Katalanska (català, i Valenciaregionen även valencià – valencianska) är ett romanskt språk (eller språkgrupp) som talas i östra Spanien, Andorra, delar av Frankrike, samt i staden Alghero på Sardinien. Språket talas/behärskas av någonstans mellan 7,2 och 9,8 miljoner människor, varav nästan 7 miljoner i Spanien.
I de tre spanska regionerna Katalonien, Valencia och Balearerna är katalanskan officiellt språk, en status som saknas i Aragonien (gränsområdet La Franja är katalansktalande) och El Carxe i Murcia. Utanför Spanien är språket även officiellt i Andorra och Alghero. I franska Katalonien ("Nordkatalonien": Roussillon/Pyrénées-Orientales) har språket numera fått erkännande av de lokala myndigheterna, men det saknar fortfarande officiell status. Katalanskan är Europeiska unionens största minoritetsspråk.
Katalanskan är uppdelad på ett antal dialekter och flera skriftformer. Varianten i Valenciaregionen – valencianska – har något större likhet med spanskan, medan språket på Balearerna (baleariska) bevarat fler äldre element från latin. Katalanskan är liksom occitanska ett occitanoromanskt språk, och många katalanska ord är mer lika sina franska än spanska motsvarigheter.
Under 500 års utveckling i Spanien har katalanskan lånat drag från spanskan, samtidigt som språket av politiska skäl tidvis varit förbjudet. Katalanskan talas idag i sitt spanska utbredningsområde parallellt med spanska, vilket lett till både en utbredd tvåspråkighet och – åtminstone i Katalonien – ökad katalansk nationalism.
Språk eller språkgrupp Katalanska är både ett språk och en språkgrupp. Varianterna i Valenciaregionen (valencianska) och på Balearerna (baleariska) räknas ibland som egna språk.
Särskilt valencianskans särart hävdas starkt,Portal, Laura (2009-02-24): "Català versus valencià". elpuntavui.cat. Läst 9 augusti 2014. "Declaració institucional de l'Acadèmia Valenciana de la Llengua sobre el nom i entitat del valencià i sobre la normativa oficial vigent". avl.gva.es, 2003. Läst 9 augusti 2014. delvis färgat av politiska motsättningar mellan de konkurrerande storstadsregionerna Barcelona och Valencia. Katalanskspråkiga massmedier från Katalonien ses inte alltid välvilligt i söder (och kopplas ibland samman med katalanskt expansiva strävanden), trots att de språkliga skillnaderna mellan språkvarianterna inte är särskilt stora"katalanska". ne.se. Läst 16 februari 2013..
En del viktiga grammatiska skillnader finns gentemot det baleariska talspråket, där bland annat de bestämda artiklarna är annorlunda.
Särdrag och indelning Katalanska är tydligt skilt från de båda stora angränsande språken spanska och franska. Dess närmaste släkting är de occitanska språken i södra Frankrike. Katalanskans ställning mellan franska och spanska kan exemplifieras genom en listning av grundtalen 0 till 10:"Numbers in Catalan". omniglot.com. Läst 21 september 2016.
grundtal franska katalanska spanska 0 zéro zero cero 1 un, une u, un, una uno, una 2 deux dos, dues dos 3 trois tres tres 4 quatre quatre cuatro 5 cinq cinc cinco 6 six sis seis 7 sept set siete 8 huit vuit ocho 9 neuf nou nueve 10 dix deu diez
Den viktigaste dialektgränsen i katalanska går mellan väst och öst. En tydlig skillnad är att reduceringen av obetonade vokaler till schwan endast förekommer i den östra gruppen; català uttalas [kətəˈla] i öst och [kataˈla] i väst.
Uttal och fonologi
Uttalet i katalanskan erbjuder både likheter och olikheter gentemot grannspråken spanska och franska. Dessutom skiljer sig en del uttal åt beroende på dialekt och varietet (valencianskan i söder har fler likheter med spanskan).
Vokaler Katalanskan innehåller fonologiskt sju eller åtta olika vokalljud, beroende på dialekt. Där finns öppen, främre, icke-rundad (/a/), halvsluten, främre, icke-rundad (/e/), halvöppen, främre, icke-rundad (/ɛ/), sluten, främre, icke-rundad (/i/), halvsluten, bakre, rundad (/o/), halvöppen, bakre, rundad (/ɔ/), sluten, bakre, rundad (/u/) och mellanposition, central (/ə/). Den sistnämnda, ofta benämnd neutral vokal, saknas i de västligaste/södra dialekterna och förekommer endast i obetonad position i de centrala och östliga dialekterna; lokalt i baleariskan kan den neutrala vokalen även användas i betonad position.
