mini|Tätorten Faluns avgränsning 1990. höger|miniatyr|Falu koppargruva och Stora Stöten Falun är en tätort i Dalarna, centralort i Falu kommun samt residensstad för Dalarnas län. Falun är Sveriges 28:e största tätort med 39 939 (2023) av kommunens totalt 59 914 invånare (30 juni 2025). En del av Falun klassas som ett världsarv. Falun är Dalarnas näst största tätort.
Faluån rinner rätt igenom staden och delar den i två delar. På den ena sidan (sydväst om ånFalustad.se - Stadsbild ) ligger Falu koppargruva, som under många århundraden var en av Sveriges främsta näringsverksamheter. Den sidan kallas därför i folkmun för den gruvliga sidan,Dalarnas Tidningar om den "ljuvliga" och "gruvliga" sidan då inte mycket växter levde på den av roströken förgiftade marken. På den andra sidan ån (nordost om ån), dit roströken inte nådde, ligger det ett antal stora och vackra gamla villor och bostadsområden som således kallas den ljuvliga sidan. Falu centrum, som ligger på åns östra sida, består av några gågator med butiker. 1998 erhöll staden utmärkelsen Årets stadskärna.Turistbyrån i Falun om utmärkelsen "Årets stadskärna" 1998
År 2001 upptogs staden, gruvan och bergsmansbygden till världsarv av FN, vilket betyder att staden är värd att bevara då den anses vara en angelägenhet för hela mänskligheten.
Falun har ett rikt kulturliv Regeringen.se: Kulturministern besöker Falun med institutioner som Dalarnas museum och Dalateatern liksom fria grupper och aktörer som kulturcentrat Magasinet, Nisserska teatern och festivalerna Folkmusiknatta, Rockstad: Falun och Granny goes street. I Falun finns Högskolan Dalarna, vilket de delar med Borlänge, med sina 18 000 studenter Fakta om Högskolan Dalarna och spetsutbildningen Musikkonservatoriet. Strax utanför stadskärnan ligger riksskidstadion Lugnet där världsmästerskapen i nordisk skidsport har arrangerats 1954, 1974, 1993, 2015 och nästa gång 2027.Expressen Sport: "Falun får Skid-VM för fjärde gången"
Kända varumärken från staden är Falu rödfärg, Falu rågrut, Falu ättika och Falukorv.
Historia miniatyr|vänster|"Falu Stads" första stadsplan utförd i "rutmönster" från april 1664. miniatyr|vänster|Falun omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna. Staden Falun har växt upp kring Falu koppargruva och stadens ekonomi var länge helt beroende av kopparutvinningen. Det finns belägg för att verksamhet vid Falu gruva var igång på 1000-talet, men mycket talar för att kopparmalm utvanns i området redan på 700-talet.Falugruva.se: Om världsarvet Falun
Någon bosättning på platsen från denna tid finns dock inte dokumenterad. Området tillhörde ursprungligen Torsångs socken. Kopparbergs kyrka, ursprungligen kallad Mariakyrkan, uppfördes under andra hälften av 1400-talet. Marknader torde tidigt ha hållits i Falun, troligen på Falan eller Gamla och Stora torget. Genom att gruvan fungerade som en särskild jurisdiktion ansågs troligen inte behovet av en stad trängande.Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 9 s. 40-44.
Under 1500– och 1600-talet var kopparutvinningen i Falun en viktig faktor till att Sverige kunde utvecklas till en europeisk stormakt, och i samband med detta började frågan om en stad på platsen bli aktuell. 7 januari 1608 utfärdade Karl IX privilegier för en stad Falun. Någon stad kom dock aldrig att inrättas efter dessa privilegier, även om man samma år lät uppföra ett rådhus. Nya privilegier utfärdades 1624 och den 30 oktober 1641, och det var först med det sista privilegiebrevet som en verklig stad inrättas. Redan 1624 hade dock borgmästare och rådmän utsetts.
Staden var redan då en av Sveriges största. Att Falun blev stad relativt sent berodde i hög grad på motstånd från bergsmännen (dvs de bergsbrukande bönderna). Att en stad verkligen kom till stånd berodde till stora delar på landshövdingen Johan Berendes d.y. idoga arbete.
