Leineberg (finska Leineperi) är en landsby i den tidigare kommunen Kulla, nu Ulvsby, i Satakunta. Byn är mest känd som den bäst bevarade bruksbyn i Finland.
Läge Byn Leineberg ligger c. 20 kilometer österut från staden Björneborg, i landskapet Satakunta, Finland. Byn ligger på slätten och genomflyts av Kulla å, som när den flyter genom byn också kallas Leinebergs å, Leineberg ingick i kommunen Kulla, som uppgick i Ulvsby stad år 2005.
Byn präglas främst av industri- och bruksfastigheterna och ån som flyter genom byn. Av bruket återstår masugnen, stånghammaren, lagerbyggnader och bruksgården. Här finns också en sommarteater.
Namnet Leineberg omnämns första gången på 1630-talet som ett rytteritorp under Sonnäs säteri. När man 1771 grundade bruket hörde ormådet till Anola gård i Nakkila (tdigare på svenska Nackeby). Bruket fick namnet Fredriksfors bruk. På finska har både byn och bruket gått under namnet Leineperi. Namnet Leineberg har troligen samröre med flera ortnamn i trakten på Leine- och det kan finnas en koppling till lågtyska personnamn.
Bruksområdet
Huvudaxel i bruksområdet är Kullaån med en fors och en damm. Västerifrån leder en björkallé till området. Nedanför dammen ligger de centrala produktionsbyggnaderna, en masugn och en såg. Masugnen är en av fyra helt bevarade masugnar i Finland och är ensam i sitt slag. Dess nedre del är byggd 1826 och den har byggts till år 1861. Sågen består av en del i rödtegel från 1860-talet och en del i slaggtegel från år 1883. Från att ha varit en stångjärnssmedja byggdes den 1920 om till en såg. Med sin tekniska utrustning är den väl bevarad i ett för sågperioden representativt skick. På åns södra strand ligger bruksgården och smedernas bostäder i två rader på var sida av bruksgatan. Intill bostäderna finns också en ladugård i tegel som har en liten utställning över brukets historia. Alla dessa byggnader liksom stenbron är från 1860-talet. Intill masugnen står ett spannmålsmagasin i tre våningar ritat 1824 av arkitekten Charles Bassi.
Historia
Leinebergs by nämns första gången på 1630-talet och hade då en vattensåg och -kvarn. Senare blev byn ett frälsehemman och var 1642-1811 ett landbohemman under Anola gård i Nakkila. År 1769 övertog majoren Berndt Johan Hastfer Anola gård och grundade 1771 Fredriksfors bruk med två hammarsmedjor vid forsen i Leineberg. Det var avsett för förädling av tackjärn som hämtades från Sverige. Bruket hade rätt att tillverka bland annat bultar, järnband, spadar, järnspett och liar. År 1781 fick Hastfer tillstånd att grunda ett andra bruk 2,5 km längre ned längs ån som fick namnet Fredriksfors och Solla. Följande år uppfördes också en såg på bruket. I ån fanns som tidigare en såg och kvarn för böndernas behov.
För information om bruket se "Fredriksfors bruk"
Referenser
Webbkällor
Byggda kulturmiljöer av riksintresse: Leinebergs bruk och samhälle
Litteratur
Härö E,(red.): Leineperin rautaruukki. Tutkimus- ja restaurointiraportti (Leinebergs järnbruk. Forsknings- och restaureringsrapport), Museiverket 1994 Salokorpi, A: Suomen rautaruukit (Finlands järnbruk), Keuruu 1999.
Kategori:Kulla Kategori:Ulvsby Kategori:Bruksorter i Finland Kategori:Finlands industrihistoria