Projektion, en term som används inom psykologin för att beskriva en primitiv (tidig) försvarsmekanism som en person begagnar sig av då den inte vill eller kan kännas vid sina egna svagheter, utan tillskriver andra personer eller sin omgivning dessa egenskaper för att försvara sin självbild. Enligt Sigmund Freud är detta en psykologisk försvarsmekanism, som verkar för att förmildra ens egna oönskade tankar, värden, etc. Personen (A) vill bli "rentvådd", varför denne projicerar sin svaghet på en annan person (B), i till exempel sociala sammanhang för att få bekräftelsen av andra att svagheten ej längre kan associeras med en själv och på så sätt rentvår sig själv (A).Sigmund Freud, Case Histories II (PFL 9) p. 132. Projektion kan anses vara en tidig fas av internalisering,Malancharuvil JM (December 2004). "Projection, introjection, and projective identification: a reformulation" (PDF). Am J Psychoanal. 64 (4): 375–82. doi:10.1007/s11231-004-4325-y. PMID 15577283. S2CID 19730486. det omedvetna upptaget av andra personers egenskaper, attityder och värden"The American Psychological Association Dictionary of Psychology". www.apa.org. American Psychological Association. Hämtat 30 oktober 2021. "a process in which an individual unconsciously incorporates... the attitudes, values, and qualities of another person or a part of another person's personality. Introjection may occur, for example, in the mourning process for a loved one." och hos små barn är det en del av utvecklingen.
Hos friska vuxna är beteendet vanligare under kristider,Erik Erikson, Childhood and Society (1973) p. 241. och det är en vanlig härskarteknik i organisationer, där obehagliga tankar eller händelser överförs på andra personer. Annars är projektion vanligt bland de med paranoida, narcissistiska eller emotionellt instabila personligheter.Glen O. Gabbard, Long-Term Psychodynamic Psychotherapy (Washington, DC 2017) p. 35.
Ett närbesläktat begrepp är projektiv identifikation, där den som utsätts börjar identifiera sig med och tro på anklagelserna, trots att de är ogrundade.Patrick Casement, Further Learning from the Patient (1997) p. 177.
Se även Identifikation med förövaren, en introjektiv identifikation Självbedrägeri Projektiv identifikation
Referenser
Kategori:Försvarsmekanismer Kategori:Beteendesymtom