Malajo-polynesiska språk är en språkgrupp inom de austronesiska språken som innefattar minst 351 miljoner talare. Språkgruppen är mycket utbredd bland öarna i Sydostasien och i Stilla havet, med några språk talade i Asien samt i Afrika (malagassiska talas på Madagaskar).

Det råder ingen konsensus om hur undergrupperna inom de malajo-polynesiska språken ska se ut. Relativt okontroversiellt är att samla de central-östliga malajo-polynesiska språken i en kategori. Övriga språk, tillhörande de Borneo-filippinska och Sunda-sulawesiska grenarna, grupperas ibland tillsammans som västliga malajo-polynesiska språk, men man kan även ibland finna Sunda-sulawesiska och central-östliga språk grupperade tillsammans som kärn-malajo-polynesiska språk. Här används den västliga -- central-östra klassificeringen.

Västliga De västliga malajo-polynesiska språken har omkring 350 miljoner talare och inkluderar språk som bahasa indonesia och javanesiska i Indonesien, samt tagalog, waray-waray och cebuano i Filippinerna, samt malajiska och många fler. Gruppen delas in i två grenar, Borneo-filippinska språk och Sunda-Sulawesi-språk.

Central-östliga De central-östliga malajo-polynesiska språken delas in i två undergrupper; den centrala och den östliga. Den östliga dominerar Oceanien och har ungefär en miljon talare allt som allt. Två välkända grupper är polynesiska språk och mikronesiska språk. Mikronesiskan inkluderar språken som talas av de infödda på Mikronesien samt Nauru och Kiribati. Polynesiska språk inkluderar hawaiiska, maori, samoanska, tahitiska, tonganska samt tuvaluanska.

Tabell med jämförelser mellan olika malajopolynesiska språk

(översatt från franska wiki http://fr.wikipedia.org/w/index.php?title=Langues_malayo-polyn%C3%A9siennes&oldid=34801987 + Exempel på basvokabulär i några malajopolynesiska språk </p>SvenskaMalagassiska (Madagaskar)Ma'anyan (Indonesien)malajiska (Indonesien, Malaysia)Gammal-javanesiska (Indonesien)Cebuano/visayan (Filippinerna)Tagalog (Filippinerna)Futuna (Polynesien)Gemensamt protospråk Ett isa, iray isa, erai satu -sa, tunggal isa tasi *esa, *isa Två roa rueh dua rwa, ro duha dalawa rua *duha Tre telo telu tiga telu tulo tatlo tolu, toru *telu Jag, min (iz)aho, -ko aku, -ku aku, -ku ako, -ko ako, -ko- akô, akin au, avau, -ku *i-aku Du, din ianao, -nao hanyu, -nyu engkau, -kau ko, ngko, kowe ikaw, -kaw ikaw, iyo akoe, kee *i-kahu Han izy, -ny hanye, -nye ia, dia, -nya sira siya siya, niya o-ia, ia *si-ia Himmel lanitra langit langit langit langit langit rangi *langit Måne, månad volana wulan bulan wulan bulan buwan mirama *bulan Sol masoandro mateandrau matahari ari adlaw arâw la *ha(n)daw Dag andro andrau hari dina adlaw araw ao, aso *qalejaw Natt alina (ka)malem malam wengi gab’i gabi bo, poo’uli *bengi År taona taun tahun tahun tu'ig taôn tau *taqun Jord tany tane tanah tanah yuta lupa kere, kele *tanaq, *taneq Vatten, (sjö) rano, (farihy) ranu, (danaw) air, (danau) wway, (ranu) tubig, (lanaw) tubig, (ilog) wvai, (namo) *danum,(*wai) Regn orana uran hujan udan ulan ùlan ua *quzan Sten vato watu batu watu bato batô fatu *batu Eld afo apuy api apuy kalayo apôy afi *hapuy Skog hazo, -kazo, ala kakaw, jumpun kayu, hutan alas lasang kahôy, gubat la’au, 'ara *kayuh, *alas Blad ravina rawen daun ron dahon dahon rau, lau *dahun Frukt voa wua buah wwah bunga bûnga fua *buaq Corde tady tadi tali tali pisi lubid taula, vava *talih Fågel vorona wurung burung manuk langgam ibon manu *manuk Namn anarana ngaran (nama) ngaran jeneng ngalan pangalan ingoa *ngayan Människa olona ulun orang, (ulun) uwong tawo taò tangata *tau Man (lehi)lahy upu laki-laki lanang lalaki lalake tane *laki Kvinna (vehi)vavy wawey bini (épouse) wadon, wedok babaye babae fafine *bahi Barn (z)anaka, zaza ia anak anak bata batà tama *anak Huvud loha ulu' hulu hulu ulo ulô uru, ulu *qulu Hår volo wulu bulu bulu buhôk balahibo, buhok fulu, furu *buhek Skinn hoditra kudit kulit kulit panit balât kili, kiri *kulit Hus trano, (levo), vala lewu balai (pavillon) bale balay bahay fale *humaq,*balay Toiture tafo hapau atap atep atup bùbông ato, inaki *qatep Väg lalana lalan jalan dalan dalan daân ala, retu *zalan Äta (mi)hinana, homana kuman makan mangan mokaon kàin kai, omaki *kaen Dricka misotro, (minona) ngo’ot minum ngombe moinum inòm inu *inum Cuire (ma)handro nandruk (me)masak masak (mag)luto lutò hkavi *tanek,*zakan Griller (mi)tono nutung (mem)bakar tunu sunugon ihaw tungia, tutu *tunu Sova (ma)tory, mandry mandre tidur turu katurog tulog moe, moerua *tidu(r) Leva, levande velona belum hidup urip mabuhi mabuhay, buhay mouri *ma-hudip Dö, död maty matey mati mati mamatay mamatay, patay mate *matay Döda mamono manuh (mem)bunuh mateni mopatay pumatay jiaka mate *bunuq Varm (ma)fana malaing panas mapanas init, alimuot init, banas mafana *ma-panas Vit fotsy mahilak putih putih buti pùti hkengo, tea *ma-putiq Svart mainty maintem hitam ireng itum itim uli, uri *ma-qitem Ny vao wa’u baru anyar bag'ô bago fou *ma-baqu Det här, det där ity, iny, iry iti, iru ini, itu iki, iku kini, kana ito, èto tenei, tena *i-ni, *i-na

Kategori:Austronesiska språk

Kategori:Språk i Filippinerna Kategori:Språk i Indonesien