alt=|miniatyr|Ålidhem, plankarta. Ålidhem (uttalas [ålidhémm]) är en stadsdel i sydöstra Umeå. Stadsdelen ligger cirka tre kilometer från centrala Umeå och en kilometer från såväl Umeå universitet som Norrlands universitetssjukhus. Ålidhem gränsar i väst till stadsdelarna Ålidbacken och Sofiehem, i norr till stadsdelen Ålidhöjd, i sydost mot stadsdelen Carlshem, och i öst mot bostadsområdet Carlslid – där gränsen utgörs av Kolbäcksvägen, som sedan 2012 är E4:ns sträckning genom Umeå. Huvuddelen av stadsdelens bebyggelse utgörs av flerbostadshus med hyresrätter, studentlägenheter och bostadsrätter uppförda som en del av miljonprogrammet mellan 1965 och 1972. Vid stadsdelens norra entré ligger köpcentrumet Ålidhems centrum och kulturhuset Klossen. Strax söder om kulturhuset ligger den Norra Ålidhemsskolan och i anslutning till skolan finns fotbollsplanen Ålidhem Arena.

Historik Namnet Ålidhem har sitt ursprung i sammansättningen av begreppen för ett vattendrag, å, och en backe eller bergsluttning, lid och beskriver relationen mellan Umeälven och landskapets kupering. När laga skiftet ägde rum 1885 fanns på platsen för den nuvarande stadsdelen endast tre soldattorp samt några fäbodar och kvarnar. I övrigt bestod landskapet av betes- och myrmark. Årtiondet efter stadsbranden i Umeå 1888 tillkom ett antal industrier – ett tegelbruk, en terpentin- och tjärfabrik samt två sågverk – längs älvstranden öster om centrum med syfte att försörja stadens återuppbyggnad. 1903 påbörjades även byggnationen av ett nytt lasarett norr om det område som kallades Ålidbacken. Gradvis utvecklades i samband med detta bostads- och näringsområden på Ålidbacken och vidare i sydost längs älvstranden. Från 1920-talet växte stadsdelen Sofiehem fram med egna hem och arbetarbostäder. I december 1960 antog stadsfullmäktige en stadsplan för det i stort sett obebyggda Ålidhem, öst om Ålidbacken och norr om Sofiehem. I planen angavs ambitionen att uppföra 150 villor och 45 radhus. Under våren 1961 fick Umeå kommun emellertid ett förhandsbesked om regeringens ambitioner att 1963 föreslå etableringen av ett universitet på orten. Den 16 maj 1961 valde därför byggnadsnämnden att återkalla planen för att istället påbörja planeringen för storskalig bostadsförsörjning.

Ålidhemskravallerna 1977 I mitten av 1970-talet var Ålidhem i stort sett färdigbyggt enligt planerna – med undantag för den högstadieskola som skulle byggas mitt i området, just söder om Ålidhems centrum. När röjningsarbetet i den lilla skogsdungen på platsen inleddes den 23 mars 1977 uppstod konflikter mellan skogsarbetarna och områdets barn. Alltfler människor samlades på platsen, både barn och vuxna, och en ockupation inleddes och varade i två veckor tills byggnadsföretaget med hjälp av ett hundratal poliser kunde inhägna hela skogsområdet. Ett trettiotal personer greps, men släpptes kort därpå.

En protestdemonstration samlade 2000 personer, och nästan lika många slöt upp till stormöte i kårhuset Universum, där lokalpolitiker ställdes till svars. Händelserna väckte nationellt intresse under beteckningen "Ålidhemskravallerna". Trots protesterna byggdes skolan som invigdes 1978 under namnet Ålidhemsskolan.