Utöver vokalerna finns fyra olika diftonger i språket.
Not: Mellan parenteser = endast i vissa positioner/dialekter.IEC/Rafl 1999, s. 14 Främre Central Bakre Sluten 300px|Vokalfyrsiding
i u
e o
(ə)
ɛ ɔ
a Halvsluten Mellanposition Halvöppen Öppen
KonsonanterNosell, Dan et al (1996): Diccionari catalá-suec, s. xvii–xix Katalanskan innehåller 22 olika konsonantljud.
{|class="wikitable collapsible collapsed" |+ Uttalstabell för konsonanter |- !Bokstav !IPA !Exempel !Anmärkningar |- | b | /b//β//bb//p//-/ | boarribaamabledissabteamb | normalfallet (NF)NFvid -blframför tonlös konsonanti final ställning |- | c | /k//s/ | correus (post)cinc (fem) | framför a, o, u eller konsonanti final ställning |- | ç | /s//z/ | començar (börja)feliçment (lyckligt) | NFframför tonande konsonant |- | d | /d//ð//t//-/ | demà (i morgon)vegades (gånger)fred (kall)records (inspelningar) |- | f | /f/ | agafa | NF |- | g | /g//ɣ//gg//ʒ//k/ | garatge (garage)agafaarreglar (reglera)girar (svänga)llarg (bred) |framför a, o, u eller konsonantefter vokal, frikativ, likvidframför e, iframför tonlös konsonant eller finalt |- | gu | /g//ɣ/ | guiadigui | framför e, iefter vokal, frikativ, likvid |- | h | /-/ | hola | stumt |- | j | /ʒ/ | ja |- | k | /k/ | kurd | endast i utländska lånord |- | l | /l/ | telefonar (ringa) | NF |- | l·l | /ll/ | pel·lícula (film) | NF |- | ll | /ʎ/ | ella (hon) | NF |- | m | /m/ | família (familj) | NF |- | n | /n//ɲ/ŋ/m/ | anar (gå)enginyer (ingenjör)'encaraconfitura (sylt) | NFframför palatalerframför velarer och stumma g, cframför labialer |- | ny | /ɲ/ | sennyor (herre) | NF |- | p | /p//-/ | aeroport (flygplats)comptar (räkna), camp (fält) | NFmellan m/n och en klusil/frikativ; i final ställning efter m|- | qqu | /k//k/ | quatre (fyra)aquesta (denna) | framför /w/framför e, i|- | r | /r//ɾ//-/ | recordsara (nu)senyor| NFintervokaltfinalt i flerstaviga ord |- | rr | /r/ | arribo (jag anländer) | NF |- | s | /s//z//-/ | senycasa (hus)aquest | NFintervokalti orden aquest och aquests|- | ss | /s/ | pessetes (pesetas) | NF |- | t | /t//d//-/ | taxiviatgeurgent, curts | NFintervokalti konsonantgrupp framför tonande ljudi final ställning efter n eller l; mellan r och s i final ställning |- | v | /b//β/ | vostè (Ni)avui (idag) | NFefter vokal, frikativ, likvid |- | x | /ks//ʃ//gz/ | taximarxaexemple | (NF)efter konsonant eller i; initialtmellan initialt e och vokal/tonande konsonant |- | z | /z/ | onze | NF
mini|stående=0.5|Substantivböjningen av gat ('katt').
Grammatik
Katalanskan har fyra regelbundna verbböjningar: ar-, ir-, -er och re-verb. I presens indikativ: 1. cantar – att sjunga: jo canto, tu cantes, ell/ella canta, nosaltres cantem, vosaltres canteu, ells/elles canten"Serveis Lingüístics – Resum de gramàtica bàsica". Ub.edu, 2003. Läst 9 augusti 2014. 2a. perdre – att förlora: jo perdo, tu perds, ell/ella perd, nosaltres perdem, vosaltres perdeu, ells/elles perden 2b. témer – att frukta: jo temo, tu tems, ell/ella tem, nosaltres temem, vosaltres temeu, ells temen 3. dormir – att sova: jo dormo, tu dorms, ell/ella dorm, nosaltres dormim, vosaltres dormiu, ells/elles dormen
OBS! Subjektsformerna av personliga pronomina (jo, tu …) används, i likhet med i spanskan och italienskan, ytterst sparsamt i dagligt tal och ofta endast som en tydlighetsmarkering.
