miniatyr|upright|Tänkaren av Auguste Rodin.

Tänkande är de medvetna processer som ständigt pågår i människans psyke. Tänkande är en del av kognitionen.ne.se Främst avses processer relaterade till minne, föreställningar och förståelse av sinnesintryck.vgl. Georgi Schischkoff: Philosophisches Wörterbuch Tänkandet behandlar den information som människan absorberar, och löser problem samt fattar beslut. Medan perception handlar om sinnesintryck, handlar tänkandet om förståelsen och medvetandeblivandet av dessa intryck, en process som involverar de individuella erfarenheterna och kunskaperna. Vid allvarliga psykiska störningar, framför allt psykoser, är tänkandet stört. Till tänkandet hör också begreppsbildning, kreativitet, beslutsfattande, skönhetsupplevelser, omdöme och problemlösning.

För det mesta är människan mer medveten om tänkandets resultat, än om den tankeprocess som leder fram dit.M. W. Eysenck, M. T. Keane: Cognitive Psychology. Psychology Press, Hove (UK), 4. upplagan. 2000, , s. 394 Ord som hänvisar till liknande processer är kognition, medvetenhet, medvetandeidé och fantasi.Webster's II New College Dictionary, Webster Staff, Webster, Houghton Mifflin Company, Upplaga: 2, illustrerad, reviderad Publicerad av Houghton Mifflin Harcourt, 1999, , 9780395962145, s. 1147 Tänkandet kan delas upp i bland annat divergent och konvergent tänkande. Det divergenta tänkandet fokuserar på att finna många sätt att lösa ett problem på, medan det konvergenta tänkandet fokuserar på att finna ett bra sätt.

En pionjär inom tänkandet som forskningsområde var den schweiziska utvecklingspsykologen Jean Piaget (1896-1980) som bland annat delade in logisk kompetens i fyra kvalitativt skilda utvecklingsstadier. Lev Vygotskij har som utvecklingspsykolog varit inflytelserik inom forskningen kring tänkande och språk och tal och hur kulturens verktyg påverkar utvecklingen. Inom psykoanalysen var Sigmund Freud en pionjär.

Forskning miniatyr|150px|Extra aktivitet i hjärnbarken vid en uppgift med komplex visuell information. Tänkande är ett forskningsområde inom bland annat den kognitiva psykologin. Forskningen baseras på olika datainsamlingsmetoder, till exempel att personen som utgör forskningsobjekt högt säger sina tankar, att man mäter hur lång tid olika tankeoperationer tar, eller hur ögonen rör sig när visuell information bearbetas. Dessa data speglar hur en person tänker vid lösning av tankeuppgifter. Insamlade data från verbaliserade tankar används för att ge information om de verbala och medvetna tankeprocesserna. De andra två förefaller ge information om de tankeprocesser man gör omedvetet och icke-verbalt.

Personer som arbetar med tänkande som forskning är bland annat psykologer, lingvister, dataloger, filosofer och kognitionsteoretiker. Saker som forskas i kan vara hur känslor styr vårt tänkande, huruvida vi tänker i bilder eller språk, om tankeverksamheten liknar processer i en dator eller fungerar på ett helt annat sätt, på vilket sätt våra erfarenheter påverkar hur vi tänker och så vidare.

Kognitiv utveckling

miniatyr|150px|Barn under två år befinner sig i ett stadium där tänkandet är mycket konkret. miniatyr|150px|Barn mellan två och sju år har förmodligen börjat uppfatta sig själv, men kan ha svårt att förstå släktrelationer. 150px|miniatyr|Barn mellan sex och tolv år börjar förmodligen kunna förstå andra personers tankeställningar.

