miniatyr|upright|Karl Göte Bejemarks staty över Nils Ferlin på Nils Ferlins torg i Stockholm.
Klarabohemerna, som också kallas "bröderna i Klara", är ett romantiserande begrepp för de författare och poeter, som rörde sig i Klarakvarteren runt Klara kyrka i Stockholm under några årtionden från slutet av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet, främst under 1930- och 1940-talen.Klarabohemen i Nationalencyklopedins nätupplaga
I Klarakvarteren låg vid denna tid de stora tidningsofficinerna och även billiga hotell, och journalisterna höll till på närliggande restauranger och kaféer. Genom den nära kontakten med tidningsredaktionerna kunde skrivande bohemer få dikter eller berättelser publicerade.
Schablonen för en Klarabohem var en man med arbetarbakgrund, född på landsbygd med en rastlös själ och en stor portion självförtroende.
Författare Det är svårt att ringa in bohemerna, men bland dem som längre eller kortare tid levde eller verkade i denna miljö kan nämnas Willy Walfridsson, Nils Ferlin, Helmer Grundström, Harald Forss, Birger Vikström, Emil Hagström, Victor Arendorff och Uno Eng. Författare som Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård, Erik Asklund och Per Anders Fogelström rörde sig bekvämt bland Klarabröderna men bodde inte där.
Nils Ferlin beskrev Klara kyrkogård:
Källor Klarabohemerna från Stockholms stadsbibliotek Klarabohemerna från bokmasarna.se Noter
Vidare läsning Erik Asklunds romaner Bröderna i Klara (1962) och Drakens gränd (1965) skildrar klarabohemerna och deras miljö.
Externa länkar Klarabohemerna av Teaterfabriken "Klarabohemerna – var kom de ifrån, vilka var de och hur försvann de?"
Kategori:Svenska författare Kategori:Svenskspråkiga författare Kategori:Svenska poeter Kategori:Svenskspråkiga poeter Kategori:Norrmalm Kategori:Stockholm under 1900-talet