Bombus beaticola är en biart som först beskrevs av Borek Tkalcu 1968. Den ingår i släktet humlor och familjen långtungebin. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Beskrivning Huvud, mellankroppens ryggsida och benen är mörka, medan tergit 1 har en blandning av ljusa och mörka hår, tergit 2 är vitgul utom de yttre delarna av bakkanten som är mörka, tergit 3, 4 och främre delen av tergit 5 är mörka och den bakre delen av tergit 5 blekorange. Det finns en geografisk form (vissa auktoriteter betraktar den som en underart under namnet Bombus beaticola shikotanensis) som är betydligt ljusare på tergit 4 och främre delen av tergit 5. Humlan är korttungad.Kato, Makoto; Matsumoto, Masamichi; Kato, Tôru (1993). ”Flowering Phenology and Anthophilous Insect Community in the Cool-Temperate Subalpine Forests and Meadows at Mt. Kushigata in the Central Part of Japan Contributions from the Biological Laboratory, Kyoto University sid 11 (128).

Ekologi Humlan förekommer framför allt i den subalpina zonen, men kan även gå upp till rent alpina habitat; på Norikura, en troligen aktiv vulkan på Honshu, har den påträffats på höjder mellan 1 920 och 2 790 meters höjd. Den är en polylektisk art, det vill säga den flyger till värdväxter från många familjer, som korgblommiga växter, kransblommiga växter, ranunkelväxter, rosväxter, havtornsväxter, dunörtsväxter, ljungväxter, blågullsväxter, snyltrotsväxter, kaprifolväxter, klockväxter, sparrisväxter och irisväxterKato, Makoto; Matsumoto, Masamichi; Kato, Tôru (1993). ”Flowering Phenology and Anthophilous Insect Community in the Cool-Temperate Subalpine Forests and Meadows at Mt. Kushigata in the Central Part of Japan Contributions from the Biological Laboratory, Kyoto Universitysid 35–43, 50.. Arbetarna kommer fram i maj, nya drottningar tidigt i juli, och kolonin varar till slutet av augusti.Kato, Makoto; Matsumoto, Masamichi; Kato, Tôru (1993). ”Flowering Phenology and Anthophilous Insect Community in the Cool-Temperate Subalpine Forests and Meadows at Mt. Kushigata in the Central Part of Japan Contributions from the Biological Laboratory, Kyoto University sid 12–15 (129–132).

Utbredning Arten förekommer i nordöstra Ryssland (Kurilerna) och centrala JapanKato, Makoto; Matsumoto, Masamichi; Kato, Tôru (1993). ”Flowering Phenology and Anthophilous Insect Community in the Cool-Temperate Subalpine Forests and Meadows at Mt. Kushigata in the Central Part of Japan Contributions from the Biological Laboratory, Kyoto University sid 1 (119)..

Kommentarer

Källor I dokument där den interna sidnumreringen inte börjar på 1 (ett), anger det första talet i källhänvisningen den "naturliga" sidan, det vill säga den sida som erhålles om första sidan i dokumentet sätts till 1, medan det andra talet i källhänvisningen (det inom parenteser) anger sidonumret i dokumentet.

Bokkälla

Referenser

Externa länkar

Kategori:Humlor beaticola Kategori:Insekter i palearktiska regionen