1761 i juni brann en stor del av den västra och i juli samma år den östra staden. 1842 brann 42 gårdar i den nordöstra delen av staden. Därefter har staden klarat sig från större bränder.
I mitten av 1600-talet var Falun Sveriges, med nuvarande landgränser, näst största stad efter Stockholm. Då hade staden drygt 6 000 invånare.Informationstavla i Falu koppargruva Falun var också den största staden i Dalarna, men kom under 1900-talet att bli omvuxet av sin granne Borlänge. Det gör Falun till en av få residensstäder i landet som inte är länets största stad (andra är Nyköping och Härnösand). Inklusive omgivande landsbygd är dock Falun den befolkningsmässigt största kommunen. Ne.se: Residensstaden Falun Kyrkligt ingår Falun i Västerås stift.
I slutet av 1600-talet började nedgången för gruvan, och det stora raset vid midsommartid 1687, då Stora Stöten bildades, kan ses som slutet på gruvans blomstringstid. Driften fortsatte dock ytterligare drygt 300 år. 1992 upphörde gruvdriften. Nu är Falu Koppargruva en turistmagnet och del av världsarvet.
Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet minskade Faluns befolkning stadigt, först med järnvägens tillkomst vände trenden. 1859 öppnades Gävle-Dala järnväg och 1879 järnvägen "Bergslagsbanan" Falun-Göteborg, vilket innebar en nytändning för industrin. Under slutet av 1800-talet utvecklades Falun även som skol- och administrationsstad.Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
Stadskärnan i Falun ansågs på 1950-talet så nedkörd att i stort sett inga byggnader var värda bevarande. Därför präglades en tid av 20 år av en successiv förnyelse genom att enstaka byggnader efter hand moderniserades eller byggdes nya. Denna utveckling bröts i mitten av 1960-talet. Faluns historiska stadskärna utplånades då till stora delar genom att hela kvarter med gammal trähusbebyggelse (ofta reveterade timmerhus eller slaggstenshus) revs och ersattes av nya byggnader. Detta skedde utan större hänsyn till Faluns mycket specifika historia och till dess kulturella särart. Den nya bebyggelsen fick en tidstypisk utformning (tegel- eller betongfasader), utan anpassning till den lokala byggnadstraditionen i Falun. Som exempel kan nämnas rivningen av hela Falan-kvarteret, delar av bebyggelsen efter Holmgatan och Åsgatan och av området kring Holmtorget. I samma veva revs även för Falun kulturellt och arkitektoniskt oersättliga byggnader som Selma Lagerlöfs gård på Villavägen, Badhuset och Bergmästarens arkiv på Åsgatan.
Även den gamla Trotzgården, som givit namn åt Trotzgatan, försvann efter vanvård från kommunens sida som slutade med ett pyromandåd. Den gamla stadsplanen, som var uppbyggd med Åsen (Åsgatan) som utgångspunkt, sattes åt sidan genom breddning av Gruvgatan och dess förlängning genom södra centrum på 1950- till 1970-talet. Skarp kritik har riktats mot denna "rivningshysteri" och de förändringar som den inneburit för stadskärnan. År 1975 kom en vändning. Falun blev utsedd som svenskt pilotprojekt under Det europeiska byggnadsvårdsåret. Rivningspolitiken tog slut successivt.
I slutet av 1970-talet vidtog ett arbete med att rätta till vad som hände på kort tid. Kring södra centrum pågår detta arbete fortfarande. På 1990-talet inleddes arbetet att ge gruvan och staden världsarvsstatus, och Gruvlandskapet och Falu gruva jämte stadsområdet inom 1600-talsplanen och delar av den omgivande bergsmansbygden ansågs så unika att de togs upp på världsarvslistan vid Unescos världsarvskommittés session i Helsingfors den 13 december 2001. Till den delvis svårt sargade stadens fördel talade bevarandet av tre stora trähusområden, Elsborg, Gamla Herrgården och Östanfors.
År 1908 flyttade Dalregementet in i de nybyggda kasernerna i Falun. Under 1995 och 1996 svarade regementet för att sätta upp den femte svenska FN-bataljonen i Bosnien, BA 05, vilken blev den första svenska truppstyrkan under Natobefäl. Dalregementet avvecklades 2000. I dag är det tidigare regementsområdet ett centrum för företagande och utbildning.
