Samfundet Forn Sed Sverige (tidigare Sveriges AsatrosamfundSamfundet Forn Sed Sverige - Vårt nya namn, är ett rikstäckande samfund för hedningar, vilket grundades 1994.Christopher Partridge (red.) Nya religioner: en uppslagsbok om andliga rörelser, sekter och alternativ andlighet (2005) sidan 241. Sedan 2007 är det ett hos Kammarkollegiet registrerat trossamfund.Fredrik Gregorius, Modern asatro: att konstruera etnisk och kulturell identitet (2008) sidan 100 f. Samfundet har 2025 lite drygt 700 medlemmar. Samfundet företräder och utövar en polyteistisk naturreligion som hämtar sina rötter från nordiska förkristna traditioner. Denna religion benämns ibland som modern asatro men flertalet hedningar föredrar att använda begreppet forn sed, eller kort och gott seden för att beskriva sin andliga tillhörighet.Fredrik Skott, Asatro i tiden (2000) sidan 11.

Samfundets värderingar bygger på öppenhet, pluralism och en demokratisk livssyn. Man tar avstånd från rasism och intolerans. Medlemskap är öppet för alla som omfattar samfundets värderingar oavsett etnicitet eller sexuell läggning.Catharina Raudvere (red.), Hedendomen i historiens spegel : bilder av det förkristna Norden, sidan 151. (2005) Samfundet ger ut tidskriften Mimers Källa och har sedan 2010 Mimers Källas Förlag.ISBN Sverige

Historia Grundande Samfundet grundades i början av hösten år 1994, genom ett initiativ från grupp hedniskt sinnade personer som samlades i Tyresta by under våren och sommaren samma år. En av initiativtagarna var runristaren Kalle Runristare, som hade hyrt två stugor vid bäcken i Tyresta där han arbetade med nya runstenar. Där hölls även möten för en tidigare förening, som sedan döptes om till Bjarka, uppkallad efter en björk i hästhagen. Eftersom föreningen saknade lokal blev Tyresta en naturlig samlingspunkt.

Under hösten 1994 anordnades ett större möte i Haninge, där idén om ett asatrosamfund presenterades. Namnet Sveriges Asatrosamfund valdes, trots diskussioner om begreppet forn sed, eftersom det förstnämnda uppfattades som mer begripligt för allmänheten. I september samma år registrerades samfundet som en ideell förening hos Skatteverket. Symbolen runhunden, som fortfarande används i samfundets visuella profil, formgavs ursprungligen av Kalle Runristare i en bastu i Tyresta och ristades första gången i en loftsäng. År 1995 höll organisationen sitt första riktiga årsting, och året därpå började man ge ut en egen medlemstidning Mimers Källa. Samfundet fick sin första hemsida 1997, skapad av medlemmen Jim Engström. Samfundets ursprung präglades av experimentlusta, inspiration från folktro, runmagi och ett starkt personligt engagemang hos grundarna.

Millennieskiftet MedlemsantalÅr Medlemmar Utveckling Källa 1996 150 - 1997 243 +62 % 2000 ca 450 +85,2 % 2009 300 -33,3 % 2017 ca 400 +33,3 % 2021 610 +52,5 % 2023 643 +5,4 % 2025 över 700 +8,9 % Omkring millennieskiftet år 2000 befann sig samfundet i en nedgångsperiod, med sviktande medlemsengagemang och låg aktivitet. Vid årstinget detta år saknades en fungerande valberedning och hela den sittande styrelsen avgick. Carl Johan Rehbinder valdes till ny ordförande, efter att ha föreslagit sig själv som reservlösning i brist på andra kandidater.

Rehbinder initierade då en ny tradition som skulle få stor genomslagskraft: att hålla ett offentligt vårblot vid Uppsala högar på påskdagen. Som en symbolhandling valdes påvens minnessten från 1996 till plats för blotet – ett sätt att återta en hedniskt präglad plats som använts för kristen monumentering. Efter motstånd från det lokala kyrkorådet flyttades blotet till en tingshög i närheten, med stöd från Riksantikvarieämbetet.

Det första vårblotet i Uppsala hölls år 2000 och samlade omkring 80 deltagare samt flera journalister. Ceremonin leddes av Rehbinder och blotgydjan Odendisa. Blotet blev väl mottaget och uppmärksammades i media, vilket ledde till ett ökat intresse för samfundet både internt och externt. Traditionen har därefter fortsatt årligen, och 2019 hölls vårblotet för 20:e gången i ordningen. Trots uppmärksamheten kvarstod samfundets organisatoriska svårigheter under de följande åren, med en kraftigt reducerad styrelse och begränsad aktivitet. Först vid årstinget 2003 började en mer stabil period ta form, något som markerade slutet på denna turbulenta fas i samfundets historia.

Sedan 2017 sitter samfundet med i Sveriges interreligiösa råd.

