Pula (; italienska: Pola [pɔːla]; se även andra namn) är en stad i Kroatien. Pula är Istriens största centrum och en av de mest populära turiststäderna vid Adriatiska havet.Staden har cirka 57 460 invånare och tillhör Istriens län. Medulin, Premantura, Pomer och Banjole är orter som ligger precis runtom staden. Pula är det ekonomiska och kulturella centret i den kroatiska delen av Istrien.Istra.hr – Istriens läns turistråd. Läst 29 juli 2017.
Staden är belägen i en naturligt skyddad vik vid Adriatiska havet, på halvön Istrien i nordvästra Kroatien. Sett till folkmängden är Pula Istriens största ort och Kroatiens åttonde största stad. Pula har en betydande skeppsvarvsindustri och är en universitetsstad och turistort känd för flera välbevarade byggnadsminnen från romartiden.
Etymologi och mytologi Det romerska namnet 'Pietas Iulia' eller formellt 'Colonia Pietas Iulia Pola' som finns bekräftat från 40-talet f.Kr. är det första kända namnet för Pula. Det antas att toponymen 'Pola' har förromerskt ursprung och att det anammades av romarna. Appellativet 'Iulia' i det ursprungliga romerska namnet indikerar att kolonin grundades vid tidpunkten för eller under överinseende av en familjemedlem från den Julianska ätten. Termen 'Pietas' (pietet) var ursprungligen ett vanligt substantiv som användes i romarriket för att beskriva känslan av plikt för gudarna, föräldrar, syskon, barn (kärlek, barmhärtighet) och hemlandet (patriotism). Av det romerska namnet kvarstod sedermera det förromerska 'Pola' som givit upphov till stadens namn på andra språk och dialekter.
Liksom många andra städer längs med Kroatiens kust har Pula under större delen av sin historia varit en multikulturell ort, sedan högmedeltiden präglad av framförallt den italienska och kroatiska kulturen. Staden var till stora delar italiensktalande fram till andra världskriget vilket inte nödvändigtvis speglade befolkningens etniska ursprung och sammansättning. Liksom många andra kroatiska kuststäder var italienska administrationens och den övre samhällsklassens språk. I Parisfreden år 1947 tillföll Pula officiellt delrepubliken Kroatien i Jugoslavien. Fram till dess var staden allmänt känd under sitt italienska namn Pola. Från år 1947 blev det kroatiska namnet Pula det officiella namnet. Efter Kroatiens självständighet och utträde ur den federala staten Jugoslavien år 1991 är både den kroatiska och italienska namnvarianten för staden officiella och erkända av myndigheterna.
Pula i den grekiska mytologin miniatyr|Oljemålning av den grekiske målaren Konstantinos Volanakis (1837–1907) föreställande det mytologiska skeppet Argo. Pula finns omnämnd i den grekiska mytologin som antyder ursprunget till det grekiska namnet för staden. I den grekiska mytologin finns olika versioner av en berättelse som berättar att kolchiserna grundande Polai (Πόλαι, dagens Pula). I olika men liknande versioner av legenden om argonauterna beskrivs hur kolchiserna satte fart efter Jason och hans skepp Argo.Juraj Dobrila-universitetet i Pula – Läst 15 juli 2017. Enligt berättelsen jagade kolchiserna Jason till norra Adriatiska havet. Jakten föranleddes av att Jason och argonauterna dessförinnan hade besökt kungariket Kolchis (Medeas hemland) och där tagit det gyllene skinnet. Expeditionen avbröts dock på kungen av Kolchis begäran sedan hans son förolyckats under jakten. I rädsla för att kungen skulle låta hämnas expeditionens misslyckande och sonens död om de återvände lät kolchiserna istället bosätta sig där prinsen dött. Platsen kallade de polai, med betydelsen "fristad".Istrianet.org – Läst 15 juli 2017.
