Ringarnas Herre: Slaget om Midgård II (på engelska: The Lord of the Rings: The Battle for Middle-earth II) är ett realtidsstrategispel som är utvecklat och utgivet av Electronic Arts. Det är baserat på fantasyromanen Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien och dess filmatisering av Peter Jackson. Spelet är en uppföljare till Electronic Arts spel Slaget om Midgård – Härskarringen från 2004. Windows-versionen av Slaget om Midgård II släpptes den 2 mars 2006 och Xbox 360-versionen släpptes den 5 juli samma år. Parallellt med standardutgåvan gavs det även ut en samlarutgåva av spelet, vilken innehöll bonusmaterial och en dokumentär om spelets utveckling. Spelets onlineservrar togs ur drift för Windows-versionen 2010 och för Xbox 360-versionen 2011.

Handlingen i Slaget om Midgård II är uppdelad i två spelvärldar, den Goda och den Onda. Den Goda spelvärlden fokuserar på Glorfindel, en alv som varnas om en kommande attack mot fristaden Vattnadal. Med hjälp från dvärgarna och andra styrkor på den Goda sidan försöker alverna att eliminera Sauron och dennes armé för att återställa fred i Midgård. I den Onda spelvärlden sänder Sauron ut sitt språkrör och sina Nazgûler för att samla ihop vilda vättar. Med armén samlad kan Sauron fortsätta sin plan att krossa de återstående Goda styrkorna i norr.

Mottagandet av Slaget om Midgård II var i första hand positivt. I recensionerna lyftes det särskilt fram hur spelet lyckats med att integrera Tolkiens universum i ett realtidsstrategispel. Negativ kritik riktades dock mot att spelet var obalanserat i flerspelarläget. Slaget om Midgård II fick ett flertal utmärkelser, däribland IGN:s Editors' Choice Award. I slutet av mars 2006 nådde spelet fjärde plats på månadens bäst säljande PC-spel. Ett expansionspaket för Slaget om Midgård II gavs ut den 28 november 2006, kallat Ringarnas Herre: Slaget om Midgård II – Häxkungens Tid. Den versionen hade en ny styrka kallad Angmar, nya enheter och flera förbättringar i spelupplägget.

Spelupplägg

Ringarnas Herre: Slaget om Midgård II är ett realtidsstrategispel som likt det föregående spelet Slaget om Midgård – Härskarringen går ut på att spelaren bygger en bas med byggnader för att producera enheter, samla resurser, forska fram uppgraderingar samt uppföra försvarsanläggningar. Enheterna används för att attackera fienden och för att försvara den egna basen. Seger nås genom att eliminera fiendens styrkor och riva fiendebasen. Till skillnad från föregångaren kan spelaren bygga ett obegränsat antal byggnader, vilket ger större möjligheter vid basbyggandet och vid produktionen av enheter. Spelaren kan även bygga fästningar och försvarsanläggningar för att försvara sin bas. Bland dessa återfinns olika typer av torn runt fästningarna från vilka katapulter eller bågskyttar kan attackera fienden samt att spelaren kan resa murar i den riktning och längd som är önskvärd.

Enheterna är uppdelade i ett flertal olika kategorier: infanteri, bågskyttar, pikenerare, kavalleri och belägringsvapen. Varje kategori av enheter har styrkor och svagheter som är unika för dem. Detta skapar ett behov av att sätta samman en styrka bestående av flera av de olika enheterna för att kunna nå fördelar och öka deras effektivitet i strid. Hjälteenheterna är unika på det sätt att endast en av varje kan skapas. De enheterna bygger antingen på rollfigurerna från Sagan om ringen såsom Aragorn, Legolas, Gimli, Saruman, Nazgûl och Honmonstret eller skapas via spelläget Hero Creator. Om spelaren dödar Gollum, en non-player character, belönas denne med Härskarringen. Beroende på om spelaren spelar som God eller Ond kan Härskarringen användas för att kalla in en av de två ringhjältarna, Galadriel och Sauron. Ringhjältarna har en mycket stark rustning vilket gör dem till några av spelets kraftfullaste enheter.