Barns tänkande är under ett tidigt stadium mycket konkret. Detta utvecklas senare till att barnet börjar tänka mer abstrakt och kan förstå att saker som inte finns i nutiden kan existera. Med detta börjar barnet även kunna förutse framtida händelser. En pionjär inom den kognitiva utvecklingen var barnpsykologen Jean Piaget, som forskade i hur tänkandet utvecklas hos barn och ungdomar. Enligt honom följer tänkandets utveckling ett mönster. Denna utvecklingsförmåga och den logiska kompetensen delas upp i fyra kvalitativt skilda utvecklingsstadier.Gotthard, ss. 49-51 Piaget definierade även problemet med barns mentalitet på ett nytt sätt. Medan man tidigare hade tänkt problemet som kvantitativt, definierade han det som ett problem av kvalitativ status.Semenovich Vygotskiĭ och Kozulin, s. 12

Hans teori har använts i utvecklingen av pedagogiken, även om denna uppdelning senare har visats något felaktig eftersom tänkandet, till skillnad från vad Piaget menade, inte bara rör abstrakt logisk förmåga utan även områden som språk, uppmärksamhet, minne, planering och liknande. Därför menar många forskare att tänkandets utveckling även består i ökat minne och omvärldskunskap. Det forskas i hur man kan koppla samman tänkandets utveckling med hjärnans utveckling och vilka samband som finns däremellan.Tänkande i Nationalencyklopedin En annan pionjär inom området är Lev Vygotskij, som menade att individen förändras och utvecklas med utgång från omgivningen, kulturen och de verktyg den erbjuder.

De fyra utvecklingsstadierna Den sensomotoriska fasen som varar ungefär mellan 0 och 2 år Den för-operationella fasen från 2 till cirka 6-7 år Den konkret-operationella fasen från 6-7 till cirka 11-12 år Den formal-operationella fasen från 11-12 år till cirka 15 år

Den sensomotoriska fasen Denna period, som äger rum när barnet är mellan ungefär noll till två år, kännetecknas av att barnets sinnen hjälper till i stor utsträckning vid tänkandet. Med hjälp av sinnena försöker barnet skapa en personlig ordning i det barnet upplever som kaotiskt. Denna ordning skapas även med hjälp av rörelser. Kommunikationen utvecklar barnet genom att skrika då det påverkar barnets omvärld. Ett medfött handlande är barnets förmåga att smaka på saker och stoppa dem i munnen, vilket är ett sätt att undersöka omvärlden. Under denna tid är nuet det som styr barnet, vilket senare utvecklas stegvis. Kurragömma är ett exempel på vad som utvecklar denna tankeställning och får barnet att inse att allt inte rör nuet.

Den för-operationella fasen Den för-operationella fasen, även kallad det preoperationella tänkandets period, infaller när barnet är mellan ungefär två och sex år. Denna fasen i tankeutvecklingen innefattar en stor utveckling. I första hand rör det förmågan att uppfatta sig själv och olika avbildningar och symboler. Barnet har dock svårt att kategorisera saker vilket medför att det kan vara svårt att förstå olika släktskapsrelationer. Barnet tenderar känna skuldkänslor för saker som sker runtomkring dem, som exempelvis olyckor och sjukdomar, vilket är ett resultat av ett magiskt tänkande.

Den konkret-operationella fasen Den konkret-operationella fasen, även kallad de konkreta tankeoperationernas period, infaller när barnet är mellan ungefär sju och elva år. Under den här tiden utvecklas barnets förmåga att tänka som en vuxen, fastän något mer konkret. En förståelse för andras personers situationer och tankeställningar börjar växa fram.

Den formal-operationella fasen Den formal-operationella fasen, även kallad det abstrakta tänkandets period, infaller när barnet är mellan ungefär elva och 16 år. Som en första händelse i tankeutvecklingen under denna period är att när barnet fortfarande går i mellanstadiet börjar hon eller han att tänka mer abstrakt. Förmågan att förstå abstrakta begrepp, som exempelvis frihet, och ordspråk och ironi kan börja uppfattas. Framtidstänkande, planering och spekulation är tre möjligheter som utvecklas, och barnet börjar allt mer kunna tänka på samma sätt som den vuxne.

