Linköping (uttal ) är en tätort i Östergötland samt centralort i Linköpings kommun, residensstad i Östergötlands län och stiftsstad för Linköpings stift, belägen på Östgötaslätten, strax söder om Stångåns utlopp i Roxen mitt i landskapet och länet. Linköping är också en universitetsstad med Linköpings universitet grundat 1975.
Linköping är Sveriges åttonde största tätort med knappt 120 000 invånare.
Bland stadens mest kända landmärken finns bland annat Linköpings domkyrka, Sankt Lars kyrka samt det gamla vattentornet.
Historia miniatyr|vänster|150px|Linköpings stads sigill år 1300.
Fram till 1600-talet Inlandsisen drog sig undan från trakten för omkring 11 000 år sedan. Landskapet där staden nu ligger utgjordes därefter av en gles skärgård i den baltiska issjön. Det var till denna miljö de första jägarna och fiskarna anlände. I stadsdelen Jägarvallen har man funnit spår efter ett 10 000 år gammalt boplatsområde, vilket på den tiden låg precis vid strandkanten.
Ett uppmärksammat fynd från bondestenåldern är den så kallade Bergsgraven, en 4 500 år gammal grav från stridsyxekulturen, funnen inför byggandet av en rondell i norra Linköping år 1953. Graven, som är den bäst bevarade graven från denna tid i Skandinavien, innehåller två vuxna människor, ett spädbarn och en hund, samt rika gravgåvor. Bland annat har ett av de äldsta kända kopparföremålen från denna del av Sverige återfunnits i graven. Bergsgraven är sedan 1954 utställd på Östergötlands museum. Stenkammargravar i form av hällkistor, ett annat spår från denna tid, har hittats i bland annat i Kungsbro, strax norr om Linköping.
mini|Hällristningar vid Gärstad. Fornlämningar från bronsåldern och äldre järnåldern finns i Linköping, bland annat hällristningar vid Gärstad nordost om staden.
Östgötalagen nämner Ljunga ting (Lionga thing) som den högsta juridiska instansen i Östergötlands lagsaga. Tingsstället anses ha varit beläget där landsvägen korsade Stångån, söder om dess utlopp i sjön Roxen. Ån delar landskapet i halvorna Östanstång och Västanstång och vid vadstället där Stångebro (och senare Nykvarns sluss) byggdes möts fyra härader: Åkerbo och Bankekind i öster samt Hanekind och Valkebo i väster. Runstenar från vikingatid har påträffats, av vilka två stått nära Stångebro. En ovanligt stor 50 meter lång skeppssättning utgrävdes 1990 på åns östra sida.
Sedan 1100-talet är Linköping den kyrkliga centralorten för Östergötland, Småland och Gotland. Ortnamnet nämns för första gången i Florenslistan (1103) som "Liunga. kaupinga",Christian Lovén, Florenslängden. Den äldsta förteckningen över de svenska stiften, Strängnäs stiftshistoriska sällskap, Örebro, 2020, s. 8. en sammansättning av "ljung" och "handelsplats". Att Liung- har blivit Lin- beror på inflytande från latiniserade former av namnet, som Lincopia (Linköping) och adjektivet Lincopensis (Linköpings-). Linköpings domkyrka anlades på en höjd nära 2 km sydväst om den gamla tingsplatsen vid Stångebro och staden har vuxit fram runt Storgatan, som från domkyrkan leder rakt österut ned mot Stora torget, Sankt Lars kyrka och Stångån, där den nuvarande bron har övertagit namnet Stångebro.
Linköpings biskop Gisle var tillsammans med kung Sverker d.ä. värd för det första svenska kyrkomötet i Linköping 1153. Nästa gång Linköping nämns är i påven Alexander III:s skyddsbrev för biskopens alla gårdar år 1178. Klostret Vreta kloster grundades som Sveriges äldsta kloster av Inge den äldre senast 1100. Den första romanska domkyrkan härrör från tidigt 1100-tal. Under biskop Bengt Magnussons tid på 1230-talet påbörjades den nuvarande domkyrkan. Växjö stift bildades 1163, när Värend skildes från Linköpings stift. Visby stift avknoppades så sent som 1570. Den ännu mycket unge kung Valdemar Birgersson, son till Birger jarl, kröntes år 1251 i Linköpings domkyrka, för att bekräfta kungavalet i februari 1250.
