Musik i mörker är en svensk dramafilm från 1948 i regi av Ingmar Bergman. I huvudrollerna ses Mai Zetterling och Birger Malmsten. Manuskriptet skrevs av Bergman och Dagmar EdqvistOn Dagmar Edqvist's Novel Ingmar Gergman Foundation—Music in the Darkness – baserad på Edqvists roman med samma namn. Temat blindhet och en blinds subjektiva upplevelse spelar en stor roll i den psykologiska studie som skildras i filmen. Bergman var djupt passionerad av musik och sa en gång: "Om jag var tvungen att välja mellan att förlora mina ögon eller öron —skulle jag behålla mina öron. Jag kan inte föreställa mig något värre än att få min musik tagen ifrån mig."

Handling Den unge Bengt Vyldeke blir under sin militärtjänstgöring vådaskjuten och förlorar synen. Under den första, svåra omställningsperioden, då hans flickvän överger honom, blir han omhändertagen av sin syster. Därefter får han bo hos sin moster och morbror, som har en lantegendom. Hos dem tjänstgör Ingrid Olofsdotter, en ung, medellös flicka, som blir förälskad i Bengt och som beundrar honom för hans bildnings och musikalitets skull. Hennes egen längtan efter kunskap väcks. När hon av en slump råkar höra hur Bengt inför sin moster nedsättande omnämner Ingrid som lillpigan blir hon djupt sårad och samtidigt fastare besluten än tidigare att studera vidare för att kunna ta sig upp ur sitt sociala underläge. Hennes och Bengts vägar skiljs.

Bengt prövar in till Musikaliska akademin, men blir inte antagen. Då tar han i sårat trots anställning som restaurangmusiker i Stockholm, men får allt svårare att stå ut med sin arbetsgivare och med krogatmosfären. Han säger upp sig och börjar på blindinstitutet utbilda sig till pianostämmare. En av lärarna erbjuder honom att komma med på en kurs för organister, men nu har Bengts bitterhet över sitt eget öde gjort honom så destruktiv, att han inte vill utveckla sin begåvning, utan bara kunna försörja sig och vara i fred.

En kväll stöter han ihop med Ingrid, som också flyttat till storstaden där hon på statligt stipendium studerar till lärare. Hon bor tillsammans med Ebbe, en yngling ur arbetarklassen med studieambitioner och socialistiska idéer. Ebbe anar omedelbart att Bengt kommer att bli en rival. Ingrid vacklar mellan de båda männen och kan inte välja mellan Ebbes styrka och Bengts känslighet.

Efter en kväll då Bengt djupt upplevt sin ensamhet och utsatthet blir det slutligen en öppen konflikt mellan honom och Ebbe och Ingrid tar äntligen steget och lämnar Ebbe för Bengts skull. Hennes förmyndare, kyrkoherden i hennes hemby, motsätter sig först deras giftermålsplaner, men ger med sig och viger dem. De reser bort på bröllopsresa, nu på mer jämställd fot sedan Bengt fått uppleva hur det är att stå på egna ben och klara sig på låg lön och sedan Ingrid av egen kraft lämnat sin ursprungliga miljö för att få en bättre samhällsställning.

Rollista

Mai Zetterling – Ingrid (Maria) Olofsson Birger Malmsten – Bengt Vyldeke Olof Winnerstrand – kyrkoherde Kerrman Naima Wifstrand – Beatrice Schröder, Bengts moster Bibi Skoglund – Agneta Vyldeke, Bengts syster Hilda Borgström – Lovisa, hushållerska hos Schröders Douglas Håge – Kruge, krögaren på Hotell Ritz Gunnar Björnstrand – Klasson, violinist på Hotell Ritz Segol Mann - Anton Nord Bengt Eklund – Ebbe Larsson, Ingrids fästman och studiekamrat Åke Claesson – Augustin Schröder, Bengts och Agnetas morbror, Beatrices man John Elfström – Otto Kelmens, blind arbetare Rune Andréasson – Evert, busgrabb Barbro Flodquist - Hjördis, hans mor Ulla Andréasson - Sylvia Bengt Logardt – Einar Born Marianne Gyllenhammar – Blanche, Bengts fästmö, senare Einar Borns fästmö Sven Lindberg – Hedström, musikdirektör på blindskolan Svea Holst - Postfröken Georg Skarstedt - Jönsson, kypare Reinhold Svensson - halvfull karl på ölfiket Mona Geijer-Falkner - kvinna vid soptunnan Arne Lindblad - köksmästare Stig Johanson - en man Britta Brunius - en kvinna

