artrikaste ekhagarna i det östgötska eklandskapet. Kulturreservatet, Öna kulturreservat, utgörs av en mindre by vid Stensjön. Området visar hur en fattig skogsbygd sett ut fram till början av 1900-talet.

Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 18 församlingar – Gottfridsberg, Kärna, Landeryd, Linköpings Berga, Linköpings domkyrkoförsamling, Linköpings Johannelund, Linköpings Ryd, Linköpings S:t Lars, Linköpings Skäggetorp, Nykil-Gammalkil, Skeda, Slaka, Ulrika, Vikingstad, Vist, Vreta kloster, Vårdnäs samt Åkerbo

Från 2016 indelas kommunen istället i 36 distrikt:

{| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 36 distrikten i Linköpings kommun |- | valign="top" |

Askeby Bankekind Berga Björkeberg Flistad Gammalkil Gistad Johannelund Kaga Kärna Landeryd Ledberg Lillkyrka Linköpings domkyrkodistrikt Linköpings Sankt Lars Ljung Nykil Rappestad Ryd Rystad Sjögestad Skeda Skäggetorp Slaka Stjärnorp Törnevalla Ulrika Vikingstad Vist Vreta kloster Vårdnäs Vårdsberg Västerlösa Örtomta Östra Harg Östra Skrukeby

Tätorter I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per . Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning 1 Linköping 2 Ljungsbro 3 Malmslätt 4 Tallboda 5 Linghem 6 Ekängen 7 Vikingstad 8 Sturefors 9 Berg 10 Slaka 11 Bestorp 12 Askeby 13 Brokind 14 Bankekind 15 Skeda Udde 16 Nykil 17 Sjögestad 18 Gistad 19 Kränge 20 Rappestad 21 Västerlösa 22 Ulrika

Styre och politik Styre Efter att titeln borgmästare avskaffades vid kommunreformen i Sverige 1971, valde Linköping 1994 som en av få kommuner i Sverige att återinföra den. Den används för kommunfullmäktiges ordförande. I uppdraget ingår att leda fullmäktiges sammanträden samt att företräda kommunen i olika officiella sammanhang. Den första borgmästaren efter titelns återinförande Eva Joelsson (S) innehade posten i 12 år.Eva Joelsson avgår som borgmästare, Sveriges Radio Östergötland, 27 februari 2006. (Se även lista över borgmästare i Linköping.)

Efter valet 1998 leddes kommunen av ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, som de kallade Ansvarsalliansen. Efter valet 2002 lämnade Miljöpartiet Ansvarsalliansen."Ansvarsalliansen spricker", Östgöta Correspondenten, 10 oktober 2002 Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsatte samarbetet under namnet Folkrörelsealliansen."Gamla ansvarsalliansen blir nya folkrörelsealliansen", Östgöta Correspondenten, 23 oktober 2002

Efter valen 2006 och 2010 utgjorde Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet den politiska majoriteten i Linköpings kommun, i ett samarbete kallat Allians för Linköping. Ordförande i kommunstyrelsen var Paul Lindvall (M), medan Lena Micko (S) var ledare för den politiska oppositionen. Borgmästare var Ann-Cathrine Hjerdt (M, 2006–2014). Vid valet 2010 fick Sverigedemokraterna tre mandat, men de borgerliga Allianspartierna hade ändå egen majoritet.

Vid valet 2014 fick sverigedemokraterna sex mandat och inget av blocken (V+S+MP respektive C+FP+KD+M) fick egen majoritet. En blocköverskridande majoritetskoalition bildades av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet.S, MP och FP bildar ny majoritet i Linköping , Linköpings kommuns webbplats, 22 oktober 2014, läst 11 januari 2015. Kommunstyrelsens ordförande blev Lena Micko (S) och borgmästare (kommunfullmäktiges ordförande) blev Helena Balthammar (S).

Företagaren Michael Cocozza engagerade sig i Liberalerna och blev 2018 invald i kommunfullmäktige, där han var ledamot av arbetsmarknadsnämnden. Men efter en konflikt med sitt parti, blev han utesluten i november 2020Nu startar Linköpingspolitikern nytt parti, Sveriges Radio P4 Östergötland, 4 november 2020.Uteslutne Cocozza sitter kvar i fullmäktige – startar nytt parti, SVT Öst, 5 november 2020. och startade Linköpingslistan (LL).

2022 förlorade de borgerliga majoriteten, Socialdemokraterna och Moderaterna bildade då ett blocköverskridande styre kallat Tillsammans för Linköping.

