Gyldenstolpe var en svensk friherrlig och grevlig adelsätt.

Historia

Adelsättens anfader är Olof som var bonde i Ångermanland. Hans son Olaus Olai Angermannus (död troligen senast 1630) var präst, verksam i Växjö, och gift med kyrkoherdedottern Gunilla, dotter till Erlandus Petri i Pjätteryds socken.

Deras son Michael Olai Wexionius (1609-1670) var professor vid Kungliga Akademien i Åbo och sedermera häradshövding i Österbotten. Han var gift med Susanna Crucimontana, dotter till Nicolaus Svenonis Crucimontanus och Malin ChristophersdotterMichaël Gyldenstolpe, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13338, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Runeby), hämtad 2015-01-02.. Han adlades den 19 september 1650  på Stockholms slott av drottning Kristina med namnet Gyllenstolpe och introducerades samma år den 11 juni under nummer 504. Ätten uppflyttades den 11 mars 1778 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen.

Hovkanslern, sedermera riksrådet Nils Gyldenstolpe (1642–1709), upphöjdes i friherrlig värdighet den 12 september 1687 på Stockholms slott av Karl XI och introducerades den 2 maj 1689 under nummer 86, men ätten uteslöts ur matrikeln 1727 såsom varande introducerad i högre värdighet. Han upphöjdes nämligen vidare i grevlig värdighet den 10 januari 1690 på Stockholms slott av Karl XI och introducerad i denna värdighet den 11 mars 1693 under nr 35 varvid den friherrliga ätten utgick.

Ätten var inte representerad i Sverige efter 1809, men immatrikulerades på Finlands Riddarhus den 2 juni 1818 under nummer 40 bland adelsmän. Den upphöjdes i finländsk friherrlig värdighet den 14 april 1827 och introducerades den 16 juli 1829 under nummer 31 bland friherrar, men den utslocknade den 4 november 1831.

Den grevliga ätten dog ut på svärdssidan den 10 april 1961 med kabinettskammarherre Nils Karl Gustaf Fersen GyldenstolpeSveriges befolkning 1960von Konow, Jan, "adel", i Marklund, Kari (red.), Nationalencyklopedin, första bandet, Höganäs 1989, s. 49. och på spinnsidan den 8 december 2017 med hans dotter Märta gift Hamilton nr 86.Sveriges Adelskalender (2019) Sid. 992-994. Läst 27 februari 2025

Oscar I:s mätress Jacquette Löwenhielm hette Gyldenstolpe som flicknamn.

Personer med efternamnet Gyldenstolpe Nils Gyldenstolpe (1642–1709), lantmarskalk och kanslipresident Nils Philip Gyldenstolpe (1734–1810), landshövding Gustaf Anton Gyldenstolpe (1744–1827), militär Nils Gyldenstolpe (1768–1844), general och landshövding Carl Edvard Gyldenstolpe (1770–1831), finländsk ämbetsman Nils Gyldenstolpe (1799–1864), krigsminister och riksmarskalk Anton Gabriel Gyldenstolpe (1801–1857), militär och politiker Ulric Wilhelm Gyldenstolpe (1808–1863), militär och hovman Gustaf Gyldenstolpe (1839–1919), militär och hovman August Gyldenstolpe (1849–1928), utrikesminister Nils Gyldenstolpe (1886–1961), ornitolog

Vapen beskrivning Gyldenstolpe är bildat ur första delen av efternamnet från Michael Olai Wexionius mecenat, riksrådet och riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm och namnet från den nyligen utslocknade ätten Stolpe som hans mormor Karins mor uppges ha tillhört. Sköldmärket utspelar dessa namn mycket tydligt, med den blåa skölden som innehåller en förgylld stolpe stående upprätt med en lagerkrans, vilket är formulerat i sköldebrevet. Lagerkransen är en symbol för ära från det akademiska området. På hjälmen står tydligare en stolpe mellan två vingar, där halva parten är blå och andra halvan är gul.  

Blasonering

Grevliga

Adliga

Galleri

Referenser

Noter

Tryckta källor Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 2 Riddarhusets ätt- och vapendatabas Christina Wijkmark: De nyvälborna. En berättelse om släkterna Gyldenstolpe och Ehrensteen (Bokförlaget Atlantis, 2010).

Kategori:Svenska friherrliga ätter Kategori:Svenska grevliga ätter