Reinhard Tristan Eugen Heydrich, född den 7 mars 1904 i Halle an der Saale, död den 4 juni 1942 i Prag, var en tysk nationalsocialistisk politiker och polischef. Han var chef för Reichssicherheitshauptamt (RSHA), Nazitysklands säkerhetsministerium, från 1939 och ställföreträdande riksprotektor i Böhmen-Mähren från 1941. Heydrich uppnådde tjänstegraden SS-Obergruppenführer samma år.
Heydrich grundade Sicherheitsdienst des Reichsführers SS (SD), en underrättelsetjänst med uppgift att avslöja och kväsa motstånd mot NSDAP genom gripanden, deportationer och mord. Heydrich organiserade i november 1938 Kristallnatten, en riksomfattande förföljelse av judar. Denna vittgående pogrom genomfördes av SA-medlemmar och civilpersoner och var en av de inledande händelserna av Förintelsen. I egenskap av chef för RSHA, som inbegrep Sicherheitsdienst, Gestapo och Kriminalpolizei, utövade Heydrich kontroll över hela den tyska säkerhetsapparaten. Heydrich sammankallade och ledde Wannseekonferensen, som ägde rum den 20 januari 1942. Vid konferensen drog deltagarna upp riktlinjerna för hur "den slutgiltiga lösningen av judefrågan" administrativt och logistiskt skulle genomföras.
Som ställföreträdande riksprotektor för Böhmen-Mähren ämnade Heydrich kuva det tjeckiska motståndet mot den tyska ockupationen genom förtryck av den tjeckiska kulturen och terror mot den inhemska motståndsrörelsen. Den 27 maj 1942 genomförde en tjeckoslovakisk kommandotrupp ett attentat mot Heydrich på uppdrag av den tjeckoslovakiska exilregeringen i Storbritannien. Heydrich avled efter en dryg vecka. Tysk underrättelsetjänst kopplade "felaktigt" ihop attentatsmännen med befolkningen i två byar, Lidice och Ležáky; alla vuxna män i Lidice arkebuserades och kvinnor och barn deporterades till koncentrationsläger.
Adolf Hitler kallade Heydrich för "mannen med järnhjärtat".Dederichs, sid. 92.
Uppväxt och tidig karriär Reinhard Heydrich föddes 1904 i Halle an der Saale som son till operasångaren och kompositören Richard Bruno Heydrich (1865–1938) och dennes hustru Elisabeth Anna Maria Amalia Kranz (1871–1945). Föräldrarna valde sonens förnamn med tanke på musikaliska referenser. "Reinhard" är namnet på den tragiske hjälten i Bruno Heydrichs opera Amen, medan "Tristan" kommer av Richard Wagners opera Tristan och Isolde. "Eugen" fick han från sin morfar, Eugen Krantz, som var direktor för Kungliga konservatoriet i Dresden.Gerwarth, sid. 14. Heydrichs far grundade 1899 ett musikkonservatorium i Halle, vid vilket modern var pianolärare.Gerwarth, sid. 18ff. Sonen Reinhard lärde sig i unga år att spela violin, en färdighet han även utövade i vuxen ålder. Heydrichs far var nationalist och ingöt patriotiska värderingar i sina tre barn: Maria (1901–1988), Reinhard och Heinz (1905–1944), men han blev inte politiskt aktiv förrän 1919 då han anslöt sig till DNVP.Gerwarth, sid. 28.
