miniatyr|300px|Vy mot centrala Malmö med Gamla staden, från Kronprinsen. De sociala förhållandena i Malmö kommun har varierat över tiden och präglats av att Malmö under efterkrigstiden varit en kommun med stort inslag av traditionell tillverkningsindustri, som varvsindustri, vilken drabbades hårt av industrinedläggningen under 1970- och 80-talen. Den stora inflyttningen av utlandsfödda under 1990- och 2000-talen har starkt påverkat de sociala förhållanden som rått de senaste årtiondena. Bakgrund Från industristad till universitetsstad

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, började att skära ned på antalet anställda. Detta pågick fram till 1986 då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamn påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö. Malmö stads historia, band 1-8. Utgiven av Malmö stadsfullmäktige 1971–1994.

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

Malmö högskola bildades 1 juli 1998 med högskoleutbildningar som redan tidigare fanns i Malmö som bas, bland andra tandläkar-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar. Högskolan, från 2018 universitet, har varit viktigt för den tillväxt av arbetstillfällen (inom bland annat IT-sektorn) som skett de senaste årtiondena.

Flyktingkrisen vid mitten av 2010-talet innebar extrema påfrestningar för Malmö stad med emellanåt tusentals nyanlända asylsökande varje dygn. Andelen utrikes födda invånare har efter hand ökat markant, liksom inflyttningen från andra delar av Sverige och Öresundsregionen, inte minst av studenter vid regionens många utbildningsinstitutioner.

Politiska styret Malmös politik har dominerats av Socialdemokraterna som styrt staden under huvuddelen av efterkrigstiden. Politiska majoriteter i Malmö kommun ÅrPartier1971–1985   S  1985–1988 M FP SKÅ   C  1988–1991 S1991–1994 M FP SKÅ1994–1998 S1998–2010 S V MP2010–2015 S MP V2015–2018 S MP2018– S L

Demografi

Befolkningsutveckling

Utländsk bakgrund Den 31 december 2019 utgjorde folkmängden i Malmös kommun 344 166 personer. Av dessa hade lite mer än 160 726 personer (46,7 %) utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).

Historisk utveckling av personer med utländsk bakgrund i Malmö Årtal Antal personer med utländsk bakgrundTotala antalet personer i MalmöAndel av totala befolkningen 2002 84 840 265 265 2003 87 300 267 171 2004 90 416 269 142 2005 93 520 271 271 2006 99 236 276 244 2007 104 633 280 801 2008 109 884 286 535 2009 115 830 293 909 2010 120 117 298 963 2011 123 531 302 835 2012 127 613 307 758 2013 131 590 312 994 2014 135 509 318 107 2015 139 240 322 574 2016 144 718 328 494 2017 150 303 333 633 2018 155 913 339 313

Utrikes födda Den 31 december 2018 utgjorde folkmängden i Malmö kommun 339 313 personer. Av dessa var 114 772 personer (33,82 %) födda i ett annat land än Sverige.

Historisk utveckling av utrikes födda personer i MalmöÅrtalAntal utrikes födda personerTotala antalet personer i MalmöAndel av totala befolkningen200264 476265 265200366 198267 171200468 406269 142200570 590271 271200675 156276 244200779 389280 801200883 209286 535200987 554293 909201090 349298 963201192 228302 835201294 743307 758201397 320312 994201499 788318 1072015102 047322 5742016106 222328 4942017110 464333 6332018114 772339 313 I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016 Födelseland <center> 31 december 2014 Nr Land/region Antal Andel av totalabefolkningen Andel avutrikes födda 1 – 2 Asien: Övriga länder 3 : Övriga länder 4 5 /SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien 6 7 8 9 Europa utom EU: Övriga länder 10 Afrika: Övriga länder 11 12 Sydamerika 13 14 15 16 17 18 Nordamerika 19 20 21 22 23 24 25 Oceanien 26 Okänt födelseland

Kriminalitet I Malmö har tre områden som klassas som särskilt utsatta bostadsområden och ett som riskområde, dessa var klassade så 2017 och 2019. År 2015 klassades två av dem som Särskilt utsatta och ett som utsatt och 2008 var tre av dem klassade som utanförskapsområde.

År 2017 rapporterade SR P4 att Malmö var orten i Sverige med de största problemen med skjutvapenvåld i förhållande till storleken på befolkningen.

År 2020 rapporterades att skjutvåldet kraftigt minskat i polisområde Malmö varje år sedan 2017, från 65 2017 till åtta under första halvåret 2020 och nära en halvering räknat på helår. En av anledningarna till att antalet mord i Malmö sjönk 2018–2020 var att många ledande personer i den kriminella miljön satt häktade med hjälp av information från den knäckta krypterade kommunikationstjänsten EncroChat.

Sociala utgifter

Under 2019 mottog 9 procent, eller i genomsnitt 9 566 hushåll, av alla hushåll socialbidrag varje månad under året, vilket innebar en fortsatt minskning av antalet som hade sjunkit sedan år 2016.

Kommunens kostnader för socialbidrag ökade med 6,5 procent till 1 097 miljoner år 2019 mot föregående år på grund av höjd riksnorm och ökande boendekostnader.

Referenser

Kategori:Malmö kommuns historia Kategori:Sveriges samhälle Kategori:Sveriges socialhistoria