Händelser Januari 7 januari Iran kallar hem sina ambassadörer från Saudiarabien, Irak, Kuwait, Bahrain. Förenade arabemiraten, Qatar och Oman för att dessa använt begreppet "Arabiska viken" snarare än "Persiska viken". Italien drabbas av regeringskris då Italiens socialistiska parti förklarat sig ej vilja stödja Aldo Moros kristdemokratiska regering. 9 januari - Odvar Nordli ersätter Tryggve Bratteli som norsk statsminister. 12 januari - Spaniens flagga halas för sista gången i Villa Cineros i Västsahara. 24 januari - Spanien och USA sluter i Madrid avtal om ekonomisk och militär hjälp på motsvarande drygt fem miljarder SEK från USA till Spanien.

Februari 4 februari - Per Ahlmark medverkar för första gången som leedre för Folkpartiet vid den allmänpolitiska debatten i Sveriges riksdag. 8 februari – Från Kina meddelas att Hua Guofeng utnämnts till fungerande premiärminister efter avlidne Zhou Enlai. 12 februari - Kristdemokraten Aldo Moro bildar Italiens 37:e regering sedan 1945. 18 februari - Sverige erkänner MPLA-regimen i Angola. 24 februari - USA:s president Gerald Ford avslutar ett åtta dagar långt besök i Kina.

Mars 6 mars - Marocko avbryter diplomatin med Algeriet då Marocko menar att Algeriet hotar Marockos nationella enhet och territoriella integritet. 10 mars – Med sagan om häxan Pomperipossa i Monismanien som får skatt på 102 procent angriper Astrid Lindgren det svenska skattesystemet och Pomperipossaskatt blir ett begrepp. 12 mars - Västtysklands förbundsråd godkänner de polsk-västtyska avtalen. 14 mars - Egypten avbryter diplomatin med Sovjetunionen efter en tid av relationsproblem. Egypten menar att Sovjet inte uppfyllt avtalslöften, bland annat vapenleveranser. 16 mars - Harold Wilson avgår som brittisk premiärminister. 24 mars – En militärjunta i Argentina störtar president Isabel Perón och griper makten. General Jorge Videla utses till ny president. 29 mars - Jugoslaviens president Josip Broz Tito besöker Sverige.

April 7 april – Kinas regeringschef Deng Xiaoping fråntas alla sina poster, anklagad för "högeravvikelser". 9 april - Sveriges statsminister Olof Palme avslutar sitt nio dagar långa besök i Sovjetunionen, men träffar inte Leonid Brezjnev. 23 april - ISA:s utrikesminister Henry Kissinger inleder en 14 dagars rundresa i Afrika, och angriper Apartheidsystemet.

Maj 8 maj - Elias Sarkis väljs till ny president i Libanon efter Suleman Franjieh. 13 maj – Pol Pot tillträder som premiärminister i Kambodja. 25 maj -Henry Kissinger besöker Stockholm

Juni 24 juni – Nord- och Sydvietnam förenas i ett enat Vietnam med Hanoi som huvudstad. 28 juni – Seychellerna utropas till självständig republik.

Juli 1 juli – PCI:s Pietro Ingaro väljs till talman i Italiens parlament. 4 juli – USA firar 200 år som självständig stat. 7 juli – 43-årige Adolfo Suárez blir ny premiärminister i Spanien. 12 juli – EG:s statschefer möts i Bryssel och enas om att upprätta Europaparlamentet. 14 juli – Spaniens parlament ändrar strafflagen, och möjliggör ökad politisk aktivitet. 23 juli – Socialistledaren Mario Soares bildar Portugals första parlamentariska regering på 50 år. 28 juli – Storbritannien avbryter diplomatin med Uganda då Uganda anklagas för att ha hindrat den brittiska beskickningen i Kampala. 30 juli – I Italien bildar kristdemokraten Giulio Andreotti Italiens 30:e regering sedan 1945. 49-åriga arbetsministern Tina Anselmi blir Italiens första kvinnliga regeringsmedlem.

Augusti 1 augusti – Trinidad och Tobago blir republik. 4 augusti – Spanien inleder amnestiprocessen för politiska fångar. 5 augusti – Finlands president Urho Kekkonen avslutar sitt besök USA efter att bland annat ha träffat president Gerald Ford. 6 augusti - John Stonehouse döms av en domstol i London till sju års fängelese, skyldig för att ha stulit pengar från egna affärsföretag och gömt dem på bankkonton under falskt namn i Australien. 10 augusti - Portugals tidigare president Antonio de Spinola återvänter till Portugal efter exil i Brasilien, dit han flytt efter ett kuppförsök i mars föregående år. 25 augusti - 52-årige Raymond Barre blir ny fransk premiärminister efter Jacques Chirac.

September 2 september - 71-årige industrispecialisten Nikolaj Tichonov utses till ena vice premiärministern i Sovjetunionen. 17 september – Finlands regering under Martti Miettunen avgår efter oenighet i budgetfrågan. 23 september - 52-årige Elias Sarkis tillträder som president i Syrien. 26 september - Indonesien toppar Amnesty Internationals lista över vilket land som har flest politiska fångar. Nästan 100 000 av dem har suttit inlåsta i elva år. 29 september – Finlands president Urho Kekkonen utnämner en minoritetsregering baserad på Centern, Liberala folkpartiet och Svenska folkpartiet.

