Skråmträsk är en by sydväst om Skellefteå i Skellefteå kommun.
Bebyggelsen återfinns på båda sidor om Skråmträsket och sträcker sig också norrut mot Skellefteå. Skråmträsk är en öppen jordbruksbygd. I byn finns bland annat skola, lanthandel och sommarcafé.
Byn hade 330 invånare den 1 januari 2025, varav 173 i Inbyn, byns norra del, 88 i Västra Skråmträsk och 69 i Östra Skråmträsk.Skellefteå kommun
Skråmträskskolan, som är från 1928, har ett femtiotal elever från förskoleklass till årskurs sex. Det finns även en förskola för de yngre barnen. I anslutning till skolan finns en gymnastikhall, byggd 1992, som används av både skolan och föreningar. I Skråmträskbygden finns en byaförening, idrottsföreningen IFK Bjurfors och en EFS-förening. EFS-föreningen har varit aktiv i byn sedan 1905, och har sin verksamhet i byns bönhus.
Betydelsen av ortnamnet är okänt, men en teori som framhållits är att förledet skulle vara bildat av ett personnamn Skråmme, möjligen ett binamn.
Historia Skråmträsk omnämns första gången år 1539, då fyra bönder är belagda i byn: Gudmund på hemman 1 samt bröderna Jöns, Sven och Nils Hermansson på hemmanen 3, 6 och 7. Kort före detta kan hemmanen 3, 6 och 7 ha utgjort ett enda, vilket innebär att byn vid 1500-talets början kan ha bestått av två hemman. Under samma århundrade bedrevs boskapsskötsel i större skala; år 1553 fanns 26 kor i byn och samtliga bönder deltog i vårfiske i inlandssjöarna Gissträsket, Mensträsket och Grundträsket. Även notfiske och nätfiske bedrevs i Skråmträsket. En köpman, Sven Nilsson, seglade under senare delen av 1500-talet med skuta till Stockholm och hade kontakter med samer i samband med handel och fiske.Skelleftebygden 2/2017, s. 4–5.
År 1631 fanns en kvarn i Skråmträsk som betjänade flera byar i trakten. Den låg sannolikt i Finnforsån, som då kallades Tvärån. På en karta från 1801 benämns en holme ”Gammelkvarnholmen”, vilket tyder på äldre kvarnverksamhet. De första kartorna från slutet av 1600-talet visar fyra gårdar omgivna av åker- och ängsmark.Skelleftebygden 2/2017, s. 4.
Under 1700-talet växte byn och blev utgångspunkt för flera nybyggen västerut. En schematisk sockenkarta från 1664 återger byn men med felaktig placering väster om sjön. Det första storskiftet genomfördes 1768, då hemmanens lägen och ägor kartlades. På västra sidan av sjön fanns då även fäbodar.Skelleftebygden 2/2017, s. 4–5.
Avvittringen 1786, utförd av lantmätaren Lars Wallmark, fastställde gränsen mellan byns och kronans mark. Wallmark beskrev byns marker som magra med svaga betesmöjligheter och begränsat fiskutbyte, samt noterade att tjärtillverkningen utarmat skogen. Avvittringen möjliggjorde upptagandet av flera nybyggen, bland annat Bjurfors (1789), Orrliden (1798) och Bergliden (1799).Skelleftebygden 2/2017, s. 5.
En grovbladig såg utsynades i Finnforsån 1765 men föll snart ur bruk. År 1796 utsynades ett nytt sågläge vid Kvickforsen nära gränsen mot Gummark. Detta kom under 1800-talet att utvecklas vidare och på 1850-talet uppfördes Johannesfors finbladiga såg av Johan och Nikanor Sandström.
I början av 1800-talet fortsatte byns utveckling. Ett nytt storskifte genomfördes 1801, då även vägen mot Klutmark och en äldre förbindelse mot Ljusvattnet noterades. En militär rekognosering 1811 beskrev Skråmträsk som en välmående by med elva bönder, fyra fiskebåtar och betydande tjärhandel.
Under 1800-talets senare del ökade odlingsmarkerna och nya torp anlades. Dokument i byakistan visar bland annat upplåtelser av torpställen, bestämmelser mot otillåten virkesförsäljning samt konflikter kring det gemensamma skogsbruket. Laga skiftet fastställdes 1876, vilket ledde till omflyttningar av byggnader och försäljning av lador och hagar på auktion.Skelleftebygden 2/2017, s. 8–12.
Vid sekelskiftet 1900 var jordbruket fortsatt dominerande näring. Skråmträsk mejeri, invigt 1886, fick stor betydelse för bygden. Mejerskan Hilda Burlin, verksam från 1901, belönades 1904 med första pris vid Allmänna Svenska Ostutställningen i Stockholm, vilket ökade mejeriets prestige och antalet leverantörer.Skelleftebygden 2/2017, s. 6–7.
Under 1900-talets första hälft präglades byn av livaktigt förenings- och fromhetsliv. En EFS-förening bildades 1905, och ett stort bönhus uppfördes 1927 efter en väckelseperiod i början av 1920-talet. Bönhuset kom att fungera som centralpunkt för religiösa samlingar och byastämmor.Skelleftebygden 2/2017, s. 16–17.
Byaskolan moderniserades och byggdes ut, affärsverksamheten var länge livskraftig och flera hantverks- och industriverksamheter etablerades under 1900-talet, bland annat sko- och kängtillverkning, kvarnrörelse och senare besöksmålet Skråmträsk kvarn. Praktiskt taget all mark i bygden fortsatte att brukas och husen var bebodda.Skelleftebygden 2/2017, s. 3.
Se även Bjurfors Klutmark
Referenser
Externa länkar Skråmträskbygdens byaförening
Kategori:Orter i Skellefteå kommun