Spelläget War of the Ring kombinerar turordningsbaserade strategispel med realtidsstrategi. Midgård är uppdelat i territorier och spelarna kan bygga upp byggnader som producerar trupper endast i områden de kontrollerar. Under varje runda kan spelaren antingen förflytta sina arméer till neutrala områden eller till fiendens territorium för att erövra kontrollen över dem. De neutrala områdena tas över genom att trupperna marscherar in i dem medan fiendeterritorierna måste erövras genom att besegra fienden i ett slag. Trupperna kan därefter placeras ut i det erövrade territoriet för att skydda dem från fiendens attacker. När spelaren väljer att attackera ett annat territorium, eller om deras eget territorium anfalls, går det att välja att låta datorn simulera striden och avgöra utgången eller själv ta över kontrollen och styra styrkorna i realtid. Segraren i striden vinner territoriet och alla de enheter som överlever får erfarenhetspoäng. För att vinna spelet måste spelaren antingen ta kontrollen över fiendens huvudområde eller ta över ett visst antal territorier i Midgård.

I Slaget om Midgård II introducerades tre nya styrkor med unika enheter och hjältar: vättar, dvärgar och alver. Rohan och Gondor har slagits samman till en stryka kallad "västerns människor". Tillsammans med Mordor och Isengård från det första spelet består spelet av sex spelbara styrkor. Med sitt infanteri, bågskyttar, riddare från Gondor samt Rohirrim från Rohan som agerar som elitkavalleri, är västerns människors trupper starka både gällande försvar och anfall. Alvernas bågskyttar är mycket effektiva på avstånd och deras understödsenheter, enterna, bidrar effektivt både vid närstrid och belägring. Även om de är långsamma och dyra är dvärgarnas infanteri, pikenare och yxkastare mycket kraftfulla och väl bepansrade med tåliga rustningar. Vättestyrkan består av en samling vilda varelser och bestar vilket bland annat inkluderar vättar, halvtroll, troll, bergsjättar, spindlar och drakar vilka i är effektiva i stora antal. Isengårds trupper består av vältränade Uruk-hai under Sarumans befäl. Bärsärkarna används av Isengård som enmansarméer då de rör sig extremt snabbt och är mycket kraftfulla vid anfall. Isengård är därtill den enda av de på den onda sidan som kan bygga murar. Mordors styrkor är en blandning av orcher, onda människor, troll och Saurons löjtnanter. Likt vättarna är Mordors orcher väl bepansrade och är lämpliga för att skydda enheter som är mindre bepansrade men som är bättre vid anfall. Trollen är kärnan i Mordors styrkor eftersom de är mycket kraftfulla vid närstrid och har möjligheten att kasta stenblock samt använda träd som vapen.

Handling miniatyr|Spelets handling äger rum på den fiktiva kontinenten Midgård. Handlingen utspelar sig i Midgårds norra regioner och fokuserar på de krig som utspelade sig där. Av hänsyn till spelsättet har ett flertal friheter tagits gentemot Tolkiens arbete och filmatiseringen av böckerna. Vissa rollfigurers utseende, förmågor och roller har förändrats. Exempelvis fick Tom Bombadill, som i Sagan om ringen är en munter eremit, en stridande roll i spelet. Därtill lånar spelet flera inslag från Tolkiens tidigare bok Bilbo – En hobbits äventyr, inkluderat jättespindlar från Mörkmården.

Handlingen är uppdelad i två spelvärldar, den Goda och den Onda. Båda spelvärldarna fokuserar på de strider som sker mellan de nyligen introducerade styrkorna alver, dvärgar och vättar. Spelaren har möjlighet att spela igenom 16 uppdrag (åtta uppdrag per spelvärld) på antingen enkel, medium eller svår svårighetsgrad. Genom kortare filmsekvenser mellan uppdragen utvecklas intrigen.