Om filmen Bergmans tidigare filmer Det regnar på vår kärlek och Skepp till Indialand hade gjorts för Sveriges Folkbiografer. Nu föreslog producenten Lorens Marmstedt att Bergman skulle göra en film för hans eget filmbolag Terrafilm. Marmstedt hade köpt filmrätten till en roman av Dagmar Edqvist, som hette Musik i mörker och handlade om en blind musiker. Bergman läste romanen och "storknade. När jag meddelade Lorens detta faktum förklarade han att han inte tänkte komma med något ytterligare anbud. Vi enades om att vi gemensamt skulle träffa Dagmar Edqvist. Hon visade sig vara en bedårande människa, rolig, varm och klyftig, dessutom mycket kvinnlig och söt. Jag föll till föga. Vi skulle skriva manuskript tillsammans. Sedan gjordes filmen under hösten 1947. Mitt enda minne av inspelningen är att jag oavbrutet tänkte på att jag måste vara longörfri och underhållande. Jag hade inga andra ambitioner. 'Musik i mörker'blev en hygglig produkt i Gustaf Molanders efterföljd. Filmen blev dessutom vänligt bemött och gick ganska bra. Lorens Marmstedt hade satsat rätt och jag tackade honom genom att återvända till SF."Bergman: Bilder, s 139f

Filmen premiärvisades den 17 januari 1948 på biograf Royal vid Kungsgatan i Stockholm. Den filmades vid Sandrew-Ateljéerna i Stockholm av Göran Strindberg. Som förlaga har man Dagmar Edqvists roman Musik i mörker som utgavs 1946. Ingmar Bergman medverkar själv i en statistroll som tidningsläsande tågpassagerare. Filmen var ett av bidragen på filmfestivalen i Venedig 1948, där den fick ett välvilligt mottagande både av publik och kritiker. Till stor del berodde det förmodligen på Mai Zetterling, som då var på väg mot sitt internationella genombrott. När Musik i mörker spelades in hade hon redan ett femårskontrakt med J. Arthur Rank i England och hon "lånades" ut till Sverige för att under en månad göra rollen som Ingrid Olofsdotter.Svensk Filmografi 4, s 647

Musik i mörker har visats i SVT, bland annat 1999, 2009, 2018, i december 2020, i november 2022 och i maj 2025.

Mottagande I Dagens Nyheter fick filmen en nedgörande recension av Carl Björkman: "Ty det är verkligen en enformig film, entonigt berättad, utan glädje och munterhet, utan spontanitet. Den har ingen kontakt med livet, den är inte vänlig, inte vardaglig, den spelar på något sätt i en värld där inte bara ljuset utan också luften fattas." I Aftonbladet ansåg recensenten Filmson att den var Bergmans "styvaste" film dittills och fortsatte "[...] här har Ingmar Bergman lyckats få en djup värme och ömhet över den inspirerade bildberättelsen som man tidigare endast anat." I Morgon-Tidningen ansåg Nils Beyer att överföringen från roman till film inte var helt lyckad och att alla huvudpersonens svårigheter löstes genom ett traditionellt lyckligt slut.Dagens Nyheter 18 januari 1948, Aftonbladet 18 januari 1948, Morgon-Tidningen 18 januari 1948

Musik i filmen Serse. Ombra mai fù/Largo (Largo), kompositör Georg Friedrich Händel, text Nicola Minatò och Silvio Stampiglia, framförs instrumentalt på orgel Sonat, piano, nr 14, op. 27:2, ciss-moll, "Månskenssonaten", kompositör Ludwig van Beethoven Fantasistycke, piano, op. 12. Nr 2: Aufschwung, kompositör Robert Schumann, framförs instrumentalt på piano Ballad, piano, nr 3, op. 47, Ass-dur, kompositör Frédéric Chopin, instrumental Vals, piano, nr 7, op. 64:2, ciss-moll, kompositör Frédéric Chopin, framförs instrumentalt på piano Bedstefars Vals (Se, farfar dansar gammal vals), kompositör Tom Andy, dansk text Arvid Müller, svensk text Dix Dennie, framförs instrumentalt på piano Modlitwa dziewicy/La prière d'une vierge (Jungfruns bön), kompositör Tekla Bądarzewska-Baranowska, framförs instrumentalt på piano och violin Preludium, piano, nr 24, op. 28, d-moll, kompositör Frédéric Chopin, instrumental Swingimprovisation, kompositör Erland von Koch, framförs på piano av Reinhold Svensson Symfoni, nr 3, op. 55, Ess-dur. Sats 4 (Eroica. Sats 4), kompositör Ludwig van Beethoven, instrumental Nocturne, piano, op. 9. Nr 2, kompositör Frédéric Chopin, framförs instrumentalt på piano Raymond. Uvertyr, kompositör Ambroise Thomas, text Joseph Bernard Rosier och Adolphe de Leuven, instrumental Treulich geführt, ziehet dahin. Ur Lohengrin (Brudmarsch. Ur Lohengrin), kompositör och text Richard Wagner, svensk text Fritz Ahlgrensson, instrumental

Digitaliseringar Filmen gavs ut på DVD 2007.

År 2017 gjordes på Svenska Filminstitutets uppdrag en digitalisering till dagens distributionsstandard från negativet med ett restaurerat ljudspår.

Källor

Noter

Tryckta källor

Externa länkar

Kategori:Svenska filmer 1948 Kategori:Svenska dramafilmer Kategori:Svenska filmer baserade på romaner Kategori:Filmer i regi av Ingmar Bergman Kategori:Dagmar Edqvist-filmatiseringar Kategori:Svenskspråkiga filmer Kategori:Sverige på film Kategori:Filmer från Terrafilm