af Sillén är en svensk adelsätt, som adlades 23 januari 1770 och introducerades på Sveriges Riddarhus 1773 under nummer 2001. Ätten härstammar från Johannes Laurentii Sillenius, vars son Carl Silléen var officer vid artilleriet. Tre av dennes söner, Carl Gustaf, Lars och Georg Vilhelm Silléen, adlades gemensamt 1770 och erhöll 1773 adelsbrev med namnet af Sillén.

Historia Ättens äldste uppgivne stamfar var Johannes Laurentii Sillenius, son till en skattebonde på Sille gård i Västerljungs socken. Han studerade vid Åbo akademi 1669, Lunds universitet 1671 och Uppsala universitet 1673. Under 1676 och 1677 reste han utomlands som hovmästare åt Chrisman Lillie. En handskriven resebeskrivning efter honom bevarades inom ätten. Efter hemkomsten bosatte han sig på Brottninge rusthåll och avled i början av 1690-talet.

Hans son Carl Silléen (1689–1743) gjorde militär karriär inom artilleriet. Han blev underofficer 1710, kapten 1715 samt major och tygmästare vid Stockholms artilleristat 1738. Under Slaget vid Stresow på Rügen 1715 sårades han och blev vid Stralsund tillfångatagen av danskarna. Han lyckades ta sig ur fångenskapen och återvände till Sverige 1716. Han deltog även i fälttåget i Norge 1718. Carl Silléen erhöll 1734 en kunglig resolution om adelskap och 1737 adliga privilegier för sig och sina efterkommande, dock utan sköldemärke. Han avled innan sönerna adlades.

Carl Silléen var gift med Catharina Moséen, dotter till kyrkoherden Lars Mosenius och Anna Stridsberg. Bland deras barn fanns Carl Gustaf, Lars och Georg Vilhelm Silléen, vilka kom att bilda den adliga ätten af Sillén.

Adlandet Bröderna Carl Gustaf Silléen (1721–1775), Lars Silléen (1722–1801) och Georg Vilhelm Silléen (1724–1794) adlades 23 januari 1770. De erhöll 23 januari 1773 adelsbrev och namnet af Sillén och introducerades samma år på Riddarhuset under nummer 2001.

Carl Gustaf af Sillén var kapten vid artilleriet. Efter sin militära bana ägnade han sig åt jordbruk och var arrendator av Borgholms kungsladugård på Öland. Han avled 1775 utan efterlevande söner, varmed hans gren av ätten utslocknade på svärdssidan.

Lars af Sillén var artilleriofficer och erhöll 1773 avsked med majors karaktär. Han hade tidigare deltagit i pommerska kriget och undervisade underofficerare och konstaplar vid artilleribataljonen på Gotland. Han representerade ätten vid riksdagen i Gävle 1792. Genom hans söner fortlevde flera grenar av ätten.

Georg Vilhelm af Sillén var diplomat och ämbetsman. Han tjänstgjorde som legationssekreterare vid den svenska beskickningen i Osmanska riket och vistades under flera år i Konstantinopel. Han hade kunskaper i flera utländska språk, särskilt orientaliska språk. Han adlades tillsammans med sina bröder och erhöll kansliråds namn, heder och värdighet 1771. Han avled 1794 på Ryda kungsgård i Nysätra socken.

Ättens grenar Lars af Sillén blev far till bland andra överstelöjtnanten Karl Gustaf af Sillén (1770–1841), krigsrådet Georg Axel af Sillén (1772–1858), hovkamreraren Per Vilhelm af Sillén (1778–1821) och statskommissarien Lars Gabriel af Sillén (1782–1868).

Carl Gustaf af Sillén deltog i Gustav III:s ryska krig 1788–1790 och i finska kriget 1808–1809. Vid Lemo udde nära Åbo sårades han svårt av en muskötkula. Han avancerade senare till överstelöjtnant.

Georg Axel af Sillén gjorde karriär inom den statliga förvaltningen och erhöll 1839 krigsråds titel. Bland hans efterkommande märktes landssekreteraren Gustaf Otto Probus af Sillén (1817–1859), majoren Josef Julius af Sillén (1819–1898), jägmästaren Georg August af Sillén (1837–1871), lektorn Axel Julius af Sillén (1854–1924), kommendörkaptenen och marinmålaren Herman af Sillén (1857–1908) samt kammarherren och tonsättaren Josef af Sillén (1859–).

Lars Gabriel af Sillén var verksam inom statsförvaltningen och blev statskommissarie 1831. Hans son Otto Ferdinand af Sillén (1816–1902) gjorde en lång ämbetsmannakarriär och blev 1874 president i Statskontoret. Han var även sekreterare hos statsrevisorerna och i Statsutskottet samt kamrerare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Bland hans söner fanns kammarherren Ernst af Sillén (1853–1921) och majoren Carl Otto af Sillén (1871–).

Georg Vilhelms gren Georg Wilhelm af Silléns son Gustaf af Sillén (1762–1825) blev hovintendent och ledamot av målar- och bildhuggarakademien. Han företog 1786–1793 en konstresa i Italien och gjorde 1790 i Rom en ritning till en rund kyrka på Skeppsholmen, inspirerad av Pantheon. Han arbetade senare med byggnaderna vid Rosersbergs kungsgård.

Gustafs son Abraham af Sillén (1813–1895) var präst, lärare och författare. Han blev filosofie doktor vid Uppsala universitet 1836, prästvigdes 1841 och blev senare lektor vid Gävle ateneum och rektor vid Adolf Fredriks lägre elementarläroverk i Stockholm. Han utgav ett flertal skrifter inom bland annat historia, religion och samhällsfrågor.

En annan son till Georg Vilhelm, Carl Vilhelm af Sillén (1764–1840), blev överste. Han deltog i kriget i Finland 1788–1790, blev tillfångatagen och förd till Nizjnij Novgorod och återvände efter freden i Värälä. Under 1808 års krig tjänstgjorde han i Stockholm och medverkade 1809 i samband med den politiska omvälvningen.

Efternamn Den 31 december 2022 var 27 personer med efternamnet af Sillén folkbokförda i Sverige.

Kända medlemmar Abraham Wilhelm af Sillén Anna af Sillén Axel af Sillén Edward af Sillén Elisabeth af Sillén Elof af Sillén Erik af Sillén Georg Wilhelm af Sillén Gunnar af Sillén Gustaf af Sillén Gustaf af Sillén Herman af Sillén Ivar af Sillén Jan af Sillén Johan Georg af Sillén Josef af Sillén Julius af Sillén Karl Gustaf af Sillén Nils af Sillén Otto Ferdinand af Sillén

Referenser

Externa länkar - Sveriges ridderskaps och adels kalender (1923)

Sillén