Storbranden på Geografigränd 2A–2J 2008

Den 24 december 2008 larmades räddningstjänsten till en köksbrand i en lägenhet på Geografigränd belägen på södra Ålidhem. Brandförsvaret släckte branden och utförde en grundlig efterkontroll för att försäkra sig om att ingen glöd fanns kvar. Drygt sju timmar senare blossade dock branden upp på nytt. Elden hade sakta spridit sig via vindsutrymmet till hela fastigheten som bestod av tre lamellhus med fyra våningsplan, sammanbyggda i u-form. Hela fastigheten utrymdes och inga personer kom till fysisk skada.

Totalt skadades 71 lägenheter och över 200 hyresgäster blev hemlösa. Branden betecknas som den mest omfattande branden i Umeå sedan stadsbranden 1888.

I slutet av februari 2009 kom AB Bostaden överens med försäkringsbolaget Trygg-Hansa om att riva de tre eldhärjade husen på Geografigränd. År 2011 byggdes på tomten fyra hus med tre till fem våningar och sammanlagt 137 lägenheter.

Samhället Stadsplanering och bebyggelsekaraktär Arbetet med en ny stadsplan för det då i princip obebyggda Ålidhem påbörjades 1961 i och med förhandsbeskedet om universitetets förestående etablering. Det skedde under ledning av dåvarande stadsarkitekten Hans Åkerlind. 1962 anlitades arkitektkontoret ELLT för att fördjupa planen som antogs av stadsfullmäktige i maj 1964Engström, Landberg, Larsson, Törneman Arkitekter SAR (1964). Förslag till stadsplan för Ålidhem, Umeå. Ålidhem planerades för 3 500 studenter och 5 000 övriga invånare. Idén var att stadsdelen skulle ha hög stadsmässig karaktär med tät bebyggelse, ordnade innergårdar och få spillytor. Området delades in i fem bostadsenklaver vars hus skulle orienteras enligt ett rätvinkligt rutnät från norr till söder samt från öster till väster. Bebyggelsen skulle företrädesvis bestå av lamellhus i en till fyra våningsplan för maximala ljusinsläpp, placerade i gårdsformationer med fasader i rött tegel. Hans Åkerlind inspirerades till materialvalet vid en studieresa till den italienska småstaden Siena i slutet av 1940-talet. De två enklaverna i Ålidhems norra del, som vetter mot det parallellt planerade universitetet, tillägnades studentbostäder i SUSB:s regi medan den tre övriga i den södra och östra delen planerades för ett antal kvarter med allmännyttiga hyresrätter i Stiftelsen Bostadens ägo samt en mindre andel med av HSB och Riksbyggen förvaltade bostadsrätter. Offentliga verksamheter såsom låg- och mellanstadium, högstadium, idrottshall och föreningshus samt handel i form av en galleria planerades i ett långsmalt stråk från norr till söder längs områdets mitt. Daghem planerades till sju punkter mellan de olika bostadsgränderna. En central aspekt var att stadsdelen skulle ha fullständig trafikdifferentiering – bilvägar och parkeringar i två våningars parkeringshus skulle förläggas i bostadsbebyggelsens ytterkanter så att man inom området kunde gå och cykla utan att komma i kontakt med trafiken. Stadsplanen kom i vissa avseenden att kompromissas i utförandet, delvis på grund av att projektet hamnade efter tidsplanen. Bebyggelsen som uppfördes mellan 1965 och 1972 lämnade just fler oplanerade spillytor och de föreslagna parkeringshusen ersattes, vid sidan av det första området på Pedagoggränd, av större öppna parkeringsplatser. Utemiljöerna fick betydligt lägre kvalitéer än avsett, vilket 1977 gav upphov till en större konflikt kring en skogsdunge i stadsdelens mitt.

