Osvald Almqvist, född 2 oktober 1884 i Trankil i Värmland, död 6 april 1950 i Klara i Stockholm,Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016). var en svensk arkitekt. Han var stilbildande vid funktionalismens genombrott under slutet av 1920-talet, där han var ansvarig arkitekt för många kraftverksbyggen, men han ligger också bakom de nyskapande idéerna till våra moderna svenska standardiserade kök.
Liv och verk
Almqvist avlade 1904 mogenhetsexamen i Karlstad och 1908 arkitektexamen vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Efter studieresor utomlands studerade han vid Konstakademien 1909–1910. Därefter var han verksam som arkitekt i Stockholm 1910–1916, bland annat hos Ivar Tengbom och tillsammans med Gustaf Linden. Tillsammans med Linden drev han under kort tid egen verksamhet. Åren 1911–1913 var anställd vid Stockholms byggnadsnämnd och 1916–1920 var han chef för Stora Kopparbergs Bergslags AB:s arkitektkontor i Borlänge. Under denna anställning ritade han stadsplanen (formellt aldrig fastställd) och byggnaderna i bostadsområdet Bergslagsbyn. Han var även en medarbetare till Kommittén angående bostadssociala minimifordringar 1921. Förslagen fick inte något genomslag, men utredningen visar ett första försök till planering av bostäder i Sverige.
Efter denna utredning fick Almqvist i uppdrag att utarbeta en standard för kökssnickerier.Bostadsboken, kapitel 6 Utgångspunkten var att de mänskliga måtten skulle utgöra grunden och forskarna mätte i en stor studie hur arbetsplatsen i köket borde vara beskaffad för att underlätta arbetet och Almqvist utvecklar standardiserade enheter för skåp, hyllor och bänkar som kan kombineras med varandra på olika sätt. Hans arbete kommer att ligga till grund för den verksamhet som Hemmens forskningsinstitut startar under 1940-talet och som 1950 blev den första svenska köksstandarden. År 1925 blev han arkitekt vid Byggnadsstyrelsen.
Mellan 1936 och 1938 var Almqvist stadsträdgårdsmästare i Stockholm. Han fastslog i sin programförklaring att det gäller vid stads- och regionplaneringen se till att sammanhängande parkstråk med gång-, rid- och cykelvägar, allmänna lekfält, övnings- och idrottsplatser och längre ut skogsparker och naturreservat kunde skapas för friluftsliv både sommar och vinter.
Han var den förste som noggrant studerade hur vägarna skulle dras i terrängen och hur människorna skulle ledas fram till parkens olika delarAsker (1986), sida 173 och 174 Under hans korta tid som Stockholms stadsträdgårdsmästare utformade han planeringsidéer som under en lång tid skulle bli vägledande för gestaltningen av stadens parker. De första parkerna enligt Almqvists programförklaring blev Fredhällsparken och Rålambshovsparken, båda på Kungsholmen. År 1938 ville Almqvist bli entledigad från sin tjänst och han ersattes av Holger Blom, även han utbildad arkitekt. 1940-48 var Almqvist verksam som stadsplanearkitekt i Södertälje.
Verk i urval
Tofslärkan 5, Stockholm (tillsammans med Gustaf Linden) Bergslagsbyn, Borlänge Domnarvets industriskola, Borlänge 1932 Forshuvudforsens kraftverk, Borlänge Månsbo kraftverk, Avesta Hammarforsens kraftverk, Hammarstrand Krångfors kraftverk, Skellefteå Krångede kraftverk, Jämtland Standard Hotell, Nyköping Fredhällsparken, Stockholm Rålambshovsparken, Stockholm Årsta havsbad, Haninge kommun KMK:s klubbhus, Strandvägen 56, Stockholm
Referenser
Allmänna
Digitalt Museum Osvald Almqvist Vem är det? 1945
Linn, Björn (1967), Osvald Almqvist, en arkitekt och hans arbete. AB Byggmästarens förlag och Sveriges arkitekturmuseum. Libris 500055 Ludvigsson, Arne (2002). Berättelser om Borlänges arkitekturhistoria. Borlänge: Borlänge Rotaryklubb. Libris 10070264
Fotnoter
Externa länkar
Kategori:Svenska arkitekter under 1900-talet Kategori:Stadsträdgårdsmästare i Stockholms stad Kategori:Personer från Trankils socken Kategori:Födda 1884 Kategori:Avlidna 1950 Kategori:Män Kategori:Alumner från Arkitekturskolan KTH