2022 återetablerades Dalregementet, och år 2028 ska cirka 250 värnpliktiga genomföra sin grundutbildning där. Ett nytt regemente ska byggas på Myran, men innan dess har de tillfälliga lokaler i det gamla sanatoriet i Högbo.
Falun har stått värd för världsmästerskapen i skidor fyra gånger: 1954, 1974, 1993 och 2015. Varje år arrangeras världscuptävlingar (Svenska Skidspelen) vid Riksskidstadion på Lugnet. Falun kommer återigen vara värd för skid-VM 2027.
Administrativa tillhörigheter Falu stad bildades 1641 genom en utbrytning ur Stora Kopparbergs socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun med delar av bebyggelsen i orten i Stora Kopparbergs socken/landskommun. Denna socken/landskommun införlivades 1967 i staden, varefter ortens bebyggelse bara upptog en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Falu stad i Falu kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.
Falun har hört och hör till Falu Kristine församling samt en del till Stora Kopparbergs församling, dit hela orten hörde före 1665. Korsnäs och Hosjö, som räknas som sammanvuxen med staden från 1965, hör till Vika-Hosjö församling.
Orten ingick till 1964 i domkretsen för Falu rådhusrätt, för att därefter till 1971 ingå i Falu domsagas norra tingslag. Sedan 1971 ingår Falun i Falu domkrets.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falu tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Befolkningsutveckling
Stadsbild miniatyr|Vass-Brittas gård i Gamla Herrgården. Falun brukar i folkmun delas in i två sidor, den ljuvliga och den gruvliga sidan. Gränsen mellan dessa två är Faluån.
Den gruvliga sidan är den som ligger sydväst om ån med stadsdelarna Gamla Herrgården och Elsborg bland andra. Här bodde de mindre bemedlade gruvarbetarna i små trähus, varav många finns bevarade. Smeknamnet kommer från att det är på denna sida Falu koppargruva låg.
Den ljuvliga sidan ligger nordost om ån och där återfinns stadens nuvarande affärscentrum samt även de pampiga villorna i stadsdelen Villastaden. I dessa bodde förnämt folk i första hand, och inte gruvarbetare. Under 1900-talets första år uppfördes ståtliga villor, flera av dem ritade av stadsarkitekten Klas Boman. Nuvarande bebyggelse är i stort sett den ursprungliga. Det är stora hus på stora lummiga tomter omgivna av häck eller staket. Området kröns av disponenten Erik Johan Ljungbergs slottsliknande palats Bergalid från 1902.
Stadsdelar
Bergalid Bojsenburg Britsarvet Centrum Daglöstäkten Elsborg Främby Galgberget Gamla Berget Gamla Herrgården Gruvriset Haga
Haraldsbo Herrhagen Hosjö Hälsingberg Hälsinggården Hälsingstrand Hästberg Högbo Järlinden Järnet Korsnäs Krondiket
Kvarnberget Kyrkbacken Källtorp Källviken Lilla Källviken Lugnet Lustigknopp Norslund Näset Parken Pilbo Samuelsdal
Slaggen Slussen Slätta Slättaskogen Stennäset Stenslund Stora Källviken Surbrunnshagen Varggården Villastaden Östanfors Östra Främby
Anknytande vägar E16 från Gävle, Hofors E16 från Oslo, Borlänge Riksväg 50 från Söderhamn, Alfta (Bergslagsdiagonalen) Riksväg 50 från Örebro, Borlänge (Bergslagsdiagonalen) Riksväg 69 från Rättvik (Kopparleden) Riksväg 69 från Fagersta, Hedemora Länsväg 293 från Amsberg
Utbildning Högskolan Dalarna bildades 1977, och har campus i både Falun och Borlänge. Högskolan hade 2010 över 18 000 studenter, 700 anställda och erbjöd över 60 utbildningsprogram, varav 16 är på magisternivå, och 1 330 kurser.Fakta om Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna profilerar sig genom ett stort utbud av kurser och program inom områdena musik, media och design. I Falun finns utbildningar till sjuksköterska, barnmorska, lärare, samhällsvetare, socialarbetare, ljud- och musikproducent, film- och tv-producent, manusskribent för film och tv bland annat.Program på Högskolan Dalarna