Samos (grekiska: Σάμος, Sámos) är en grekisk ö i Egeiska havet, tillhörande regionen Nordegeiska öarna. Den är en av landets största och bördigaste öar och ligger vid Mindre Asiens västra kust, söder om Chios, norr om Patmos och Dodekaneserna (Tolvöarna), och väster om udden Mykale (nu Samsun dağı i Turkiet), från vilken den åtskiljs genom ett knappt 2 kilometer brett sund. Ön är 478 km² stor och har 44 100 invånare.
Ön var under den förhistoriska tiden en mäktig stat, speciellt under tyrannen Polykrates hov. När han regerade byggdes bland annat Eupalinos tunnel. Under samma tid föddes Pythagoras, upphovsmannen till Pythagoras sats, på ön. Han har sedermera givit namn åt Pythagorion, en stad som ligger på ön. Dess historia har emellanåt varit krigisk med olika styren och flera sammandrabbningar, tills den i samband med Balkankrigen år 1912 blev en del av Grekland.Lindblad och Westby, s. 417
Geografi och klimat miniatyr|höger|Karta över Samos Samos tillhör de östegeiska öarna, och ligger således i det Egeiska havet, i den östra delen. Den är en av de grekiska öar som är belägna närmast Turkiet; ön åtskiljs från det turkiska fastlandet av det omkring två kilometer breda Samossundet."It nestles in the north-east corner of the Aegean Sea, close to the coast of Asia Minor with which it is separated by a strait under 2 miles wide." Karta från www.toubis.gr Under förhistorisk tid satt Samos ihop med Mindre Asien."In fact, Samos was connected to Asia Minor in prehistoric times." Karta från www.toubis.gr Längden på ön är ungefär 43,45 km och bredden är som mest 22,53 km, och arean är 478 km². Arean inkluderar omgivande vatten samt öar som hör till ön: Prassonisi, Daskalio, Diapori, Makronisos, Strogillo, Kasonisi, Aghios Nikolaos, Petrokaravo, Samioupoula och Aghios Ioannis.Karta från www.toubis.gr Ön består övervägande av metamorfa bergarter, bland annat marmor. Den är i öster och väster genomdragen av en bergskedja (i forntiden kallad Ampelos), och består av många berg."Samos is a montainous, wooded island". Karta från www.toubis.gr Samos har stora nivåskillnader, och är som bergigast i dess mitt, där berget Kerkis (eller Kerketeus) med sin högsta topp Viggla sträcker sig 1 434 meter över havet. Det finns teorier om att öns namn kommer från det feniciska ordet för hög, sama, på grund av berget.
På båda sidor om denna bergskedja, som är en fortsättning på Mykale, utbreder sig vidsträckta slättmarker samt pinjeskogar. Kustzonen växlar mellan klippor och sandstränder. Jorden är fruktbar, och det finns fler träd än vad som är vanligt på grekiska öar, bland annat stora mängder cypressträd som bidrar till att hålla marken fuktig. Framför allt den södra delen är fruktbar, beroende på rena källor och vattendrag."with fertile plains in the south watered by cascading streams and springs of crystal waters." Karta från www.toubis.gr Samos har många små vikar med tillhörande stränder, stränderna är ofta av klapperstenar. Ofta ligger hotellen och tavernorna nära stränderna.Lindblad och Westby, s. 422
Samos klimat är varmt och fuktigt. Det finns en smärre temperaturskillnad mellan öns olika delar, emedan den norra delen generellt sett har ett svalare klimat än de södra och östra delarna.
Den forna huvudstaden, med samma namn som ön och med borgen Astypalaia och mäktiga hamnanläggningar, låg på sydöstra kusten. Nära staden reste sig ett stort Heratempel, Heraion, som har grävts ut i flera etapper, bland annat av Theodor Wiegand 1910. Den nuvarande huvudstaden Vathy ligger på öns östra del, vid en vik som skär in norrifrån. Förutom Vathy finns två hamnorter, Pythagorion och Karlovasi. Öns chora ligger nordväst om Pythagorion.
