miniatyr|stående|Drottning Kristinas silvertron har använts av den svenske monarken sedan år 1650.

Den svenska tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar. Tronföljden avgör inte bara vem som skall ta över tronen om den regerande monarken avlider eller abdikerar, utan också vem som tar vid som vikarierande statschef (tillfällig riksföreståndare) om ordinarie statschef är sjuk, utomlands eller på annat sätt förhindrad att utföra sina uppgifter.

Sverige har sedan 1980 full kognatisk tronföljd, alltså att den äldsta bröstarvingen ärver tronen oberoende av kön.

Successionsordningen reglerar att därefter ärver monarkens äldre syskon och äldre syskons barn före yngre syskon och yngre syskons barn, dvs primogenitur. Vad som skall gälla om en svensk kung eller regerande drottning dör eller abdikerar och det inte finns någon tronföljare, regleras i regeringsformen, som är en annan av Sveriges grundlagar.

Allmänt Successionsordningens första paragraf stadgar att:

En grundlagsändring som började gälla 1 januari 1980 införde kvinnlig tronföljd - tidigare kunde enkom manliga efterkommande ärva. Detta innebar att dåvarande kronprins Carl Philip blev nummer två i successionsordningen, efter nya kronprinsessan Victoria.

Att monarkens äldre syskon och äldre syskons barn ärver före yngre syskon och yngre syskons barn innebär exempelvis att prinsessan Estelle ärver tronen före sin morbror prins Carl Philip, även om hennes mor kronprinsessan Victoria skulle avlida före dem båda.

I och med att lagen skrevs om 1980 omfattar den enbart Carl XVI Gustafs efterkommande, varför hans äldre systrar, Margaretha, Birgitta, Désirée och Christina, samt deras ättlingar inte ingår i tronföljden.

Om tronföljare saknas Om regerande monark och samtliga tronföljare enligt gällande successionsordning dör eller avgår, skall riksdagen utse en riksföreståndare som skall fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Detta stadgas i 5 kap. 4 § 1 st. regeringsformen.

I 1809 års regeringsform, som var i kraft från 1809 till utgången av 1974, var det stadgat att riksdagen skulle utse ett nytt kungahus, om det befintliga kungahuset utslocknade. Någon sådan grundlagsfäst bestämmelse finns emellertid inte längre, utan det förutsätts att man får ta ställning till det framtida statsskicket om och när den situationen skulle uppstå.

Nuvarande tronföljd Gäller sedan 7 februari 2025 då Prinsparets fjärde barn föddes.

(1) Kronprinsessan Victoria (2) Prinsessan Estelle (3) Prins Oscar (4) Prins Carl Philip (5) Prins Alexander (6) Prins Gabriel (7) Prins Julian (8) Prinsessan Ines (9) Prinsessan Madeleine (10) Prinsessan Leonore (11) Prins Nicolas (12) Prinsessan Adrienne

Historiska tronföljdsordningar Under medeltiden utsågs de svenska konungarna genom val av menigheter med olika sammansättning. Först under Gustav Vasas regeringstid infördes regler om arvsrätt till tronen. Genom Västerås arvförening 1544 fastslogs en tronföljdsordning som räknade med arvsrätt endast för män och genom män. På riksdagen 1590 beslöts en ny arvförening, 1590 års arvförening, vilken innebar att arvsrätt på kvinnolinjen kunde komma i fråga om alla manslinjer dog ut. Enligt de arvföreningar som gällde under de följande hundra åren var arvsrätten tidvis begränsad till män. Under andra delar av samma tidsperiod tillerkändes kvinnor en subsidiär arvsrätt. Från år 1719, då Ulrika Eleonora valdes till drottning, blev kvinnlig tronföljd utesluten. Genom 1810 års successionsordning bekräftades en agnatisk, strikt manlig, tronföljdsordning för efterkommande till sedermera Karl XIV Johan och som gällde till 1980.Regeringens proposition 1977/1978:71 om kvinnlig tronföljd, sida 6

Västerås arvförening (1544) 1590 års arvförening Norrköpings arvförening (1604) 1650 års arvförening Ständernas beslut angående Ulrika Eleonoras utkorelse till Sveriges krona och regemente (1719) Rikets ständers förening 23 juni 1743 1810 års successionsordning (nu gällande, med större ändring 1980)

Tidigare tronföljder I släktträden markeras regerande kung eller drottning med kapitäler. Från förälder till barn går det streck neråt som vinklas in till höger så att barnen är längre in på raden. Siffrorna inom parentes anger ordningen i tronföljden. Enbart gemensamma avlidna anfäder, som under sin levnad hade successionsrätt, till de vid tiden successionsberättigade vid liv inkluderas. Avlidna personer markeras föregångna av ett kors och med kursiv stil. Då framgår släktskapet för möjliga tronföljare som inte är avkomlingar till den regerande monarken.