Reinhard Heydrich var som barn ofta sjuk och föräldrarna uppmanade honom till olika former av fysisk aktivitet. Han ägnade sig åt bland annat simning, segling, ridning och fäktning; särskilt inom fäktning rönte han framgång.Dederichs, sid. 28. Heydrich fick goda skolbetyg och utmärkte sig i naturvetenskapliga ämnen. Han studerade vid ett så kallat Reformgymnasium, där eleverna läste kemi, fysik och matematik, men betoning lades även på tysk litteratur, franska, latin och engelska.Gerwarth, sid. 24. Som yngling var Heydrich blyg, osäker och bekräftelsesökande. Han blev retad för sin ljusa röst.Dederichs, sid. 23, 28. Rykten gjorde gällande att Heydrich var av judisk härkomst, vilket föranledde ytterligare trakasserier från skolkamrater. Detta skall ha givit Heydrich avsmak och ilska gentemot judarna.Lemons, sid. 225. Heydrich kände djup förbittring över Tysklands nederlag i första världskriget och förakt för segrarmakternas skadeståndskrav på Tyskland. I Halle förekom omfattande sociala oroligheter i kölvattnet på det tyska nederlaget. Strejker utbröt och kommunister och antikommunister bekämpade varandra på gatorna. Försvarsminister Gustav Noske, en socialdemokrat på högerflygeln, beordrade en frikårsenhet under general Georg Maercker att "återta" Halle och återställa ordningen. I början av mars 1919 rekryterades den då 15-årige Heydrich till "Freikorps Maercker".Gerwarth, sid. 30. Upplevelserna i frikåren utgjorde ett politiskt uppvaknande för Heydrich. Därefter blev Heydrich medlem av Deutschvölkischer Schutz- und Trutzbund, en antisemitisk organisation.Waite, sid. 206f. Versaillesfördragets kärva villkor för Tysklands del ledde till hyperinflation och många tyskar förlorade sina besparingar. Allt färre familjer hade möjlighet att ge sina barn utbildning vid Bruno Heydrichs konservatorium i Halle, vilket försatte familjen Heydrich i ekonomisk kris.Gerwarth, sid. 32f.
År 1922 tog Heydrich värvning i den tyska marinen och blev kadett vid marinbasen i Kiel. Den 1 april 1924 inledde han sin officersutbildning vid Tyska kejserliga marinakademin i Flensburg-Mürwik.Gerwarth, sid. 34. Två år senare befordrades Heydrich till fänrik (Leutnant zur See) och kommenderades till slagskeppet SMS Schleswig-Holstein som signalofficer. Denna postering gav Heydrich större erkännande och han erhöll goda vitsord från sina överordnade och med befordran ökade Heydrichs ärelystnad och högmod.Gerwarth, sid. 37f.
I början av december 1930 närvarade Heydrich på en bal anordnad av en roddklubb och träffade där Lina von Osten (1911–1985). De blev ett par och eklaterade inom kort sin förlovning. Hon var redan medlem av NSDAP och hade varit på sitt första partimöte 1929; hon hade blivit övertygad antisemit.Gerwarth, sid. 39ff. Heydrich hade dock inte informerat sin blivande hustru om att han under flera månader, innan han träffade henne, haft ett sexuellt förhållande med en annan kvinna. Denna kvinna ansåg att Heydrich givit henne löfte om äktenskap. När hon fick kännedom om Heydrichs förestående giftermål med Lina von Osten drabbades hon av ett psykiskt sammanbrott.Gerwarth, sid. 43. Kvinnans far, som hade försänkningar inom den tyska marinens ledarskikt, anmälde saken till marinens överbefälhavare, amiral Erich Raeder. Heydrich kallades inför en hedersdomstol, men vägrade ta ansvar för kärleksaffären med den andra kvinnan och talade illa om henne inför domstolen. Heydrichs arrogans förargade domstolens ledamöter och den 30 april 1931 avskedades Heydrich från marinen för opassande uppförande.Gerwarth, sid. 44. I slutet av december 1931 gifte sig Heydrich och Lina von Osten. Paret fick fyra barn: sönerna Klaus (1933–1943) och Heider (född 1934), samt döttrarna Silke (född 1939) och Marte (född 1942). Den äldste sonen, Klaus, omkom i en trafikolycka, 10 år gammal.Gerwarth, sid. 289.
En ny början miniatyr|Reinhard Heydrich (till höger) och Heinrich Himmler i Wien, mars 1938. Heydrich var förtvivlad över sitt avsked från marinen.Gerwarth, sid. 45. Modern berättade om hans predikament för Heydrichs gudmor, Elise von Eberstein, som i sin tur kontaktade sin son Karl von Eberstein, som hade anslutit sig till NSDAP 1922 och 1931 tillhörde Heinrich Himmlers stab. Karl von Eberstein ordnade ett möte mellan Heydrich och Himmler och de båda träffades i München den 14 juni 1931.Gerwarth, sid. 50. Himmler blev mycket imponerad av Heydrich och anställde denne omedelbart. Heydrich tillträdde den 1 augusti 1931 sin nya tjänst som chef för underrättelsetjänsten Ic-Dienst, föregångaren till Sicherheitsdienst.Longerich, sid. 116. Heydrich installerade sig i NSDAP:s rikshögkvarter, Bruna huset i München. Under några månader skapade Heydrich ett nätverk av spioner och angivare, vilka skulle förvärva information om politiska motståndare. Heydrichs kartotek innehöll upplysningar om tusentals personer.Calic, sid. 72.
