Riksföreningen Sverige–Tyskland var en pro-nazistisk svensk kulturförening bildad i december 1937 i Lund.

Bakgrund Riksföreningens syfte var enligt den egna tidskriften att "verka för ett rättvist bedömande av det nya Tyskland" och motverka "hatfull propaganda mot det Tredje riket". Organisationen betecknades som nazistisk av både Allmänna säkerhetstjänsten och samtida nyhetsmedier. Dess tidskrift hyllade Adolf Hitler och innehöll återkommande antisemitiska konspirationsteorier.

Bland initiativtagarna fanns Sveriges mest namnkunniga nationalsocialister och fascister, däribland Sven-Olov Lindholm, C.E. Carlberg, Per Engdahl, Rütger Essén, Adrian Molin och Nora Torulf. Föreningens första ordförande var Efraim Liljeqvist, professor emeritus i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Han efterträddes av teologiprofessor Hugo Odeberg 1941.

Hugo Odeberg hade redan 1937 talat om judefrågan på Nationella Studentklubben i Lund och visade då stor förståelse för den etniska rensning som inletts i Tyskland, bland annat konstaterade han att "en nation bör inte finna sig i ett obehörigt judiskt inflytande". Mötet var välbesökt och refererades positivt i Lunds Dagblad. Odeberg blev fyra år senare ordförande för Riksföreningen Sverige-Tyskland, och var mellan 1941 och 1945 redaktör för föreningens tidning Sverige-Tyskland.

Verksamhet Riksföreningen Sverige-Tyskland gav ut den månatliga tidskriften Sverige-Tyskland. Den utkom regelbundet fram till 1945 samt därefter mer sporadiskt fram till 1958. Tidningens ansvariga utgivare var också föreningens ordförande: H. Nilsson-Ehle (1938:1), P. E. Liljeqvist (1938:2-1941:5), Hugo Odeberg (1941:6-1945:3), J. S. Johnsson (1945:4-1950, 1954:2-1958) och S. Jonsson (1953).

Medlemmar och politisk framtoning Omkring 5 000 personer var medlemmar i Riksföreningen Sverige-Tyskland.Riksföreningen Sverige-Tysklands medlemslista Flera av initiativtagarna och medlemmarna i Riksföreningen Sverige-Tyskland var akademiker. Bland dessa fanns exempelvis professor Ivar Broman, professor i historia Gottfrid Carlsson, professor i genetik Herman Nilsson-Ehle och docent i folklivsforskning Carl Wilhelm von Sydow.Aronsson, Torbjörn (2006), De tyskvänliga föreningarna i Sverige och bilden av Karl XII 1933-1945 Flera svenska kulturpersonligheter var medlemmar såsom Carl Milles och Sven Hedin.Jasinska Brunnberg, Elzbieta (2000/2008), Riksantikvarieämbetet, Skuggor över Millesgården Två medlemmar i föreningen, Björn Frithiofsson Holmgren och Edvard Lithander, var riksdagsledamöter för Högerpartiet (nuvarande Moderaterna).Karl K A Nilsson: Svensk överklassnazism (Stockholm u å), sid. 155.

Vid Allmänna säkerhetstjänstens undersökning 1940 av officerare med nazistsympatier räknades medlemmar i Riksföreningen som nazistsympatisörer.Bojerud, Stellan, Hemvärnet, nr 2 2001: Kryptonazister fick fribrev I en kulturtext 2002 föreslog journalisten Gustaf von Platen att somliga av medlemmarna kunde ha gått med av affärsmässiga skäl, snarare än ideologiska.von Platen, Gustaf, Svenska Dagbladet 19 september 2002, Karaktärsmord på döda svenskar

Ordförandelängd 1937–1939 – Herman Nilsson-Ehle 1939–1941 – Efraim Liljeqvist 1941–1943 – Hugo Odeberg

Referenser

Litteratur Sverker Oredsson (1996), Lunds universitet under andra världskriget,

Externa länkar Medlemsförteckning Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938-42, Källa :Professor Hugo Odebergs arkiv (Lunds universitetsbibliotek), Riksföreningen Sverige-Tysklands arkiv (volym 1, Riksarkivet), Sverige-Tyskland (1/1938)

Kategori:Organisationer bildade 1937 Kategori:Svenska vänskapsföreningar Kategori:Nationalism i Sverige Kategori:Lunds historia Kategori:Relationer mellan Sverige och Tyskland