Ett kryss (X) framför en person betyder att denne har uteslutits ur tronföljden. Personer med släktskap till föregångare på tronen (oavsett om det var nära eller avlägset), men vars successionsrätt uteslutande byggde på specifika riksdagsbeslut om just den personen (exempelvis Karl X Gustav och Adolf Fredrik), redovisas inte.

Under Gustav Vasa, 1523–1560 1544 13 januari Västerås arvförening antas av Riksens ständer under riksdagen 1544.

(1) Erik (2) Johan (3) Magnus 1544 (2) Karl föds.

(1) Erik (2) Johan (3) Magnus (4) Karl 1544 (3) Karl avlider.

(1) Erik (2) Johan (3) Magnus 1546 Sten föds.

(1) Erik (2) Johan (3) Magnus (4) Sten

1547 Sten avlider.

(1) Erik (2) Johan (3) Magnus

1550 – 4 oktober Karl föds.

(1) Erik (2) Johan (3) Magnus (4) Karl

Under Erik XIV, 1560–1569 1560 – 29 september Kung Gustav Vasa avlider.

† Kung Gustav Vasa

(1) Johan (2) Magnus (3) Karl

1566 – 20 juni Sigismund föds.

† Kung Gustav Vasa

(1) Johan (2) Sigismund (3) Magnus (4) Karl

1568 – 28 januari Gustav föds.

† Kung Gustav Vasa

(1) Gustav (2) Johan (3) Sigismund (4) Magnus (5) Karl

Under Johan III, 1569–1592 1569 – januari Ständerna fråndömer Kung Erik XIV med efterkommande tron och arvsrätt. Hertig Johan utropas som Kung Johan III.

† Kung Gustav Vasa (X) (X) Gustav

(1) Sigismund (2) Magnus (3) Karl

1583 17 mars Ludvig föds.

† Kung Gustav Vasa

(1) Sigismund (2) Magnus (3) Karl (4) Ludvig26 maj Ludvig avlider.

† Kung Gustav Vasa

(1) Sigismund (2) Magnus (3) Karl 1587 12 juni Gustav föds.

† Kung Gustav Vasa

(1) Sigismund (2) Magnus (3) Karl (4) Gustav4 december Gustav avlider.

† Kung Gustav Vasa

(1) Sigismund (2) Magnus (3) Karl 1589 – 18 april Johan föds.

† Kung Gustav Vasa

(1) Sigismund (2) Johan (3) Magnus (4) Karl

1590 – 7 mars 1590 års arvförening antas vid riksdagen 1590 i Stockholm. Här vidhålls agnatisk tronföljd för Kung Johan III:s avkomlingar, med sekundogenitur för hertig Karl och hans manliga efterkommande, men med tillägget att, om hela manslinjen utgick och arvingar av kvinnliga linjen levde gick tronen över till en sådan. Den "sinnessjuke" brodern Magnus, som saknade inomäktenskapliga barn, uteslöts därmed från tronföljden.

† Kung Gustav Vasa

(1) Sigismund (2) Johan ***(4) Anna **(3) Karl ***(5) Katarina

Under Sigismund, 1592–1599 1592 – 17 november Kung Johan III avlider.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

(1) Johan ***(3) Anna **(2) Karl ***(4) Katarina

1593 – 23 maj Anna Maria föds.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(4) Anna Maria ***(1) Johan ***(3) Anna **(2) Karl ***(5) Katarina

1594 19 april Katarina föds.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(4) Anna Maria ****(5) Katarina ***(1) Johan ***(3) Anna **(2) Karl ***(6) Katarina15 maj Katarina avlider.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(4) Anna Maria ***(1) Johan ***(3) Anna **(2) Karl ***(5) Katarina9 december Gustav Adolf föds.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(5) Anna Maria ***(1) Johan ***(4) Anna **(2) Karl ***(6) Katarina ***(3) Gustav Adolf 1595 – 9 juni Vladislav föds.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(6) Anna Maria ****(1) Vladislav ***(2) Johan ***(5) Anna **(3) Karl ***(7) Katarina ***(4) Gustav Adolf