Pula på andra språk och dialekter Staden Pulas mångkulturella prägel och historiska kontakter med olika kulturer innebär att det finns flera språkliga och dialektala varianter av stadens namn. Det kroatiska namnet Pula liksom det italienska namnet Pola är idag erkända som officiella namn för staden. Sedan år 1947 då det kroatiska namnet blev officiellt används den kroatiska namnvarianten vanligtvis i internationell litteratur och media. Enda undantaget är italienskspråkig litteratur och media där den italienska namnformen vanligtvis återges. Det historiska tyska namnet Polei användes företrädesvis under den habsburgska, sedermera österrikiska och österrikisk-ungerska perioden i stadens historia. Den dåtida tyskspråkiga administrationen anammade emellertid även det italienska namnet Pola som även användes av de österrikiska myndigheterna i formella sammanhang. I modern tyskspråkig litteratur och media återges idag vanligtvis det officiella kroatiska namnet.
Andra namnformer:
Istriotiska: Puola Istrorumänska: Pola Äldre čakavisk dialekt: Pul Klassisk grekiska: Πόλαι, Polae Latin: Pietas Iulia, Colonia Pietas Iulia Pola, Colonia Pietas Iulia Pola Pollentia Herculanea Slovenska och nyčakavisk dialekt: Pulj Ungerska: Póla Venetianska: Poła
Historia Förhistoria Lämningar efter människoarten Homo erectus har hittats i Šandalja-grottan några kilometer nordöst om centrala Pula.Enciklopedija.hr – Miroslav Krleža-institutets online-encyklopedi. Läst 13 juli 2017. Ett omkring 800 000 år gammalt huggverktyg av denna art kan vara det äldsta föremålet tillverkat av en människa i vad som idag är Kroatien. Arkeologiska fyndigheter från Pula-området i form av keramiska delar från den yngre stenåldern (6000–2000-talet f.Kr.) tyder på att området var befolkat under forntiden. Föremål tillverkade av ben, såsom synålar och spiralhängsmycken från den äldre bronsåldern, har hittats i området kring Pula. De typer av arkeologiska föremål som generellt påträffats i Istrien anknyter till liknande fyndigheter som hittats vid Donau. Människorna som bebodde Istrien under bronsåldern benämns proto-illyrer av eftervärlden.
Antiken Under den klassiska antiken beboddes Istrien av histrierna, en venetisk eller möjligtvis illyrisk folkgrupp, som omnämns i den grekiske geografen Strabons verk Geographica från det första århundradet f.Kr. Pulas tidiga historia är okänd men staden kan vara uppemot 3 000 år gammal och tros ha vuxit fram ur vad som ursprungligen var en histrisk bosättning på Kaštel-höjden,Pula.hr – Staden Pulas officiella webbplats. Läst 13 juli 2017. platsen där Pulaborgen idag står. Arkeologiska fynd såsom grekisk keramik och resterna efter en Apollon-staty i Pula-området bekräftar närvaron av och influenser från den antika grekiska kulturen.
År 177 f.Kr. hade romarna erövrat och inlemmat hela Istrien i Romerska riket och lokalbefolkningen romaniserades gradvis. Det är först med romarnas erövring som Pulas mer kända historia inleds. Mellan åren 46–45 f.Kr.,Istrapedia.hr – online-encyklopedi (utgivare: Istriens län). Läst 23 juli 2017. under Julius Caesars regeringstid, upphöjdes stadens status till romersk koloni. Romarna kallade kolonin Pietas Iulia,Istrapedia.hr – online-encyklopedi (utgivare: Istriens län). Läst 13 juli 2017. formellt Colonia Pietas Iulia Pola. De kommande åren steg invånarantalet till omkring 30 000 invånare och kolonin utvecklades till en betydande romersk hamnstad med ett stort omgivande område under sin jurisdiktion.
I samband med inbördeskriget år 42 f.Kr. där triumvirerna Octavius, Antonius och Lepidus utmanade Caesars mördare Brutus och Cassius tog staden parti för Cassius eftersom dennes bror Cassius Longinus hade grundat kolonin. Efter att Octavius gått segrande ur konflikten raserades staden men återuppbyggdes därefter på initiativ av dennes dotter Iulia. Det är epigrafiskt bevisat att kolonin från 100-talet och framåt formellt kallades Colonia Iulia Pola Pollentia Herculanea.