År 1932 började Heydrichs fiender att sprida rykten om hans förment judiska härkomst. En av nazistpartiets experter inom rasteori, Achim Gercke, företog en utredning av Heydrichs börd och kunde konstatera att Heydrich var av tysk härstamning och fri från så kallat judiskt blod.Williams (2001), sid. 38.
Gestapo och Sicherheitsdienst Den 19 juli 1932 utnämnde Himmler Heydrich till chef för Sicherheitsdienst, det tidigare Ic-Dienst. Senare samma månad befordrades Heydrich till Standartenführer.
Den 30 januari 1933 utnämndes Adolf Hitler till tysk rikskansler och maktövertagandet var ett faktum. En nazistisk likriktning av det tyska samhället vidtog. Himmler och Heydrich strävade efter full kontroll över Tysklands politiska polis. Med förevändning att ministerpresidenten i Bayern, Heinrich Held, inte förmådde att upprätthålla den allmänna ordningen stormade Heydrich och några av hans män i mars 1933 polishögkvarteret i München och tog över detta.Longerich, sid. 136. Himmler utsågs till kommissarisk polischef i München, medan Heydrich blev chef för polispresidiets avdelning VI, den politiska polisen. Kort därefter öppnades det första koncentrationslägret, Dachau, där politiska motståndare internerades.Longerich, sid. 138.
Gestapo (Geheime Staatspolizei) grundades av Hermann Göring 1933 och utgjorde ursprungligen en preussisk polisstyrka. I april 1934 lade Göring Gestapo under Himmlers befäl och samma månad utsåg Himmler Heydrich till Gestapos chef.Williams (2001), sid. 61.
Krossandet av SA År 1934 hade SA under Ernst Röhms ledarskap vuxit sig starkt. Hitler ansåg att Röhm utgjorde ett hot mot honom själv och därmed även mot Tredje rikets säkerhet. I april 1934 gavs Himmler och Heydrich i uppdrag att, inför de långa knivarnas natt, ansamla information om de SA-män som skulle utrensas.Gerwarth, sid. 78. De inriktade sig särskilt på att samla ihop en dossier med komprometterande material om Röhm och fick hjälp av Viktor Lutze, dåvarande polischef i Hannover, som kände till Röhms aktiviteter mot den nazistiska regimen. Den 30 juni 1934 inleddes utrensningen, under vilken omkring 200 personer mördades, däribland Röhm och andra personer inom SA:s ledning, men även Gregor Strasser, Kurt von Schleicher och Gustav von Kahr. Lutze utnämndes till ny stabschef för SA och hela organisationen fick en mera undanskymd roll, medan SS konsoliderade sin makt.Kershaw, sid. 313.
Efter att SA satts ur spel som en rivaliserande maktfaktor började Heydrich att omdana Gestapo till ett terrorinstrument för statens räkning. Han utvecklade sitt arkiv över misstänkta motståndare till staten och delade in dem i olika kategorier: judar, bolsjeviker, frimurare och politiskt aktiva präster. Gestapo hade makt att arrestera medborgare utifrån misstanken att de skulle begå brott och gavs 1936 oinskränkt makt i sin kamp mot Tredje rikets fiender. Personer kunde efter Gestapos godtycke sättas i skyddshäkte (Schutzhaft), vilken innebar internering utan rättslig prövning.McNab, sid. 156.
Under början av 1930-talet utvecklade Himmler SS:s andliga inriktning som inbegrep nyhedniska och förment germanska riter. Himmler anmodade SS:s medlemmar att lämna kyrkan och 1935 begärde Heydrich utträde ur Romersk-katolska kyrkan.Gerwarth, sid. 102. Heydrich upplevde att Katolska kyrkan hade kommit att utgöra en fiende till den nazistiska staten.Gerwarth, sid. 103.
Befästandet av det tyska polisväsendet Himmler blev i juni 1936 chef för den tyska polisen. Omedelbart omorganiserade han polisen i två delar: Ordnungspolizei (Orpo), som bestod av den rikstäckande uniformerade polisen och den kommunala polisen, och Sicherheitspolizei (Sipo), som utgjordes av Gestapo och Kriminalpolizei (Kripo).Williams (2001), sid. 77. Heydrich var chef för SD och Sipo, medan Heinrich Müller var operativ chef för Gestapo.Dederichs, sid. 87.