Stadsdelens gator och kvarter är namngivna med anspelning på närheten till universitetet. Bilvägarna heter i övrigt väg, de mellan 1965 och 1972 byggda bostadskvarteren gränd och cykelvägarna stråk. Daghem, parker och liknande är ursprungligen namngivna med anknytning till gatu- eller kvartersnamnet, såsom förskolan Tanden på Odontologstråket. Detta system har dock över tid allt mer gått förlorat, exempelvis genom att bostäder vid förtätning tillförts på väg-adresser. På 1990-talet genomgick stadsdelen stora renoveringar. I studentbestånden tillfördes på en stor del av fastigheterna ytterligare ett våningsplan i avvikande material, och i den ena bostadsrättsföreningen, Biologigränd, tillfördes också ett våningsplan samtidigt som balkongerna glasades in. I början av 2000-talet byggdes nio punkthus i sex våningsplan vid bilinfarterna på Laboratorvägen och Magistervägen vilket innebar ett tydligt brott med stadsdelens övriga bebyggelsekaraktär. På 2010-talet har ytterligare en rad projekt för förtätning planerats och delvis genomförts i olika delar av stadsdelen.

Ålidhems centrum De två första delar som byggdes på Ålidhem var studentlägenheter- och korridorsboenden på Pedagoggränd och Stipendiegränd längst i norr – närmast sjukhuset och universitetet. Ålidhems centrum uppfördes av allmännyttiga Stiftelsen Bostaden mellan dessa gränder i början av 1970-talet som en nordlig entré till stadsdelen. Den ursprungliga huvuddelen bestod vid sidan av ett lamellhus i fyra våningsplan för kontor samt av en galleria med matvarubutikerna Konsum och Ica, ett stadsdelsbibliotek, postkontor, bank, kiosk, konditori m.m. Utrymmet mellan butikerna bildade ett inomhustorg som tidvis användes som dansbana. Under 1970-talet etablerades i källaren en krog med namnet Krogen Krogen, vars funktionella namngivning kompletterades av en korvkiosk på markplan kallad Korven Korven.

Centrumfastigheten byggdes senare ut i omgångar. På den norra sidan finns två flyglar i ett våningsplan tillbyggda i mitten av 1980-talet för butiks- och servicelokaler. 1997 byggdes inomhustorget igen ytterligare med en större rundel uppdelad i tre butikslokaler över torgets mitt. 1998 sålde AB Bostaden hela centrumfastigheten till fastighetsbolaget Norrporten som i sin tur sålde den vidare till Diös 2016. Biblioteket flyttade vidare 1978 till den då färdigställda Ålidhemsskolan och ersattes av Arbetsförmedlingen som i sin tur flyttade ut 1994. Post- och bankkontoren försvann i och med de allmänna rationaliseringarna av dessa institutioner kring millennieskiftet. Kontorsfastigheten har gradvis omvandlats till bostäder. 2008 uppförde dagligvaruföretaget Lidl en butikslokal på parkeringen vid entrén till Ålidhems centrum. Etableringen kritiserades bland annat av Ålidhems intresseförening och överklagades av Vänsterpartiets gruppledare i kommunfullmäktige. Lokalen kom sedan på grund av logistikproblem att stå öde från uppförandet 2008 till november 2013 då företaget öppnade butiken.

2018 fanns på Ålidhems centrum Ica och Coop Konsum, Fritidsbanken, ett apotek, två kiosker, sex restauranger, en nattklubb, en frisör, en biljardhall, en privat tandläkarklinik samt Dalkarså Folkhögskola.

Ålidhemskyrkan Ålidhemskyrkan ingick i stadsplanen för Ålidhem 1964 och uppfördes enligt plan – efter en arkitekttävling – år 1973 strax utanför stadsdelens västra gräns, Studentvägen. Kyrkan är inpassad mellan berghällar och tallar i ett kuperat skogsparti mellan Sofiehem, Ålidbacken och Ålidhem. Byggnaden är ritad av arkitekten Carl Nyrén i klossform, med platt tak och fasad i faluröd stående träpanel. Kyrkorummet är i furu, tämligen asketiskt men luftigt och ljust tack vare söderväggens asymmetriskt placerade fönster. Framför kyrkan finns en bruntjärad klockstapel ritad av Sören Thurell. Kyrkan fick 1980 en tillbyggnad och är sedan 1990 förklarad som kyrkligt kulturminne. Norra Ålidhemsskolan