Städer
Öns huvudstad, Vathy, även kallad för Samos, ligger i Vathybukten på öns norra sida. Staden har ungefär 6 000 invånare, av vilka de flesta bor i en del som kallas Ano Vathy ("höga staden"), som ligger utspritt över en bergssluttning. Den andra delen heter Kato-Vathy ("låga staden"). Staden övertog titeln som huvudstad på 1830-talet från öns chora. Staden har öns viktigaste hamn och är det viktigaste affärscentrumet. På stadens strandpromenad, som heter Themistokleus Sofouli, uppkallad efter den kände grekiske politikern Themistoklis Sophoulis, ligger en kyrka som heter Ecclesia Catolica, som fram till 1974 hyste nunnor av vilka de flesta kom från Frankrike.Lindblad och Westby, s. 419 I staden finns ett arkeologiskt museum, där bland annat världens största kourosstaty, som är nästan fem meter hög, finns. Kyrkliga bysantinska museet finns även i staden, och påstås ha en liten bit av Jesu kors inlagt i en av sina klenoder. I samma museum finns pergament från 1200-talet.Lindblad och Westby, ss. 420-421
Karlovasi (Καρλόβασι) är en stad med 9 590 invånare (2001).Δείτε τη Διοικητική Διαίρεση (på grekiska). Hellenic Interior Ministry. www.ypes.gr. Hämtat 28 mars 2010. De flesta färjor som kommer till ön anländer även i staden, som före andra världskriget exporterade lädervaror och därigenom var en viktig industristad. Staden är uppdelad i fyra delar; Paleo är den äldsta stadsdelen, som ligger över stadens hamnkvarter, som kallas Limani. Centralt i staden ligger stadsdelen Meson, och den nyaste stadsdelen heter Neo ("ny"), och uppfördes på 1920- och 30-talet. Nära staden finns de så kallade Potami-vattenfallen, i vilka man kan bada. Utanför staden ligger Samos äldsta kapell, Metamorfosis Sotiros.Lindblad och Westby, s. 426
miniatyr|Pythagorion, på Samos sydöstra kust. Staden Pythagorion (Πυθαγόρειο) ligger på öns sydöstra del, och har ungefär 1 500 invånare.Lindblad och Westby, ss. 427-428 Den är huvudstad i kommunen med samma namn, som har 9 000 invånare. Med 164,662 km² är kommunen den största på ön. Stadens bebyggelse ligger till största del runt stadens hamn. Den stad som under antiken kallades Samos tros ligga i dagens Pythagorion. Hustaken är i regel tegelbeklädda till skillnad från många andra städer, vilket beror på Turkiets kulturella inblandning i staden. I staden föddes både Aristarchos och Pythagoras.- The Official Website of the Municipality of Pythagorio . Hämtat 28 mars 2010. Förklarelsekyrkan ligger i staden, vid vilken ruinerna av en antik kristen basilika ligger, som tros härstamma från 400- eller 500-talet. I staden ligger även Logothetis-borgen, som var en viktig byggnad under befrielsekriget på 1820-talet. Det har spekulerats i att den borgruin som finns i staden var Polykrates borg. Ruinen är dock inte är tillgänglig för allmänheten.Lindblad och Westby, ss. 428-429
Kokkari (Κοκκάρι), ett gammalt fiskeläge, ligger längs den norra kusten, 10 kilometer väster om Vathy, och ligger i en halvcirkel runt stadens hamn. Vattnet i hamnen ramas in av omgivande höjder. Kokkari huserar många charterfaciliteter.Lindblad och Westby, s. 423 På bergshöjderna i öns centrala delar finns flera mindre bergsbyar. Vourliotes (Βουρλιώτες) ligger på 320 meters höjd på bergssidan till ett 1 025 meter högt berg, Profeten Elias berg. I byn ligger klostret Moni Vrondianis, öns äldsta kloster som byggdes vid 1500-talet mitt. Manolates (Μανωλάτες, näktergalarnas by), ligger 350 meter över havet en bit från Vourliotes.Lindblad och Westby, ss. 424-425 12 km upp i bergen från Vathy låg under antiken Hissia, där i dag Mytilini (Μυτιληνιοί) ligger. Hissa var enligt arkeologiska fynd ett matriarkatsamhälle. I dag finns i den nuvarande staden ett paleontologiskt museum som innehåller över 13 miljoner år gamla urtidsdjursskelett, såsom gaseller, antiloper och hästar. Efter den paleontologiska upptäckten, som gjordes av tyskar 1917, har utgrävningar kontinuerligt genomförts.Lindblad och Westby, s. 432
Historia miniatyr|stående|Pythagoras byst. Filosofen Pythagoras, epikern Choirilos och astronomen Aristarchos kom från ön, skalderna Ibykos och Anakreon vistades där vid Polykrates hov, och fabeldiktaren Aisopos och historikern Herodotos var viss tid verksamma där. Under antiken var ön en av de mäktigaste staterna i det joniska förbundet.
