Kaland (, till 1936 Nykyrko, ) är en före detta finländsk kommun i landskapet Egentliga Finland, tidigare i Vemo härad i Åbo och Björneborgs län. Kaland slogs samman med Nystads stad 1 januari 1993.

Kommunens yta var 178 km², och år 1993 bodde där 3 846 invånare. Kalands grannkommuner var Letala, Pyhäranta, Nystad och Vemo. Tidigare grannkommuner var Nystads landskommun, Pyhämaa och Lokalax, vilka tidigare hade införlivats med Nystad.

Geografi

Natur Kalands område sträckte sig ut till havet i dess sydvästra och nordvästra hörn, öster om Nystad. Kommunens huvudsakliga vattendrag är ån Sirppujoki eller Männäistenjoki å som kommer från Letala-sidan och mynnar ut i havet i nordväst nära Torlax gård. Det finns över 20 insjöar i Kaland, men de är alla små och belägna i skogsområden. Terrängens högsta punkt är berget Kuuvanvuori (53 m ö.h.).

Trafik Genom Kaland löper Stamväg 43 och Nystadsbanan.

Byar Alsböle (finska: Alsila), Askholm (finska: Saarnisto), Hakoinen, Hallu, Halola, Harikkala, Haudo, Haudonsaari, Hyyninen, Häähä, Inhamo, Jaakkolankorpi, Kahlonen, Kainu, Kaivola, Kallela, Kaskinen, Katina, Kaukola, Kingo (finska: Kinko), Kuuantaka, Kylähiisi, Kytämäki, Lahti, Maurumaa, Männäis (finska: Männäinen), Orivo, Palsa, Paulähde, Pehto, Petes, Pettänen, Piitorauma, Putta, Pyrrilä, Ridanala, Ruonanperä, Sairinen, Sandö (finska: Santtio), Sannäs (finska: Sannainen), Siivola, Siivottu, Siuttila, Skogsby (finska: Korvenkylä/Korpi), Sundholm, Suontaka, Suurikkala, Taipale, Tammisto, Torlax (finska: Tuorlahti), Tynki, Uussaari, Vahterus, Varhela, Varjoranta, Vellua, Viisola, Villilä, Vestiö, Älgnäs (finska: Elkkyinen)

Historia miniatyr|Kalands kyrka. I skriftliga källor nämndes Kaland första gången redan 1316 (Kalenningiatekt), och som en självständig socken hann den existera från år 1411. Nykyrko kyrksocken har ursprungligen bestått av Kodjala och Vellua kyrksocknar. Uppdelningen har tydligen berott på skillnader i beskattningen. De två socknarna torde ha varit mycket gamla. Troligen förenades de i slutet av 1300-talet till Nykyrko kyrksocken. Den nämns första gången 1411. I sammanhanget gjordes Kodjala till kapell.Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 80, Finlands medeltidsurkunder II, Helsingfors 1915, nr 1365 Marknader vid Kalands kyrka nämns 1698 och 1751. De hölls på S:t Olofs dag den 29 juli.Laukkanen, E: Vanhoja maalaismarkkinapaikkoja Lounais-Suomessa (Gamla marknadsplatser i sydvästra Finland), Arkeologia nyt 2018, s. 30

I Kaland ligger det medeltida godset Sundholm (tidigare Arvassalo Gammelgård).

År 1756 startade en kraftfull folkväckelse i sydvästra Finland från Kaland, efter att Lisa Eriksdotter upplevt en stark religiös väckelse.

Etymologi Namnet Kaland har varit föremål för en lång diskussion, kort refererad av Huldén 1984 (1984a). Måhända är det lånat från (direkt eller på omvägar såsom tillnamn) från Mecklenburg. Boken Suomalainen paikannimikirja refererar också andra förklaringsförsök, såsom från finska kala ’fisk’.

Kultur

Mat På 1980-talet valdes prossakka (en sorts potatislåda) samt kalttiainen (ett bakverk gjort på skummjölk och kornmjöl) till Kalands landskapsrätter.

Dialekt Det finska språket som talas i Kalandsområdet har sin grund i den norra sydvästfinska dialekter. Kalandsdialekten tillhör Raumo-undergruppen inom den norra gruppen av de sydvästfinska dialekterna.

Referenser Noter

Tryckta källor Atlas de Finlande, Société de Géographie de Finlande, Helsingfors 1910

Externa länkar

Kategori:Kaland