Linköpings slott var den ursprungliga biskopsgården, vars äldsta delar i västra längan byggdes redan till det första kyrkomötet 1153. En datering genomförd 2010 visade att detta är landets äldsta bevarade profana, alltså icke kyrkliga, stenbyggnad.Sveriges äldsta profana byggnad, Sveriges Radio Östergötland, 1 december 2010, läst i augusti 2025. Sedan fortsatte utbyggnaden i många olika etapper, ofta efter en brand. Birger jarls yngste son Bengt blev biskop 1286, och hans bror kung Magnus Ladulås anses vara stadens grundare, även om dokumentet inte finns bevarat. Biskop Bengt byggde ett riddartorn av det nya materialet tegel. På 1380-talet höjdes biskopsgårdens västra länga till tre våningar. Först på 1470-talet byggdes den ringmur och det stora huset i sydväst med stora likheter med Glimmingehus. Samme arkitekt Adam van Düren som byggde Glimmingehus var först i Linköping och byggde ut såväl biskopsborg som domkyrkokoret. Den medeltida huslängan, vid nuvarande biskopsgården vid Ågatan, troddes tidigare felaktigt vara en del av ett kloster uppfört under mitten av 1200-talet av Magnus Ladulås. Numera vet man att Franciskankonventet låg söder om Stora torget där Hospitalstorget ligger idag. Som viktig kyrklig ort besöktes Linköping av de nykrönta kungarna under deras Eriksgata.
Religiösa centra brukar även medföra högre utbildning, och Linköping var inget undantag. En katedralskola kan dateras tillbaka till 1232, möjligen Sveriges första.
Den siste biskopen som bodde på slottet var Hans Brask. Idag bor landshövdingen i slottet, och här finns även Linköpings slotts- & domkyrkomuseum.
År 1598 utkämpades Slaget vid Stångebro mellan Hertig Karl och hans brorson Sigismund. Hertig Karl, sedermera Karl IX, gick segrande ur striden och slaget blev början på det polsk-svenska kriget 1599–1629. Tretton rådsherrar och en fågelskytt som stått på Sigismunds sida fängslades, och efter en rättegång år 1600 avrättades fem av dem i Linköpings blodbad.
miniatyr|vänster|225px|Linköping omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna. Notera att slottet och domkyrkan har fått överdrivna proportioner. miniatyr|Karta över Linköping från 1790-talet.
1600-tal till mitten av 1900-talet År 1627 grundades Gymnasium Lincopense, då Sveriges tredje gymnasium. Skolan anlades i anslutning till den gamla domskolan.
Den 29 januari 1700 drabbades staden av en omfattande eldsvåda som förstörde praktiskt taget all bebyggelse. Vissa stenbyggnader, slottet och domkyrkan klarade sig.
mini|Karta över Linköping 1920. mini|stående|Karta över Linköping 1928, från järnvägsstationen i nordost till T1:s kaserner i sydväst. miniatyr|Lindsténshuset, med den kända masten. Linköping är en gammal militärstad. Omkring 1900 flyttade flera regementen i Linköpings garnison in i kaserner i staden: Svea artilleriregemente (A 1), Livgrenadjärregementet (I 4), och Svea trängkår (T 1). Till detta kom Kungl. Östgöta Flygflottilj (F 3) i Malmslätt strax väster om staden. De utgjorde ett viktigt inslag i staden under hela 1900-talet, men kasernområdena har efter kalla krigets slut omvandlats till bostäder (T 1) respektive kontor för offentlig förvaltning (A 1/I 4). Det militära övningsfältet Linköpings garnisons övnings- och skjutfält söder om staden har omvandlats till naturreservatet Tinnerö eklandskap. Malmens flygplats används fortfarande militärt av Helikopterflottiljen, och hyser dessutom Flygvapenmuseum.
Tiden efter andra världskriget Under andra världskriget och kalla kriget upplevde staden en stark tillväxt tack vare SAAB:s tillverkning av stridsflygplan, etablerad 1937. Den i slutet av 1960-talet grundade högskolan gjordes 1975 till Linköpings universitet och har sedan 1980-talet fortsatt att driva på stadens expansion.