Katalanska namn De katalanskspråkiga territorierna anammar Spaniens officiella regler för namngivning av personer (där en person har dubbla efternamn, efter dennes båda föräldrars efternamn – det första efter fadern, det andra efter modern). Däremot lägger man ofta till ett litet i ('och'; jämför spanskans y), något som särskilt syns i formella sammanhang. Exempelvis benämndes den tidigare presidenten i Generalitat de Catalunya officiellt El Molt Honorable Senyor Artur Mas i Gavarró. Den statliga språklagen enligt artikel 19.1 i Lag 1/1998 stipulerar att "Kataloniens medborgare har rätt att utnyttja det korrekta reglementet vad gäller deras katalanska för- och efternamn, liksom att foga in konjunktionen mellan de båda efternamnen".
Namnfrågor i Spanien regleras av Registro Civil, och de katalanska namnformerna hanteras via det Barcelona-baserade Institut d'Estudis Catalans. Det finns katalanska efternamn som varken följer de nyare stavningsreglerna eller de traditionellt korrekta katalanska stavningsreglerna; tillstånd för att "korrigera" stavningen av ens efternamn kan inhämtas från det ovannämnda språkinstitutet i bland annat följande fall:"Normalització de noms i cognoms". iec.cat. Casas → Cases (casa, cases – hus) Farré → Ferrer (ferrer – smed) Gabarra → Gavarra Dominique → Domènech (jämför Dominikus) Jufré → Jofré Mayoral → Majoral (jämför major – 'större') Perpiñá → Perpinyà (Perpinyà – katalansk stavning av Perpignan) Pijuan → Pijoan (jämför Joan – 'Johan') Piñol → Pinyol
Katalanska smeknamn Många katalanska förnamn har förkortade smeknamnsformer, där endast den sista delen av namnet används – avslutat med en diminutivändelse. Detta skiljer sig från motsvarande tradition i spanskan där i regel den första delen används. Katalanska namnförkortningar enligt "spanskt maner" (* i listningen nedan) röjer en spansk påverkan och blev vanligt först under 1900-talet (särskilt under Francisco Francos diktatur). Exempel på katalanska smeknamn är:
♂♀ Antoni/Antònia → Toni, Tònia, Tonet ♂ Bartomeu → Tomeu ♂ Daniel → Dani* ♀ Dolors → Lloll, Dolo* ♀ Concepció → Ció ♀ Eulàlia → Lali ♂♀ Francesc/a → Cesc, Quico/a, Xesco/a, Xisco/a, Cisco/a, Sisquet/a ♂ Ignasi → Nasi ♀ Isabel → Bel, Bet ♂ Jacint → Cinto ♂♀ Joaquim/a → Quim/a, Ximo/a (i Valenciaregionen) ♂ Jordi → Toti ♀ Jordina → Jordi* ♀ Josefina → Fina, Fineta ♂♀ Josep/a → Pep/a, Pepet, Pepita ♂ Josep Maria → Pemi ♀ Magdalena → Talena, Magda* ♂ Manel → Nel, Nelo, Nel·lo ♀ Meritxell → Txell, Meri* ♀ Mariona → Ona, Miona ♀ Montserrat → Serrat, Rat, Montse*, Munsa*, Muntsa* ♀ Narcís/isa → Narciset/a*, Ciset/a, Ciso/a ♀ Núria → Nuri* ♂ Onofre → Nofre ♂ Rafel → Fel, Feló ♂ Salvador → Vadó, Voro (i Valenciaregionen) ♂♀ Sebastià/ana → Tià/ana ♂ Sergi → Keki ♂ Vicent → Vicentó, Cento ♂ Xavier → Xavi*, Xevi*, Javi* (Javi uttalas [dƷaβi])
Dialekter mini|stående=1.5|Katalanskans dialekter. Den viktigaste skiljelinjen är mellan de östra (dialecte oriental) och de västra (dialecte occidental) dialekterna. Dessutom har baleariskan egna bestämda artiklar. Katalanskan delas dialektmässigt upp i två huvudgrupper – västlig och östlig. Dessa huvudgrupper innehåller var och en tre dialekter.
Östliga dialektgruppen (dialecte oriental) Nordkatalanska (català septentrional) – Pyrénées-Orientales samt den spanska gränszonen söder därom Central katalanska (català central) – centrala, östra och sydöstra Katalonien Baleariska/mallorkinska (balear, mallorquí) – Balearerna Västliga dialektgruppen (dialecte occidental) Nordvästkatalanska (català nord-occidental) – större delen av östligaste Aragonien (La Franja), Andorra samt nordvästra (utom Val d'Aran) och västra Katalonien Sydkatalanska/nordvalencianska (català meridional/valencià septentrional) – södra delen av La Franja, sydligaste Katalonien samt nordligaste delen av Valenciaregionen Valencianska (valencià) – östra, sydöstra och södra delen av Valenciaregionen