Indelning Operativsystem kan kategoriseras baserat på olika kriterier, som dock är överlappande: Koncept (exempelvis Unix, Windows, MS-DOS, NoovexOS, BoredOS, Mac OS Classic) Licens (kommersiellt eller öppen källkod) Utvecklingsfas (historiskt eller nutida) Användningsområde (generellt, arbetsstation, server, inbyggt) Syfte (exempelvis produktion, forskning, hobby eller realtid)
Tidiga historiskt betydelsefulla CTSS (The Compatible TimeShare System, utvecklat på MIT av Corbato med flera) Incompatible Timesharing System (The Incompatible Timeshare System, utvecklat på MIT för DEC 10 / 20 stordatorer) THE operating system (utvecklat av Dijkstra med flera) Multics (gemensamt operativsystems-utvecklingsprojekt mellan Bell Labs, GE, och MIT) Master programme utvecklat för Leo Computers, Leo III 1962
Tidiga slutna operativsystem för mikrodatorer Apple DOS (första versionen brändes i ROM och innehöll firmware (ett fast program) samt en integrerad BASIC-tolk, sedermera levererades systemet med Microsoft BASIC) Business Operating System (BOS) - multiplattform, baserat på kommandoprompt UCSD p-System, CPM-86, PC-DOS TRS-DOS, ROM OS (i stort sett Microsofts tillämpning av BASIC med vissa utökningar för hantering av filsystem) Flex (av Technical Systems Consultants för mikrodatorer baserade på Motorolas 6800-processorer: SWTPC, Tano, Smoke Signal Broadcasting, Gimix, etc) FLEX (av TSC för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809-processorer) mini-FLEX (av TSC på 5.25"-disketter för mikrodatorer baserade på Motorolas 6800-processorer)
Slutna Slutna (proprietära) operativsystem från olika tillverkare:
Acorn Arthur ARX RISC OS RISCiX
Amiga AmigaOS NetBSD
Atari ST TOS MultiTOS MiNT
Apple/Macintosh Apple DOS A/UX (Unix-baserat operativsystem från 90-talets början) ProDOS GS/OS Mac OS Classic Mac OS Apple Darwin
Ardence Phar Lap ETS RTX
Be BeOS BeIA Haiku Zeta
Digital Operativsystem från Digital Equipment Corporation, sedermera Compaq/HP. CP/M 1973 AIS OS-8 ITS (för systemen PDP-6 och PDP-10) TOPS-10 (för PDP-10) WAITS TENEX (från BBN) TOPS-20 (för PDP-10) RSTS/E (kördes på flera olika maskiner, främst PDP-11) RSX-11 (fleranvändarsystem med multikörning för PDP-11) RT-11 (enanvändarsystem för PDP-11) VMS (för VAX, Alpha och Itanium-baserade datorer, senare omdöpt till OpenVMS) Ultrix (DEC:s första version av Unix för VAX och PDP-11, baserat på BSD) Digital UNIX (blev sedermera HP:s Tru64)
IBM IBSYS OS/2 OS/3 OS/36 OS/38 AIX (en unixvariant) OS/400 (i5/OS) VM/CMS DOS/360 DOS/VSE OS/360 MFT (sedermera OV/VS1) MVT (sedermera OV/VS2) SVS MVS (sista varianten av MVT) TPF ALCS OS/370 OS/390 z/OS (senaste versionen av IBMs operativsystem för stordatorer) Basic Operating System PC-DOS (en variant av MS-DOS från IBM)
ICT/ICL GEORGE VME DME TME
Microsoft MS-DOS Microsoft Windows Windows 1.0 Windows 2.0 Windows 3.0 (första versionen med betydande kommersiellt genomslag) Windows 3.1 Windows 95 Windows 98 Windows ME Windows NT (utvecklat vid Microsoft av en grupp ledd av David Cutler) Windows NT 3.1 Windows NT 3.5 Windows NT 3.51 Windows NT 4 Windows 2000 Windows XP (baserat på Windows 2000) Windows Server 2003 Windows Vista Windows Server 2008 Windows 7 Windows 8 Windows 10 Windows 11 Windows Server 2008 R2 Xenix (licensierad version av Unix; såld till SCO under 90-talet) Windows CE (kompaktutgåva för handdatorer) Windows Mobile (nyare versioner av Windows CE går under detta namn)