Äldsta tiden Samos har bebotts sedan 2000-talet f.Kr. Ön var tätbebodd med många byar och tempel. Enligt sägnen beboddes Samos i äldsta tider av karer och leleger, men den befolkades på 1000-talet f.Kr. av joner från Epidauros i Argolis, och var en av de mäktigaste staterna i det asiatiska Jonien. Tack vare handeln blomstrade staten snart, och samierna gick i spetsen för övriga greker vad gäller utvecklingen av sjöfarten. Ön regerades först av kungar, som ledde sin härkomst från herakliden Prokles, men senare följde en aristokratisk, och därefter en demokratisk regim.
Öns storhetstid ägde rum under 500-talet f.Kr., huvudsakligen när tyrannen Polykrates hade makten mellan 538 f.Kr. och 522 f.Kr. De flesta av öarna utanför Joniens kust var då under Samos ägo, och ön hade stora rikedomar. Under Polykrates styre smyckades i synnerhet huvudstaden, som också hette Samos, med flera praktfulla byggnader. Mest känt var det stora Heratemplet utanför staden, men flera andra byggnader var också vida berömda, bland annat Eupalinos tunnel, en vattenledning som ledde genom en tunnel under ett berg, samt en hamnfördämning och Pythagoreions stadsmurar. Samos grundade under denna tid också flera kolonier. År 522 f.Kr. korsfästes Polykrates av perserna, varefter ön under lång tid föll under deras styre. Därefter styrdes Samos mestadels av persiska lydfurstar, tills det efter grekernas seger vid slaget vid Mykale 479 f.Kr. återfick sin självständighet och anslöt sig till attiska sjöförbundet.
Krig och uppror I början tillät Aten samierna att behålla en aristokratisk författning, men år 440 f.Kr. hamnade ön i strid med Miletos och vädjade till Aten om hjälp. Atenaren Perikles stödde dock Miletos, och Samos gjorde uppror. Perikles seglade då dit med en flotta för att avsätta dess oligarkiska regering och i stället insätta en demokratisk. Sparta hotade att blanda sig i det hela, men vid ett möte med det peloponnesiska förbundets medlemmar röstade dess medlemmar mot att intervenera å Samos vägnar mot Aten, och Perikles kunde underkuva ön.
Vid Peloponnesiska krigets slut 404 f.Kr. lösrycktes den från Aten, men återinträdde efter slaget vid Knidos år 394 f.Kr. för någon tid i det nybildade attiska vapenförbundet. För en tid lösgjorde sig ön åter från Aten, men år 365 f.Kr. erövrades den av den attiske fältherren Timotheos, som förjagade befolkningen och i stället lät flytta in attiska klerucher. Först efter Alexander den stores död 323 f.Kr. återgavs Samos till samierna av Perdikkas. År 318 f.Kr. fick atenarna åter tillbaka Samos, men det tycks snart därefter åter ha blivit självständigt. Någon gång under denna tid skall historikern och författaren Douris av Samos ha styrt ön som en tyrann, men det är osäkert när och hur länge.Athenaeus 337d; Suda s.v. Lynkeus. Under någon tid hörde det sedan under Egypten och kämpade med Antiochos den store och Mithridates mot romarna, men led stora förluster och införlivades år 129 f.Kr. med Romarriket och 84 f.Kr. med den romerska provinsen Asia. År 58 e.Kr. försökte aposteln Paulus sprida kristendomen till ön.Lindblad och Westby, avsnittet "Historia"
Senare tid Under medeltiden stod Samos först under bysantinskt välde fram till 1204, följt av grekiska och västeuropeiska makthavare och därefter under Republiken Genua (1304-1329 och 1346-1475)."Samos" i Den tillhörde därefter det osmanska riket. Under en lång tid utsattes ön för plundringar av olika grupper; redan under 100-talet e.Kr. plundrade romarna med sig stora delar av öns rikedomar till Rom. Plundringarna fortsattes av bland annat turkar, araber och sjörövare. Dessa var så omfattande att ön blev obeboelig och således obebodd från 1475 och hundra år framåt. År 1562 beboddes ön återigen då ett samhälle grundades av Osmanska riket, som hade erövrat ön 1550.