Funktionsnedsättningar Korttidsminnet gör att barnet kan förstå saker som att katter jamar. Om en person har en utvecklingsstörning är korttidsminnet begränsat. Det blir då svårare för personen att förstå och bibehålla intagen information samt att ta in flera intryck samtidigt. När barnet blir äldre kan hon eller han börja förstå att det existerar djur som inte finns bredvid henne eller honom för tillfället och som barnet kanske aldrig kommer att se. Detta är exempel på det abstrakta tänkandet, som börjar utvecklas. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har svårare att använda detta abstrakta tänkande. Svårigheterna med det abstrakta tänkandet gör att personer med utvecklingsstörning inte kan föreställa sig det som inte redan har skett, och därigenom förutse framtida händelser.Gotthard, ss. 56-62

I huvudsak har Jean Piagets utvecklingsteorier, men även andras såsom Daniel Sterns, Erik H. Eriksons och Sigmund Freuds, bidragit till en insikt i hur personer med utvecklingsstörning tänker och hur detta påverkats. Detta har gjort att forskningen och omsorgen inom psykologin och har underlättat i arbetet kring hur dessa personer klarar vardagliga situationer.

Divergent tänkande miniatyr|Personer med skador på frontalloben har ofta problem med det divergenta tänkandet, medan personer med skador på parietal- och temporalloben ofta har problem med det konvergenta.

En sidogren inom tänkandet är det så kallade divergenta tänkandet. Detta tänkande består i att tänka i olika riktningar, och på vilka olika sätt man kan lösa en uppgift. Detta kan man testa genom ett så kallat kreativitetstest, där försökspersonen försöker komma på så många olika användningsområden för ett föremål som möjligt. Bra resultat i detta tänkande behöver inte betyda höga resultat i intelligenstest.Divergent tänkande i Nationalencyklopedin Däremot har studier visat att personer med väl utvecklad förmåga till divergent tänkande är bättre på att lösa problem av 2-4-6-typ, det vill säga finna korrekta regler bakom logiska serier.M. W. Eysenck, M. T. Keane: Cognitive Psychology. Psychology Press, Hove (Storbritannien), 4:e upplagan. 2000, , s. 472 Personer med skador på frontalloben har ofta problem med det divergenta tänkandet.

Konvergent tänkande

En annan sidogren inom tänkandet är det konvergenta tänkandet. Till skillnad från divergent tänkande, där man försöker komma på många olika sätt att lösa ett problem på, inriktar sig det konvergenta tänkandet på att hitta en specifik lösning på ett problem. I intelligenstest mäter man vanligen hur bra konvergent tänkande man har.Konvergent tänkande i Nationalencyklopedin Personer med skador på temporal- och parietalloben har ofta problem med det konvergenta tänkandet.

Kritiskt tänkande

Inom kritiskt tänkande bestämmer man betydelsen och relevansen av vad som har observerats, uttryckts eller, rörande ett givet argument, bestämmer om det är korrekt att acceptera påståendet som sant.Fisher & Scriven, 1997, p. 20 Det kan även definieras som det försiktiga och rimliga fastställandet om man ska acceptera, förkasta eller upphäva en bedömning av ett påstående och till vilken förtroendegrad man kan acceptera eller förkasta den.Moore & Parker, Critical Thinking Kritiskt tänkande som studieområde hör i dag hemma inom filosofin, i Sverige företrädesvis inom den teoretiska filosofin.

Psykologi Psykologerna har huvudsakligen fokuserat på tänkandet som ett intellektuellt utövande av en funktion vars mål är att finna svaret på en fråga, eller lösningen på ett praktiskt problem. Den kognitiva psykologin är en gren inom psykologin som studerar interna mentala processer såsom problemlösning, minne och språk. Den idéskola som uppstått ur dessa studier brukar kallas kognitivism. Denna sysselsätter sig alltså huvudsakligen med studierna av hur människor mentalt behandlar och reagerar på information. Kognitivismen grundade sig ursprungligen på Gestalt Psychologie, en skola vars upphovsmän var Max Wertheimer, Wolfgang Köhler och Kurt Koffka.Gestalt Theory, Max Wertheimer, Hayes Barton Press, 1944, , 9781593776954 Se även de teorier av Jean Piaget om barnets kognitiva utveckling som presenteras ovan.