Norsk Data Sintran
Sun Microsystems SunOS (en BSD-variant) Solaris (SunOS omskrivet till UNIX System V)
Andra slutna Unix-lika och POSIX-kompatibla system Aegis/OS (Apollo Computers) AtheOS (fortsätter som Syllable efter en förgrening av koden) Cromix (unixemulerande operativsystem från Cromemco) Coherent (unixliknande operativsystem från Mark Williams Co. för PC-datorer) D-NIX HP-UX från HP Idris funktionskopia från Whitesmiths IRIX från SGI Mac OS från Apple Inc. Menuet NeXTSTEP OS-9 (unixlikt RTOS (unixemulerande operativsystem från Microware för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809-processorer) OS-9/68k (unixemulerande operativsystem från Microware för mikrodatorer baserade på Motorolas 680x0-processorer; utvecklades från OS-9) OS-9000 (portabelt unixemulerande operativsystem från Microware; en av tillämpningarna fungerade med Intel x86) OSF/1 OPENSTEP Plan 9 (nätverksoperativsystem skapat av Bell Labs) Inferno QNX (POSIX, operativsystem med mikrokärna; oftast ett inbäddat realtids-operativsystem) Rhapsody RiscOS SCO OpenServer (från SCO, uppköpt av Caldera som sedan bytte namn till SCO) System V (en version av AT&T Unix, 'SVr4' var den fjärde mindre uppgraderingen) UNIflex (unixemulerande OS av TSC för DMA-kapabla, utökade adresser, Mototola 6809-baserade datorer; till exempel SWTPC, GIMIX, med flera) UniCOS UTS (Universal Timesharing System, Amdahls eget Unix, baserat på Unix System V, kördes på IBM S/370-arkitektur antingen under IBM:s virtuella maskin eller med normal installation)
Fria operativsystem
Unix-lika och andra POSIX-kompatibla system utvecklade i forskningssyfte Minix (utvecklat i undervisningssyfte av Andrew S. Tanenbaum i Nederländerna) Unix (utvecklat vid Bell Labs kring 1970, ursprungligen av Ken Thompson) Amoeba (utvecklat av Andrew S. Tanenbaum i forskningssyfte)
Open source Unix-liknande BSD (Berkeley Software Distribution, ett Unix-liknande operativsystem för DECs VAX-datorer) FreeBSD (en öppen variant av BSD, från Computer Systems Research Group (CSRG)) DragonFly BSD (projekt med grund i FreeBSD 4.9) NetBSD (en öppen variant av BSD, från CSRG) OpenBSD (en öppen variant av BSD, från CSRG) PC-BSD GNU/Hurd Linux Linux (fri Unix-liknande operativsystemskärna) SSS-PC (utvecklat vid Tokyos universitet)
MS-DOS-varianter DR-DOS (MS-DOS-kompatibelt operativsystem från Digital Research, senare Novell, Caldera med mera; används fortfarande för vissa speciella projekt) FreeDOS (funktionskopia av MS-DOS med öppen källkod) MS-DOS (operativsystem från Microsoft för PC-datorer) PC-DOS (IBM:s version av DOS för PC-datorer) QDOS (utvecklat vid Seattle Computer Products av Tim Paterson för Intels 808x processorer; även kallat SCP-DOS; licensierat till Microsoft – blev MS-DOS/PC-DOS) ZDOS (en nyare 32-bitars DOS-variant utvecklad av ett det svenska småföretaget Zebor Technology)
Forskningssystem, icke-Unix K42, forskningsoperativsystem från IBM med öppen källkod Mach (egentligen en kärna använd tillsammans med övriga delar av BSD-systemet, från forskning om operativsystemskärnor vid CMU; se även NeXTSTEP) TUNES, 1994 V från Stanford, tidigt 80-tal