ÅrPartier1991–1994Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992–1994 Läst 9 januari 2016 M FP KD C 1994–1998 S C 1998–2002 S C MP 2002–2006 S C 2006–2010 M KD FP C 2010–2014 M FP C KD 2014–2018 S MP L 2018–2022 M C L KD 2022– S M

Kommunalråd KommunalrådTjänstgöringsgradMajoritet SKristina Edlund100%Majoritet SElias Hammarlund Aguirre100%Majoritet MNiklas Borg100%Majoritet MStefan Erikson100%Majoritet MAnnika Krutzén100%Opposition LLCecilia Helber100%Opposition CLars Vikinge100%Opposition VSofia Frithioff100%Opposition MPMaria Moraes100%

Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2023-2026Ordförande SMikael SanfridsonFörste vice ordförande MLinnéa JägestedtAndre vice ordförande CEmelie Gustafsson

Lista över kommunfullmäktiges ordförande

I Linköping används titeln borgmästare för kommunfullmäktiges ordförande.

Mandatfördelning 1970–2022

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Linköpings stad, Askeby, Åkerbo, Landeryd, Kärna, Vårdnäs, Norra Valkebo, Södra Valkebo, Vreta kloster.

Nämnder Kommunstyrelse

Presidium 2023–2026Ordförande SKristina EdlundFörste vice ordförande MNiklas BorgAndre vice ordförande CLars Vikinge

Lista över kommunstyrelsens ordförande Namn Från Till Politisk tillhörighet Göthe Anderson 1982 1991 Socialdemokraterna Sven Lindgren 1991 1994 Moderaterna Lars-Erik Jonsson 1994 2001 Socialdemokraterna Lena Micko 2001 2006 Socialdemokraterna Paul Lindvall 2006 2014 Moderaterna Lena Micko 2014 2015 Socialdemokraterna Kristina Edlund 2015 2018 Socialdemokraterna Niklas Borg 2018 2022 Moderaterna Kristina Edlund 2022 Socialdemokraterna

Övriga nämnder Nämnder 2023-2026 OrdförandeVice ordförandeArbetsmarknadsnämnden MFredrik Lundén VElin AnderssonBarn- och ungdomsnämnden SElias Aguirre LLMaria Esbjörnsson LakatosBildningsnämnden MLinnéa Jägestedt LLCecilia HelberBygg- och miljönämnden SMari Hultgren MPMaria MoraesKrisledningsnämnden SKristina Edlund MNiklas Borg Kultur- och fritidsnämnden SLotta Bäckman CChristoffer Rosendahl Samhällsbyggnadsnämnden MStefan Erikson MPGunnar GustafssonSocial- och omsorgsnämnden MAnnika Krutzén CEmelie GustafssonValnämnden SKent Waltersson VArman AtaeiVård- och äldreomsorgsnämnden SJonatan Hermansson VSofia FrithioffÖverförmyndarnämnden -Ali Hajar LLErik Larsson

Kommunala bolag En del av den kommunala servicen, som anses lämplig att konkurrensutsätta, (IT-drift, matsalar och annat) drivs inom förvaltningsenheten Leanlink.Leanlink , kommunens webbplats. Därutöver har kommunen flera bolag:Kommunägda bolag , kommunens webbplats. Kommunens nät för eldistribution, vattenledning, fjärrvärme, med mera drivs inom Tekniska Verken i Linköping AB. De allmännyttiga bostäderna är samlade inom AB Stångåstaden. Lokaler som tillhör kommunen men hyrs ut till företag är samlade inom Sankt Kors Fastighets AB. De lokaler som används för kommunens verksamhet ägs av bolaget Lejonfastigheter (hette tidigare LKF).Lejonfastigheter , kommunens webbplats.

Vänorter 300px|miniatyr|Linköpings europeiska vänorter (inaktuell). Kommunens webbplats skiljer mellan vänorter i Norden samt systerorter och samverkansorter i resten av världen. Kontakten med systerorterna sköts genom kommunens systerortsförening. Samverkansorter tillkommer genom samarbetsavtal med kommunen.

Vänorter Joensuu, Finland Ísafjarðarbær, Island Tønsberg, Norge Roskilde, Danmark valde att under sommaren 2007 säga upp sitt vänortsavtal med Linköping.Corren Samverkansorter Guangzhou, Kina Macau, Kina (innan 1999 en del av Portugal) Kaunas, Litauen Linz, Österrike Oradea, Rumänien var tidigare en samarbetsort, skriver kommunen 2010.Vänorter , kommunens webbplats, läst 11 augusti 2019. Systerorter Pietrasanta, Italien Estelí, Nicaragua Morogoro, Tanzania Palo Alto, USA

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv Linköpings kommun är en av de städer i Sverige som ligger i framkant när det gäller produktion och forskning inom högteknologi och informations- och kommunikationsteknologi. Näringslivet är varierat med tillverkande industri, tjänstesektor, handel och offentlig verksamhet. Onsättningsmässigt är tillverkningsindustrin störst och bland de största arbetsgivarna återfinns den offentliga sektorn samt SAAB AB, Linköpings universitet och Ericsson. Jord- och skogsbruk

Linköpings kommun

Źródło i licencja