Erik Gunnar Eriksson, född den 13 juli 1931 i Ludvika, död 17 juni 2024 i Hacksta distrikt, var en svensk vetenskapshistoriker. Han var professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.
Biografi Eriksson blev filosofie doktor och docent i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet 1962. Han utsågs 1970 till förste innehavare av en nyinrättad lärostol i idéhistoria vid Umeå universitet. År 1981 efterträdde han sin föregående år avlidne lärare Sten Lindroth på den Carlbergska professuren vid Uppsala universitet, som han innehade fram till pensioneringen 1996.
Erikssons tidiga publikationer behandlade huvudsakligen den svenska botanikens historia. Doktorsavhandlingen 1962 behandlade Elias Fries och den romantiska biologin, och 1969 publicerade han ett stort arbete om botanikens historia i Sverige. Han har publicerat flera större arbeten om Olof Rudbeck den äldre, däribland en monumental biografi utgiven i samband med 300-årsminnet av Rudbecks död 2002. I Svenskt biografiskt lexikon medverkade han med en rad artiklar, bland annat om Carl von Linné och om sin företrädare som professor, Sten Lindroth.
Han var 1980–1990 redaktör för Lärdomshistoriska samfundets årsbok Lychnos.
Eriksson invaldes 1980 i Vitterhetsakademien och var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Bibliografi (urval) 1955 – Kan ord ge regn (dikter) 1957 – Snart grynings klang av klar trumpet (dikter) 1962 – Elias Fries och den romantiska biologien (avhandling) 1969 – Romantikens världsbild speglad i 1800-talets svenska vetenskap 1969 – Botanikens historia i Sverige intill år 1800 1971 – Idéhistoriens huvudlinjer (tillsammans med Tore Frängsmyr) 1975 – Från renässans till upplysning (tillsammans med Roger Qvarsell och Bo Sundin) 1978 – Kartläggarna, naturvetenskapens tillväxt och tillämpningar i det industriella genombrottets Sverige 1870–1914 1979 – Den populärvetenskapliga texten (tillsammans med Lena Svensson) 1981 – Från Galilei till Gamow, studier i populärvetenskapens historia 1982 – Världarnas samklang – musik, idéer och vetenskap 1983 – Västerlandets idéhistoria 1800–1950 1986 – Vetenskapen i underlandet, två studier av populärvetenskap (tillsammans med Lena Svensson) 1989 – Platon & smitaren – vägar till idéhistorien 1991 – Den faustiska människan – vetenskapen som europeiskt arv 1994 – The Atlantic Vision 1996 – Att vara universitetslärare (tillsammans med Bodil Jönsson) 2002 – Rudbeck 1630–1702. Liv, lärdom, dröm i barockens Sverige 2011 – Se blomman (tillsammans med Kerstin Ekman) 2019 – Dikter till Orest Sköna konster förlag
Priser och utmärkelser 1980 – Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1980 – Ledamot av Vitterhetsakademien 2003 – Axel Hirschs pris 2004 – Övralidspriset"Övralidspriset till idéhistoriker" Svenska Dagbladet 2 april 2004
Referenser Tryckta källor
Webbkällor Gunnar Eriksson i Nationalencyklopedins webbupplaga Noter
Vidare läsning
Thomas Karlson: "Bland blommor och läsefrukter: Ett samtal med Gunnar Eriksson"
Externa länkar
Kategori:Svenska professorer i idéhistoria Kategori:Svenskspråkiga författare Kategori:Personer verksamma vid Umeå universitet Kategori:Svenska författare Kategori:Svenskspråkiga fackboksförfattare Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien Kategori:Personer från Ludvika Kategori:Födda 1931 Kategori:Avlidna 2024 Kategori:Män