Generiska/kommersiella system, övriga icke-Unix AROS, öppen källkod (Amiga Research Operating System) Bluebottle (tidigare AOS, en aktiv uppdatering till Oberon operating system) Control Program/Monitor (CP/M) CP/M-86 (CP/M för Intel 8088/86 från Digital Research) MP/M-80 (Multi programming versionen av CP/M-86 från Digital Research) UCSD p-System (portabel komplett programmeringsmiljö, operativsystem samt virtuell maskin utvecklad genom ett studentprojekt vid universiteten i Kalifornien och San Diego. Skrivet i pascal och samordnat av professor Ken Bowles.) GEM (användargränssnitt för MS-DOS, DR-DOS och TOS från Digital Research) JavaOS SSB-DOS (utvecklat av TSC för Smoke Signal Broadcasting; en variant av FLEX i de flesta avseenden) DESQView (fönstergränssnitt för MS-DOS, cirka 1985) GEOS NewOS (öppen källkod) Oberon operating system (utvecklat vid ETH-Zurich av Niklaus Wirth med flera för Ceres- och Chameleon-datorer. Se även programspråket Oberon.) OS/2 (Windows/MS-DOS kompatibelt operativsystem ursprungligen utvecklat tillsammans med Microsoft men slutligen övertaget av IBM, en teknisk förbättring jämfört med DOS och Windows men ingen kommersiell framgång.) TripOS, 1978 Visi On (första grafiska användargränssnittet för PC-datorer, ingen kommersiell framgång) VME från International Computers Limited (ICL) MorphOS från Genesi NetWare från Novell NeXTStep (vilket senare mer eller mindre blev Mac OS) Pick (ofta licensierat och omdöpt) Primos från Prime Computer BS2000 från Siemens
Hobbyprojekt LainOS (projekt som baserar sig på FreeBSD och arbetar med målsättningen att reproducera användargränssnittet "Navi" från animeserien Serial Experiments Lain) ReactOS (en funktionskopia av Windows NT med öppen källkod) Panalix SECOS - operativsystem med hög säkerhetsklass SkyOS (hobby/kommersiellt skrivbordsoperativsystem för PC-datorer) Trion Operating System Visopsys (hobbyoperativsystem för PC-datorer)
Användningsområde Handdatorer Palm OS från Palm One; numera avknoppade PalmSource (till exempel på plattformarna Palm PDA och Handspring) Pocket PC från Microsoft EPOC ursprungligen Psion (UK), numera Symbian, ofta referat till som: Symbian OS Windows CE från Microsoft Linux på Sharp Zaurus Android (Linux-baserat)
Smartphones Windows CE Linux (Ubuntu Touch, MontaVista Linux för Motorolas A760, E680, Maemo i Nokias N900) Symbian OS Android (Linux-baserat) IOS från Apple
Switch IOS från Cisco CatOS från Cisco MikroTik RouterOS från MikroTik
Router IOS från Cisco MikroTik RouterOS från MikroTik
Brandväggar PIX OS från Cisco MikroTik RouterOS från MikroTik
Microkontrollrar, realtidsoperativsystem och inbyggda system Linux µCLinux Contiki eCos INTEGRITY ITRON Montavista Linux Nemesis Nucleus OSE OSEK PSOS QNX rt-kernel ThreadX TinyOS TRON OS, utvecklat av Ken Sakamura VRTX, det första kommersiella realtidsoperativsystemet VxWorks Windows XP Embedded
Fiktiva operativsystem ALTIMIT_OS, från .hack Hyper OS, från filmen Patlabor Wheatonix (aprilskämt) Digitronix, från serietidningen The Hacker Files Luna/X (Googles aprilskämt 2004 )
Operativsystem