Lars Göran Tomas Lambertz, född 17 februari 1950 i Kisa i Östergötlands län, är en svensk jurist och ämbetsman. Han var 2001–2009 justitiekansler och 2009–2017 justitieråd i Högsta domstolen.
Biografi Lambertz var i sin ungdom politiskt aktiv i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU). Han gjorde värnplikten vid Tolkskolan. Han avlade juristexamen vid Uppsala universitet 1976. Efter att ha arbetat som lärare vid Juridiska institutionen i Uppsala och tjänstgöring som tingsnotarie vid Uppsala tingsrätt blev han hovrättsassessor i Svea hovrätt 1989 och övergick samma år till att arbeta på Justitiedepartementet, från 1994 som departementsråd och chef för enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt. Åren 1997–2001 var Lambertz rättschef i justitiedepartementet med ansvar för civilrättslig lagstiftning.
Göran Lambertz var 2001–2009 justitiekansler. Han tillträdde som justitieråd i Högsta domstolen i november 2009Regeringskansliet: pressmeddelande 8 oktober 2009 – Göran Lambertz blir justitieråd och kvarstod där till sin pensionering 2017.
År 2007 var han sommarpratare i Sveriges Radio P1.
Lambertz riktade i en intervju i Sveriges Radio i januari 2006 hård kritik mot påstådda brister i det svenska rättsväsendet, som han ansåg leda till att oskyldiga döms. Kritiken tillbakavisades av dåvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg och Polisförbundets ordförande Jan Karlsen som menade att Lambertz påståenden saknade belägg.
Veija Borg Under sitt första år som justitiekansler (2001) började Lambertz engagera sig för den livstidsdömde mördaren Veija Borg som Lambertz ansåg vara oskyldigt dömd. Tillsammans med journalisten Trond Sefastsson hjälpte Lambertz Borg att skriva en resningsansökan till Högsta domstolen, vilken avslogs. Engagemanget väckte kritik från bland annat dåvarande riksåklagare Fredrik Wersäll som menade att det var direkt olämpligt att Lambertz i sin roll som justitiekanslern engagerade sig så starkt i ett enskilt mål, eftersom det skulle öka pressen på huvudvittnet och att den kritik Lambertz framförde enligt Wersäll saknade tydliga belägg. Vid sin avgång som justitiekansler 2009 framhöll Lambertz sitt engagemang för Veija Borg som den insats han var mest stolt över, men i en intervju med tidskriften Filter år 2014 bekräftade Lambertz att han känt sig lurad av Borg.
Quickaffären Lambertz utredde som justitiekansler huruvida utredningarna om Thomas Quick behövde granskas och förundersökning om brott inledas. I november 2006 redovisade han att de inte fanns skäl till granskning eller förundersökning. Lambertz fick kritik från flera håll för granskningen av Quickutredningarna, särskilt som Quick senare släpptes från de åtta mord han tidigare varit erkänt och dömts för. Lambertz har fortsatt hävda att hans bedömning 2006 var korrekt. miniatyr|164x164px|Sture Bergwall (Tomas Quick) satt oskyldigt dömd för flera mord. Den 20 augusti 2012 debatterade Göran Lambertz i SVT:s Aktuellt med kriminologen Leif GW Persson. Lambertz försvarade då vissa av de fällande domarna mot Sture Bergwall och menade i en artikel i Dagens Nyheter samma datum, att det "finns utomordentligt övertygande bevis om Bergwalls skuld" beträffande de mord denne dömts för och där resning senare beviljades.DN Debatt: ”Förhastade slutsatser i fallet Thomas Quick”, publicerad och besökt 2012-08-20Expressen: GW och Lambertz i storbråk i Aktuellt, besökt 2012-08-20 Persson anklagade Lambertz för jäv beträffande granskning av Quickutredningarna 2006. År 2015 gav Lambertz ut boken Quickologi, i vilken han påstår att Hannes Råstam haft fel om Thomas Quicks oskuld.
Palmemordet Som justitiekansler fattade Göran Lambertz flera avskrivningsbeslut rörande Palmemordet utifrån den personliga övertygelsen att Christer Pettersson var skyldig till mordet. Om detta skrev han i en kolumn i Upsala Nya Tidning våren 2012: ”Det kändes lätt att skriva av ärendena utan åtgärd. För mordet var ju löst och brevskrivarnas idéer alltför absurda.” På basis av Granskningskommissionens rapport 1999 ändrade Lambertz uppfattning i skuldfrågan i maj 2012. Hösten 2012 ansåg Lambertz att det var 50 procents sannolikhet att Pettersson var skyldig till mordet.
I mars 2020 – inför Krister Peterssons beslut i åtalsfrågan – läste Lambertz en bok om Skandiamannen (Stig Engström) och trodde därefter att ”Skandiamannen är den lösning som chefsåklagare Krister Petersson kommer att presentera. Jag tror dessutom att det är rätt.” Mindre än ett dygn efter att ha tillkännagivit detta sa sig Lambertz ha ändrat sig, med hänvisning till ett inslag i Swebbtv. Efter att ha övergett den tillfälliga tron på Skandiamannen som mördare övergick han till det som han ”ansett i många år”, nämligen: ”Mordet var med stor sannolikhet välplanerat och mördaren professionell.”
da Costa-fallet Efter Per Lindebergs genomlysning av da Costa-fallet (Döden är en man från 1999) begärde Thomas Allgén och Teet Härm resning för den dom i Kammarrätten 1991 i vilken de fråntagits sina läkarlegitimationer och förklarats skyldiga till likstyckning. När resning inte beviljades valde de istället att stämma svenska staten för begångna rättsövergrepp. Deras ombud Anders Agell sökte JK:s stöd i kampen för läkarnas upprättelse, men Lambertz var skeptisk och motsatte sig deras skadeståndsanspråk. Påverkad av de teser som torgförts av Uppdrag Granskning-reportern Lars Borgnäs – som Lambertz råkade vara personligt bekant med genom Tolkskolan och en gemensam repmånad – kom han att nedvärdera Lindebergs granskning. Dessutom tyckte Lambertz att det var lätt att slå ifrån sig Agells propåer ”utifrån känslan att han nog hade tappat lite grand av sitt omdöme”. Lambertz kom i det här sammanhanget fram till att kammarrättens dom i legitimationsärendet var en mycket bra dom, enligt vad han själv uppgav i den offentliga debatten.
Efter SVT:s dokumentärserie Det svenska styckmordet (2024), av Dan Josefsson och Johannes Hallbom, gjorde Lambertz en förnyad genomgång av kammarrättsdomen. Då fann han att det var ”helt orimligt att ta ifrån läkarna deras legitimationer på grundval av den bevisning som fanns” och att det ”samlade bevisvärdet” var så lågt att det knappast fanns anledning att tro annat än att de två läkarna var oskyldiga. I sina memoarer från 2025 önskade Lambertz att han lyssnat lite mer på Agell; "kanske kunde jag med en mer noggrann genomgång av kammarrättens dom redan då ha dragit något avgörande strå till stacken".
Bibliografi
Källor
Externa länkar
Göran Lambertz webbplats
Kategori:Födda 1950 Kategori:Sveriges justitiekanslerer Kategori:Svenska ämbetsmän under 2000-talet Kategori:Alumner från Uppsala universitet Kategori:Män Kategori:Levande personer Kategori:Sommarvärdar 2007 Kategori:Personer från Kisa socken Kategori:Justitieråd i Högsta domstolen (Sverige)