Linköping brukar i folkmun benämnas "flygstaden" eftersom staden är starkt förknippad med SAAB:s utveckling och tillverkning av flygplan för militärt bruk. Tack vare detta växte Linköping kraftigt under andra världskriget och kalla kriget, men efter 1980-talet har det militära inslaget minskat i betydelse. Försvarsmakten har dock fortfarande verksamhet i staden med bland annat stridspilotutbildning vid Malmens flygplats utanför Linköping samt en filial till Totalförsvarets forskningsinstitut, vid Campus Valla.
Stadens motto är "Där idéer blir verklighet" och syftar på samarbetet mellan näringslivet (till exempel Mjärdevi Science Park) och universitetet.
Sedan början av 2000-talet har Linköping tillsammans med Norrköping marknadsförts som den Fjärde storstadsregionen.. 2012 byttes namnet till East Sweden.
Militärstaden miniatyr|Saab 35 Draken vid Stångebro i centrala Linköping. Linköping är staden som anses vara flygets vagga i Sverige. Redan 1912 startade Carl Cederström en flygskola på Malmen som senare blev flygflottiljen Östgöta flygflottilj (F 3). Svenska Aeroplan AB (Saab AB) grundades 1937 och startade ett par år senare sin flygplanstillverkning i staden. Numera finns Flygvapenmuseum, Livgrenadjärgruppen och Helikopterflottiljen på Malmen.
Bland de övriga förband som fanns inom Linköpings garnison är, Mellersta arméfördelningen (14. förd), (Svea trängregemente (T 1), Svea artilleriregemente (A 1), Livgrenadjärregementet (I 4), Andra livgrenadjärregementet (I 5) och Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) samtliga nedlagda. Garnisonsområdet har omformats till en ny stadsdel där de gamla kasernerna används för andra ändamål, bland annat av rättsväsendet. I utkanten av denna stadsdel fanns även Garnisonsmuseet (stängt tills vidare) som visade föremål från Östgötaregementena.
Administrativa tillhörigheter Linköpings stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1911 införlivades Sankt Lars socken/landskommun, bebyggelsen kom senare att expandera främst söderut in i Landeryds socken/landskommun som införlivades i stadskommunen 1963. 1967 införlivades i väster Kärna landskommun där bland annat Slaka socken ingick och i vilken stadsbebyggelse expanderat till. 1971 uppgick stadskommunen i Linköpings kommun med Linköping som centralort.
I kyrkligt hänseende har Linköping alltid hört till Linköpings församling (benämnd Linköpings domkyrkoförsamling från 10 augusti 1967) och Sankt Lars församling (benämnd Linköpings S:t Lars församling från 10 augusti 1967). Ur dessa församlingar utbröts 1972 Linköpings Berga församling och Linköpings Johannelunds församling, 1989 Linköpings Skäggetorps församling och Linköpings Ryds församling samt 2006 Gottfridsbergs församling. Efter expansion av bebyggelsen har sedan delar av Linköping kommit att tillhöra Landeryds församling i söder, Slaka församling i väster och Rystads församling, från 2009 Åkerbo församling i öster.
Orten ingick till 1971 i domkretsen för Linköpings rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Linköping i Linköpings domsaga.Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv miniatyr|Stångån. Tekniska verken. Linköping består huvudsakligen av företag med teknisk inriktning. SAAB, där 4 925 personer arbetarhttps://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Ostergotlands-lan/Linkoping/?var=17258 (nov 2017), dominerar. En viktig del i Linköpings utveckling från handels- till industristad var när AB Svenska Järnvägsverkstäderna, ASJ, etablerades i staden år 1907. Ur detta företag bildades ASJA, som senare blev SAAB AB. Telefonbolaget Ericssons utvecklingsavdelning för GSM-telefoni, med 1 000 anställda (aug 2009), återfinns i staden. Avdelningen är en av bolagets lönsammaste grenar. Det finns också ett par livsmedelsindustrier i staden, exempelvis Arla och Scan.
Linköping är för övrigt en expansiv företagsregion som bland annat inhyser Linköping Science Park, vilket är en teknikpark med 7 000 anställda och studenter (2021). Anmärkningsvärt är att flera populära affärssystem har sin vagga i Linköping: IFS, Intentia (Movex) och Allegro (Guda).