För lista över Egyptens presidenter (1953-framåt), se Egyptens president. För lista över Egyptens monarker (1800-1953), se lista över Egyptens statsöverhuvuden.
miniatyr|höger|Pschent (klassisk grekiska: ψχεντ) var namnet på Dubbelkronan av Egypten. De gamla egyptierna kallade den sekhemti (de mäktiga två).Griffith, Francis Llewellyn, A Collection of Hieroglyphs: A Contribution to the History of Egyptian Writing, the Egypt Exploration Fund 1898, p.56 Den kombinerade den Röda kronan av Nedre Egypten med den Vita kronan av Övre Egypten.
Det forntida Egyptens härskare, ofta kallade för faraoner, regerade från omkring 3000 f.Kr. fram till Grekisk-romersk tid. Den flera tusen år långa perioden uppdelas av nutida egyptologer i "riken" och "mellantider" samt i dynastier efter den antike historikern Manethos förebild.
Kronologi och källor
Huvudartikel: Främre Orientens kronologi Årtalen i den egyptiska kronologin kan inte bestämmas med exakthet före år 664 f.Kr. då det finns en direkt länk till assyrisk kronologi. Tidiga historiker förlitade sig mycket på kopior av Manethos egyptiska historia, trots att denna ofta stod i konflikt med fornegyptiska kungalistor. Det har dock visat sig att många av härskarna var samtida med varandra, särskilt under mellantiderna, varefter dateringarna har förkortats. Ett annat problem är att regeringslängderna för vissa härskare, exempelvis Thutmosis II, Horemheb och Seti I, är omtvistade. Med hjälp av astronomiska uppgifter i fornegyptiska texter om stjärnan Sirius och månens uppgång kan vissa datum under det Mellersta och Nya riket rekonstrueras. Dessa möjliga astronomiska dateringar återkommer dock i tidsintervaller, varför det finns en "hög", "medel", och "låg" kronologi för det Nya riket. Alla årtal nedan är före Kristi födelse (f. Kr.).
Listor på faraoner miniatyr|vänster|Abydoslistan. Det finns flera kända källor som innehåller namnen på de egyptiska kungarna, men de viktigaste är: Turinpapyrusen – från omkring 1250 f. Kr. när Ramses II regerade. Abydoslistan – från omkring 1280 f. Kr. när Seti I var farao. Sakkaratabletten – från omkring 1250 f. Kr. när Ramses II var kung. Karnaklistan – från omkring 1450 f. Kr. när Thutmosis III var vid makten. Palermostenen – från omkring 2350 f. Kr. mot slutet på 5:e dynastin.
Namn och titulatur Traditionellt brukade faraos namn skrivas i så kallade kartuscher. I dessa brukade man skriva två av faraos namn, nämligen födelsenamnet ("dopnamnet") och regentnamnet. Sammanlagt hade farao emellertid fem namn. Dessa namn var födelsenamnet, regentnamnet, horusnamnet, nebtinamnet och guldhorusnamnet.
Historiskt sett är födelsenamnet, eller nomen och regentnamnet, också kallat praenomen, förhållandevis sent tillkomna. Namnen brukade anges i en viss ordning. Först angavs horusnamnet, därefter nebtinamnet, guldhorusnamnet och sist regentnamnet samt födelsenamnet. Tre av namnen betonar faraos roll som gud, medan de två återstående ledarskapet över Övre respektive Nedre Egypten. Horusnamnet bars av farao i egenskap av den förkroppsligade guden Horus. Nebtinamnet syftade på de båda gudinnorna Nekhbet och Wadjet som fungerade som faraos beskyddarinnor. Guldhorusnamnet syfte är oklart och omdebatterat. Faraos femfaldiga namn brukar kallas ren wer, vilket betyder "det stora namnet".
Förutom sina fem namn hade farao också titlar som Herren över tingens görare, vilket innebar att det var han som förverkligade saker och ting. En annan titel var sa Ra, vilket betyder "solens son" eller "son till Ra".
Regentnummer har tillagts faraonernas namn i efterhand av sentida historiker, för att lättare skilja olika faraoner med samma namn åt. Regentnummer användes inte under forntiden. Vissa faraoner är kända med sitt grekiska namn, medan andra med sitt födelsenamn, och ytterligare andra med sitt horusnamn. Av historiska skäl används till exempel det grekiska namnet Cheops istället för Khufu vilket var Cheops födelsenamn, och faraonerna under de första dynastierna använde bara horusnamn och deras födelsenamn är okända.
Mytisk tid även kallad Mytologisk tid I Turinpapyrusen, på Palermostenen och i Manethos kungslistor finner man olika följder och namn på de åtta gudakungar som regerade Egypten från början. De var inga verkliga härskare utan gudar, men bör inkluderas på grund av sin ställning i den egyptiska mytologin.