Ordförande Tabellen nedan visar ordföranden för Samfundet Forn Sed Sverige (tidigare Sveriges Asatrosamfund):

Namn Period Kommentar Kalle ”Runristare” Dahlberg 1994–1998 Dennis Simlin 1997–1998 Mikael Pehrman 1998–2000 Carl Johan Rehbinder 2000–2003 Initierade vårblot vid Uppsala högar. Blev ordförande i samband med en styrelsekris. Jóhannes Ágústsson 2003–? Kalle ”Runristare” Dahlberg 2004–2005 Henrik Hallgren 2005–2011 Erik Otterberg 2011–2013 Martin Domeij 2013–2015 Jorunn Steiner 2015–2017 Första kvinnliga ordförande.Bruse Persson 2017–2021 Birka Skogsberg 2021–?

Organisation Godeord Blotlag Nord Frejas blotlag Väst Fjörgyns blotlagFriggs blotlagForn Sed GöteborgHugin och Munins blotlag Öst Blotlaget AndrimnerForn Sed StockholmForn Sed NärkeForn Sed ÖstergötlandBlotlag Tjelvar (Gotland)Tørhof Blotlag Syd Halmstad blotlagBranthalla blotlag Högsta beslutande organ i samfundet är årstinget dit alla medlemmar kan komma och har rösträtt. Vid årstinget tillsätts en styrelse, vilken kallas rådet, som tar hand om de löpande besluten mellan årstingen. Geografiskt är Samfundet Forn Sed Sverige uppdelat i administrativa enheter som kallas godeord. Det finns fyra sådana godeord, Nord, Syd, Öst och Väst. Dessutom kan medlemmarna själva bilda lokala grupper, så kallade blotlag, där man kan utöva seden tillsammans. Hösten 2023 har man tolv blotlag:Godeord och blotlag Läst 3 november 2023.

Trosuppfattning Samfundet Forn Sed Sverige betonar den andliga aspekten i tillvaron, men vill låta var och en finna sin egen nivå av andlighet. Någon fastställd trosuppfattning för vad eller hur man ska tro finns inte, utan det är en personlig angelägenhet. Var och en följer sin egen sed.Samfundet Forn Sed Sverige: Frågor och svarFredrik Gregorius, Modern asatro: att konstruera etnisk och kulturell identitet (2008) sidan 195f.

I samfundets stadgar beskrivs samfundets tolkning av forn sed i några kärnpunkter: En nutida andlig orientering som utgår från naturens och tillvarons helighet. En religiös inriktning som söker sina rötter i förkristna seder och i folktrons föreställningar. En religion som erkänner såväl många olika gudar och makter som olika gudsbilder och andliga förhållningssätt. En öppen och odogmatisk andlighet utan bestämda trosbekännelser som uppmuntrar alla att söka sin egen andliga väg.

Detta kan ta sig uttryck på olika sätt. Seden utövas bland annat genom blotande till gudar och naturväsen. Man strävar efter att leva i harmoni med naturen och årstidernas växlingar. De olika övergångarna i människors liv helighålls genom ceremonier (övergångsriter) som namngivningar eller knäsättningar, bröllop, samt begravningar.Fredrik Gregorius, Modern asatro: att konstruera etnisk och kulturell identitet (2008) sidan 204 ff.

Högtider Samfundets gemensamma ceremonier kallas blot.<ref>Mathilda Lönn [https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1176012/FULLTEXT01.pdf Blot i handling och tanke hos Samfundet Forn Sed Sverige (2017)]</ref> Blotet är en ceremoni som hålls för att tacka och visa respekt för skapelsens makter och naturens rådare. Ibland handlar blotet också om att be någon särskild makt om styrka, hjälp eller råd. Blota kan man göra både tillsammans med andra och i enskildhet. Kalenderbundna blot hålls i samband med årshögtiderna. Några exempel på blot som samfundet firar:Mimers källa förlag, Forn sed i nutid (2015) Henrik Hallgren (red.), Blotboken del 1: Vet du, hur du blota skall? (2019) Fredrik Gregorius, Modern asatro: att konstruera etnisk och kulturell identitet (2008) sidan 221 ff.

Disablot i februari-mars Segerblot vid vårdagjämningen Vårblot i mars-maj Midsommarblot vid sommarsolståndet Skördeblot i samband med skörden Höstblot vid höstdagjämningen Alvablot vid allhelgona Midvinterblot vid vintersolståndet

Därtill firar även många medlemmar veckovis torshelgd och inför vintersolståndet solväntan eller vänt''.

Galleri

Se även Nordisk sed Nätverket Forn Sed

Fotnoter

Källor

Externa länkar Samfundet Forn Sed Sverige

Kategori:Asatro i Sverige Kategori:Nyhedendom i Europa Kategori:Religiösa organisationer bildade 1994 Kategori:Registrerade trossamfund i Sverige