Gunnar Brandell, född 1 oktober 1916 i Södertälje, död 8 mars 1994 i Uppsala, var en svensk litteraturhistoriker och litteraturkritiker, under många år verksam i Svenska Dagbladet.
Biografi Brandell växte upp i Uppsala, där han avlade studentexamen 1933 vid Uppsala högre allmänna läroverk och filosofisk ämbetsexamen 1936 vid Uppsala universitet. Han blev filosofie licentiat 1944 vid Stockholms högskola. Han var docent i litteraturhistoria vid Stockholms högskola/universitet 1950–1962, och promoverades till filosofie doktor 1951 vid Stockholms högskola.
Brandell var lärare vid Gästriklands folkhögskola 1936‒1946. Han var litteraturkritiker i Bonniers litterära magasin (BLM) (1938–1940) och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT) (1940–1948). Under åren 1946–1948 var han utrikeskorrespondent i Paris för GHT. Han var chef för Svenska Dagbladets kulturavdelning under åren 1951–1962. År 1963 utnämndes han till professor i litteraturhistoria med poetik vid Uppsala universitet, en befattning som han innehade fram till pensioneringen år 1981.
Brandell var ledamot av Kungl. Vitterhetsakademin, Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala och Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala. Han var ordförande i Strindbergssällskapet 1965–1975.
Gunnar Brandell var son till Georg Brandell (1873–1958) och Alfrida, född Franck (1889–1969). Han var från 1937 gift med Kerstin Brandell, född Jönson (1909–2003).
Gunnar Brandell är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.Gunnar Brandell på svenskagravar.se
Forskning Brandells författarskap har framför allt ägnats August Strindberg med bland annat doktorsavhandlingen Strindbergs infernokris och biografin Strindberg – ett författarliv i fyra delar. Intresset för psykologiska och existentiella frågor har avsatt spår i form av essäsamlingar om nihilismen och om Sigmund Freud, liksom översättningar av existentialisten Albert Camus. Han författade även litteraturhistoriska översiktsverk, bland dem Svensk litteratur 1870–1970.
Bibliografi (urval)
1937 – Bekännare och uppfostrare (Geber) 1943 – Den europeiska nihilismen (Albert Bonniers Förlag) 1949 – På Strindbergs vägar genom Frankrike (Wahlström & Widstrand) 1950 – Strindbergs infernokris (avhandling, Bonnier) 1958 – Svensk litteratur 1900–1950 (Örncrona, flera senare upplagor) 1961 – Vid seklets källor. Studier och essäer 1966 – Konsten att citera och andra återblickar (Aldus/Bonniers) 1969 – Skolreform och universitetskris (Aldus/Bonniers) 1970 – Freud och hans tid (Aldus/Bonniers)
1971 – Drama i tre avsnitt (Wahlström & Widstrand) 1974 – Svensk litteratur 1870–1970, del 1 1975 – Svensk litteratur 1870–1970, del 2 1977 – Revolt i dikt 1983 – Strindberg – ett författarliv, del 3 1985 – Strindberg – ett författarliv, del 2 1987 – Strindberg – ett författarliv, del 1 1989 – Strindberg – ett författarliv, del 4 1989 – Tal på Övralid 1988 1993 – Nordiskt drama
Översättningar 1945 – Johan Huizinga: Den lekande människan (Homo ludens) (Natur & Kultur) 1947 – Albert Camus: Myten om Sisyfos (Le mythe de Sisyphe) (översatt tillsammans med Bengt John, Bonniers) 1953 – Albert Camus: Människans revolt (L'homme révolté) (Bonniers)
Priser och utmärkelser 1963 – Schückska priset 1988 – Övralidspriset Källor
Noter
Externa länkar
Gunnar Brandell på Digitalt Museum Gunnar Brandell: "Den mångsidige Alfred Nobel - Alfred Nobel och den litterära internationalismen" i John Rosén (red. 1995): Alfred Nobel, hans far och hans bröder
Kategori:Svenskspråkiga författare Kategori:Svenska professorer i litteraturvetenskap Kategori:Svenska journalister under 1900-talet Kategori:Svenska översättare under 1900-talet Kategori:Översättare från franska Kategori:Översättare från tyska Kategori:Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård Kategori:Personer från Södertälje Kategori:Födda 1916 Kategori:Avlidna 1994 Kategori:Män