Oktober 7 oktober – Sveriges riksdag väljer Thorbjörn Fälldin (C) till Sveriges nye statsminister. Därmed bryts det socialdemokratiska innehav av statsministerämbetet som rått i Sverige sedan 1936. 29 oktober – Erich Honecker väljs till ny statschef i Östtyskland.

November 7 november – SIFO-undersökningar visar att inga påtagliga förändringar visats i den svenska väljaropinionen.

December 1 december – José Lopez Portillo tillträder som president i Mexiko. 3 december – 59-årige Cyrus Vance utses till Jimmy Carters utrikesminister i USA, med tillträde 20 januari 1977. 5 december Gaullistpartiet ombildas i Paris. Mogens Glistrups Fremskridtspartiet tappar väljarstöet visar opinionsundersökning i Danmark, med 15,9 % mot 21,3 % under föregående månad. 12 december – CDU-CSU enas på ett möte i Bonn om att återskapa sin gemensamma partigrupp. 30 december – Spanske kommunistpartiledaren Santiago Carrilo friges mot borgen, efter att ha suttit häktad på Carabanchelfängelset i Madrid i en veckas tid för att ha vistats illegalt i Spanien.

Val och folkomröstningar 12 april – Jordanien går till parlamentsval, som innebär seger för radikaler. 25 april – Portugal går till sina första fria parlamentsval på 50 år. Valutgången blir dock oklart. 20 juni – Italien går till parlamentsval, där kristdemokraterna behåller försprånget. 27 juni – António Ramalho Eanes vinner presidentvalet i Portugal. 19 september – Borgerlig seger i riksdagsvalet i Sverige. Vid kommunal- och landstingsvalen röstar för första gången invandrare, på villkoret att de varit bokförda i Sverige i knappt tre år, vilket innebär första gången i världen som utländska medborgare röstar i ett invandrarland. En annan nyhet detta år är att rösträttsåldern sänkts till 18 år. 3 oktober – Västtyskland går till Förbundsdagsval. Koalitionen SPD-FDP sitter kvar. 2 november – Demokraternas Jimmy Carter vinner presidentvalet i USA. 5 december – Japan går till parlamentsval, som innebär framgång för mittenpartierna.

Organisationshändelser 5 mars - Leonid Brezjnev väljs om som statssekreterare för Sovjetunionens kommunistiska parti. 14 mars - Ett internationellt socialistmöte avslutas i Porto. 5 april - James Callaghan väljs till ny brittisk Labourledare. 7 juli - 38-årige David Steel väljs till ny ledare för Storbritanniens liberala parti. 8 juli – Europeiska folkpartiet bildas. 14 juli - Jimmy Carter utses i New York till Demokratiska partiets kandidat inför presidentvalet i USA. 19 augusti - Gerald Ford besegrar Ronald Reagan med röstsiffrorna 1187-1070 vid Republikanska partiets konvent i Kansas City inför presidentvalet i USA. 9 oktober - 56-årige Hua Kuo-feng väljs till ny ordförande för Kinas kommunistiska parti. 21 november – Kommunistisk Arbejderparti bildas i Danmark. 22 november – Israel inträder i UNESCo. 23 december – Takeo Fukuda väljs ny ny ordförande för Japans liberaldemokratiska parti. 28 november – Willy Brandt väljs till ordförande för Socialistinternationalen. 8 december – 34-årige advokaten Felipe Gonzales väljs till generalsekreterare för Spanska socialistiska arbetarpartiet, då partiet håller kongress inuti Spanien för första gången sedan 1932.

Födda 29 januari – Antonio Milošoski, Makedoniens utrikesminister 2006–2011. 1 februari – Katrín Jakobsdóttir, isländsk politiker, statsminister 2017–2024. 2 maj – Ine Marie Eriksen Søreide, norsk politiker. 6 juni – Ola Borten Moe, norsk politiker, olje- och energiminister 2011–2013 samt högskole- och forskningsminister 2021–2023. 12 juli – Kyrsten Sinema, amerikansk politiker, senator 2019–2025. 13 december – Paavo Arhinmäki, finländsk politiker, kultur- och idrottsminister 2011–2014. 19 december – Sakari Puisto, finländsk politiker, näringsminister sedan 2025.

Avlidna 8 januari – Zhou Enlai, Kinas premiärminister. 13 februari – Murtala Rufaye, Nigerias president (mördad). 31 mars – Sven Wedén, svensk politiker, Folkpartiets ledare 1967-1969. 3 juni – Viggo Kampmann, Danmarks statsminister 1960–1962. 7 juli – Gustav Heinemann, Tysklands förbundspresident 1969–1974. 28 juli – Karin Kock, svensk politiker, Sveriges första kvinnliga statsråd. 22 augusti – Juscelino Kubitschek, Brasiliens president 1956–1961. 17 september – Gunnar Lange, svensk politiker. 4 oktober – Juan Maria de Arluce Villar, spansk parlamentsledamot (mördad). 9 september – Mao Zedong, Kinas kommunistpartiordförande, Kinas förste president 1954–1959. 6 december – João Goulart, Brasiliens president 1961–1964.

Källor Fotnoter

Externa länkar