1596 10 mars Maria Elisabet föds.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(6) Anna Maria ****(1) Vladislav ***(2) Johan ***(5) Anna **(3) Karl ***(7) Katarina ***(4) Gustav Adolf ***(8) Maria Elisabet27 september Katarina föds.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(6) Anna Maria ****(1) Vladislav ****(7) Katarina ***(2) Johan ***(5) Anna **(3) Karl ***(8) Katarina ***(4) Gustav Adolf ***(9) Maria Elisabet 11 juni 1597 Katarina avlider.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(6) Anna Maria ****(1) Vladislav ***(2) Johan ***(5) Anna **(3) Karl ***(7) Katarina ***(4) Gustav Adolf ***(8) Maria Elisabet

1598 I avsättningskriget led Kung Sigismund ett avgörande nederlag i slaget vid Stångebro mot farbrodern Hertig Karl 25 september 1598. Sigismund flydde dagarna efter till sitt andra rike, Polsk-litauiska samväldet. 10 februari Kristoffer föds och avlider samma dag.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(7) Anna Maria ****(1) Vladislav ****(2) Kristoffer ***(3) Johan ***(6) Anna **(4) Karl ***(8) Katarina ***(5) Gustav Adolf ***(9) Maria Elisabet26 november Kristina föds.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(6) Anna Maria ****(1) Vladislav ***(2) Johan ***(5) Anna **(3) Karl ***(7) Katarina ***(4) Gustav Adolf ***(8) Maria Elisabet ***(9) Kristina 1599 25 maj Kristina avlider.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III

****(6) Anna Maria ****(1) Vladislav ***(2) Johan ***(5) Anna **(3) Karl ***(7) Katarina ***(4) Gustav Adolf ***(8) Maria Elisabet24 juli På riksdagen 1599 i Stockholm den 24 juli blev Sigismund formellt avsatt av ständerna. Han fick sex månader på sig att meddela om han ville sända sin son Vladislav som tronföljare till Sverige, med villkoret att pojken skulle uppfostras i den evangeliska läran. Om Sigismund inte accepterade kraven skulle ständerna välja en annan kung.

Tronen är nu vakant och Hertig Karl utses som riksföreståndare.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III (X) ****(X) Anna Maria ****(X) Vladislav ***(1) Johan ***(4) Anna **(2) Hertig Karl, riksföreståndare ***(5) Katarina ***(3) Gustav Adolf ***(6) Maria Elisabet

Under Karl IX, 1599/1603–1611 1600 På riksdagen 1600 i Linköping noteras det att Sigismund inte svarat på erbjudandet från föregående år, och därefter beslutar ständerna att erkänna Hertig Karl som Kung och att exkludera framlidne Kung Johan III:s katolska ättlingar från tronföljden. Men då Johan III:s yngre son, Hertig Johan, enligt arvföreningen stod tronen närmare än riksföreståndaren och inte var katolik, avböjde Hertig Karl än så länge kungatiteln och kommer att fortsätta styra som riksföreståndare fram till 22 mars 1604. I samband med riksdagen äger Linköpings blodbad rum där riksföreståndaren utkräver hämnd mot de rådsherrar som stött Sigismund.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III(1) Johan (2) Hertig Karl, riksföreståndare (4) Katarina (3) Gustav Adolf (5) Maria Elisabet

1601 – 22 april Karl Filip föds.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III (1) Johan (2) Hertig Karl, riksföreståndare (5) Katarina (3) Gustav Adolf (6) Maria Elisabet (4) Karl Filip

1604 – 22 mars Vid riksdagen 1604 i Norrköping, avsade sig Kung Johan III:s andre son, Hertig Johan, sina anspråk till tronen enligt tidigare arvsförening och en nyskriven arvsförening (Norrköpings arvförening) där härefter Kung Karl IX:s arvingar fick företräde framför Hertig Johan beslutades.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III(3) Johan

(4) Katarina (1) Gustav Adolf (5) Maria Elisabet (2) Karl Filip

Under Gustav II Adolf, 1611–1632 1611 – 30 oktober Kung Karl IX avlider.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III (2) Johan † Kung Karl IX (3) Katarina

(4) Maria Elisabet (1) Karl Filip

1615 – 11 juni Katarina gifter sig med furste av främmande trosbekännelse, den reformerte Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken, och mister därmed arvsrätten till tronen.

† Kung Gustav Vasa † Kung Johan III(2) Johan † Kung Karl IX(X) Katarina

(3) Maria Elisabet (1) Karl Filip

1618 5 mars Johan avlider.

† Kung Karl IX

(2) Maria Elisabet (1) Karl Filip7 augusti Maria Elisabet avlider.

† Kung Karl IX

(1) Karl Filip 1620 – 5 mars