De Godas spelvärld tar sitt avstamp efter det att ringens brödraskap påbörjat sin resa till Domedagsberget för att förstöra Härskarringen. Alvhjälten Glorfindel upptäcker att en attack gentemot alvernas fristad Vattnadal är nära förestående. Tack vare den tidiga varningen lyckas Elrond och hans styrkor i Vattnadal slå tillbaka vättarnas attack och rädda Vattnadal. Efter slaget inser Elrond att alverna och dvärgarna måste förena sina styrkor för att kunna besegra Sauron och hans allierade och stoppa deras framfart i de norra länderna. Glorfindel och dvärgen Gloin beger sig för att döda alla vättar i Höga passet så att de kan ta sig från väst till öst. Nästa slag äger rum i vättarnas huvudstad på Jotunhederna där vättarnas styrkor besegras och deras kung dödas. Efter segern får hjältarna information om att vättarna, på Saurons order, har värvat en drakfurste som ödelägger dvärgarnas städer i Blå bergen. Hjältarna färdas då mot bergen för att hjälpa dvärgarna att besegra draken och vättarna. De Grå hamnarna, alvhamnen på Lindons västra stränder, attackeras av kapare från Umbar som allierat sig med Sauron. Dvärgarna, som tidigare har varit emot en allians med alverna, beslutar sig slutligen för att ge sitt stöd vid Lindon. Med vättarna besegrade och hela Eriador i fred testas dvärgarnas och alvernas allians åter av Saurons styrkor i öst. Dol Guldurs överväldigande styrkor belägrar sjöstaden Esgaroth och dvärgstaden Erebor. Dvärgkungen Dáin II leder en mindre styrka av dvärgar och män för att försvara Esgaroth, men de tvingas retirera till Erebor för att sätta sig till motvärn. Alvstyrkor från Mörkmården ledda av alvkungen Thranduil kommer dock till undsättning och räddar dvärgarna. Hjältarna i dvärgarnas och alvernas allians förenar sig inför det slutgiltiga slaget vid Dol Guldur, Saurons gamla fäste i Mörkmården. De Goda styrkorna besegrar försvararna och Galadriel river ner dess murar och eliminerar därigenom det sista hotet i norr.

De Ondas spelvärld följer en alternativ version av kriget i norr. Sauron sänder ut sitt språkrör och sina Nazgûler för att samla ihop vilda vättar. Hans löjtnanter leder armén i en attack mot alvernas skogar i Lothlórien, Galadriels och Celeborns hem. Trots hårdnackat motstånd slås försvararna ned, Celeborn och alvhjälten Haldir dödas, Galdriel flyr till Vattnadal och skogen bränns. En annan grupp av vättar, ledd av vättarnas kung Gorgil, attackerar de Grå hamnarna både från havet och från land. Alvernas hamn förstörs och erövringen av Eriador påbörjas. Hoberna i Fylke blir det nästa målet. Vättarna lyckas besegra de Goda styrkorna som försvarar Fylke, men Grima Ormstunga, en av Sarumans hantlangare, dyker upp med en stor armé Uruk-hai från Isengård och kräver Fylke åt sin mästare. Vättarna besegrar dock den vältränade armén och dödar Ormstunga.

Vättarna fortsätter att marschera västerut och belägrar Fornost, de befästa ruinerna av Arnors gamla huvudstad. Försvararna besegras och Eriador faller under vättarnas kontroll. Sauron påbörjar samtidigt en attack mot öster och de Dimmiga bergen. Vättarna från Dol Guldur eliminerar alverna och enterna som vaktar den gamla skogsvägen i Mörkmården. De färdas därefter till Ödeheden för att rekrytera den stora Drakfursten och hans drakar som bundsförvant till Sauron inför dennes krig i norr. I ett av de största slagen i norr belägrade Saurons armé staden Dal och Erebor. Dvärgarnas och Dals styrkor besegras, dvärgkungen Dáin dödas och Dal och Erebor plundras och bränns. Vid det slutgiltiga slaget mot de Goda i norr sammanstrålar vättarnas och Saurons styrkor och hans allierade från hans riken i Vattnadal, den sista utposten för Saurons motståndsmän i Midgård. Vattnadals styrkor består av Elrond, Arwen och dess försvarare, Galadriel och dennes överlevande folk samt överlevande från Mörkmården, Fylke och Fornost. Även Örnarna, ringens brödraskap och de dödas armé anländer för att ge dem stöd, men Sauron (som återtagit Härskarringen från den döde Frodo Baggins) och hans styrkor krossar fullständigt de återstående Goda styrkorna i norr.

Utveckling miniatyr|stående|Hugo Weaving, som spelade rollen som Elrond i filmtrilogin om Härskarringen, gjorde åter denna roll i Slaget om Midgård II samt att han agerade berättarröst i spelet.