miniatyr|En skiss från år 1728 föreställande Pulas arena. Inom det romerska Italien ingick kolonin i den tionde provinsen Venetia et Histria och under romartiden tillkom flera av Pulas klassiska byggnadsverk, däribland stadens amfiteater som uppfördes åren 27 f.Kr.–68 e.Kr. och Augustus tempel som uppfördes åren 2 f.Kr.–14 e.Kr. Romarna försåg även staden med vattenförsörjning och avloppssystem. Därtill befästes staden med en ringmur och tiotalet portar varav tre finns bevarade (Dubbelporten, Herkulesporten och Sergiusbågen). Åren 78–79 e.Kr., under kejsar Vespasianus regeringstid, anlades den romerska vägen Via Flavia som förband Tergeste (Trieste) med provinsen Dalmatia och hade en sträckning förbi Istrien och till Pula. Under kejsar Septimius Severus regeringstid ändrades stadens namn till Res Publica Polensis. Flera betydande händelser utspelade sig i det antika Pula. Bland annat avrättades kejsar Crispus år 326 i Pula och år 354 gick kejsar Gallus samma öde till mötes i staden.
Medeltiden År 476Ne.se – Nationalencyklopedin. Läst 13 juli 2017. föll det Västromerska riket och den tidigare romerska kolonin Pula attackerades och intogs av ostrogoterna under ledning av den germanska krigarhövdingen Odovakar. År 533 tillföll staden det Bysantinska riket. Under det bysantinska styret som varade åren 533–788 ingick Pula i Ravennas exarkat. Staden fick en ny blomstringstid och utvecklades till den viktigaste hamnstaden för den bysantinska flottan. Under det bysantinska styret uppfördes basilikan Sankta Maria av Formosa av vilken endast Sankta Maria av Formosa kapell kvarstår.Enciklopedija.hr – Miroslav Krleža-institutets online-encyklopedi. Läst 13 juli 2017. Det bysantinska styret sammanföll med folkvandringstiden och under 600-talets andra hälft bosatte allt fler slaver i Istriens inland och Pulas utkanter. Under de kommande århundradena skulle de ur ett demografiskt och kulturellt perspektiv komma att lämna ett allt större avtryck på Istriens romaniserade kuststäder.
miniatyr|vänster|Sankta Maria av Formosas kapell – ursprungligen en del av en mycket större bysantinsk basilika uppförd på medeltiden. Från år 788 styrdes Pula av Frankerriket som då regerades av Karl den store. Under det frankiska styret introducerades feodalismen i Istrien vilket hade en negativ inverkan på kuststäderna men möjliggjorde att slaver slog sig ned permanent i området. Inom Frankerriket ingick Pula i Kungariket Italien och staden var säte för de utsedda markgrevarna av Istrien till år 1077.
De istriska kuststädernas allt starkare positioner i den norra delen av Adriatiska havet ledde på 1100-talet till konflikter med Republiken Venedig. Vid flera tillfällen gjorde Pula tillsammans med andra städer uppror mot venetiansk repression och dominans. År 1148 intog venetianarna Pula och år 1150 tvingade de staden att svära trohet mot Republiken Venedig. Pula blev därefter en venetiansk besittning. År 1192 intogs staden kortvarigt av pisanerna men återerövrades av venetianarna.
Fram till 1200-talet hade Pula haft samma status som en fri kommun. Det politiska livet präglades av kampen mellan adelsätten Castropola och andra nordadriatiska feodalherrar. Vid upprepade tillfällen påtvingade Republiken Venedig staden Pula att ingå olika allianser. Något som ogillades av stadens lokala härskare. Vid upprepade tillfällen under 1100- och 1200-talet bemäktigades Pula av Venedig. Som bestraffning för sin olydnad lät Venedig riva Pulas stadsmurar. Med militär hjälp av Fridrik III Frankopan fördrevs Castropola-ätten från Pula och år 1331 överlämnades styret av staden till Venedig.
Venetianskt, franskt och österrikiskt styre miniatyr|Kulturminnesmärkta Pulaborgen i gamla stan, ursprungligen uppförd åren 1630–1633Istrapedia.hr – online-encyklopedi (utgivare: Istriens län). Läst 13 juli 2017. av den venetianska administrationen.