Turinpapyrusen Manetho Funktion Hefaistos (Ptah) Ra Helios (Ra) Solens gud Sosis eller Sothis (Shu) Luftens gud Geb Kronos (Geb) Jordens gud Osiris Osiris Dödens gud Set Typhon (Set) Kaos Horus Horus Himmels gud Thot Vishet, skrift Ma'at Ordningens gudinna
Dessa gudakungar följs av ett antal halvgudar.
Turinpapyrusen Manetho Regeringslängd enl. Manetho Andra dynastin av gudar Dynasti av halvgudar 3 Achu-dynastier 30 kungar från Memfis 1790 år Horus-lärjungar-dynastin 10 kungar från Thinis 350 år
Förhistorien (fördynastisk tid) även kallad Protodynastisk tid
Kung Årtal (f. Kr.) Anmärkningar Före dynasti 0 Penabu (Elefant) omkring 3300 Enstaka fynd bär hans namn dock väldigt osäker när och hur länge han regerade. Selk I (Skorpion I) omkring 3250 Skrift och bevattningsanläggning infördes under hans regeringstid. Dynasti 0 Hedju omkring 3200 Den kronologiska ordningen mycket osäker. Bara funnen på två krukor. Ni (Falken II) omkring 3100 Känd från flera fynd i Tarkan, Tura och Naqada. Tydningen av namnet är osäker. Dubbelfalken omkring 3100 Flera fynd från deltat vilket tyder på att det var där han härskade. Nineith Bara känd från lergods i grav 257 i Helwan. Tydningen av namnet är mycket osäker. Hat Känd från ett skepp i Tura. Tydningen av namnet är mycket osäker. Krokodil omkring 3100 Känd från ett sigill från Tarkan. Iri Känd från ett sigill från Zawyet el-Aryan. Dubbelgraven B1-2 i Abydos tillhör honom. Hans namn är omstritt, kanske betyder det Lejon. Indelningen i Nedre och Övre Egypten användes för första gången under Iri. Selk II (Skorpion II) omkring 3025 Hans grav ligger antingen i Nekhen eller i Abydos (grav B50). På en avbildning från Nekhen ses han med Övre Egyptens vita krona. Ka (Sekhen) omkring 3020 Dubbelgraven B7/9 i Abydos tillhör honom. Narmer omkring 3000 Dubbelgraven B17/18 i Abydos tillhör honom. Egypten upplevde ett kulturellt uppsving. (Hans placering i dynasti 0 är omstridd. Se även Menes.
Tidig dynastisk tid även kallad Arkaisk tid eller Thinitisk tid
Födelsenamn Regentnamn Horusnamn Grekiska Årtal (f. Kr.) Kommentarer 1:a dynastin Aha cirka 3000–2980 Egyptens första kung. Möjligen identisk med Menes. Teti I, Ateti Atotis I cirka 2980 Bara nämnd i senare konungslistor. Iteti Djer Atotis II, Kenkenes ca 2980–2960 Fälttåg i Nubien. Wadj Atotis III, Uenephes ca 2960–2930 Grav i Abydos. Khasti Den (Udimu) Usaphais, Usaphaidos ca 2930–2910 Framsteg inom konst och skrift. Meribiapen Adjib Niebais, Miebis, Miebidos ca 2910–2890 Grav i Abydos. Semset Semerkhet Semempses ca 2890/2870 Son till Den. Expedition till Sinai. Ka Ubienthes, Bieneches ca 2870–2850 2:a dynastin Bedjau, Baunetjer Hetepsekhemui Boethos, Bochos ca 2840 Grav i Sakkara. Kakau Nebre Kaichoos, Choos ca 2830 Möjligen de första tecknen på soldyrkan. Ninetjer Binothris ca 2810 Grav i Sakkara. Weneg,Wadjnes Tlas ca 2790 Bara nämnd i sen-antika listor, kanske identisk med Sekhemib. Senedj Senthenes ca 2790 Alltid nämnd som den femte faraon i Andra dynastin. Sekhemib Kanske Peribsens horusnamn. Maktkamper, osäker tronföljd. Peribsen Seth-peribsen Chaires Använde Seth som gud istället för Horus. Neferkare I, Aaka Nephercheres Osäker identitet Neferkasokar Sesokhris Osäker identitet Bebeti, Djadjai Khasekhemwy Cheneres ca 2740 Enade de två landen igen. Stor grav i Abydos.
Gamla riket En period mest känd för de stora pyramidbyggena.
I slutet av perioden försvagades kungamakten och riket härjades av svält, vilket ledde till att det kollapsade.
Födelsenamn Regentnamn Horusnamn Grekiska Årtal (f. Kr.) Kommentarer 3:e dynastin Nebka Necherophes ca 2740–2720 Djoser Netjerikhet Tosorthros ca 2720–2700 Lät bygga den första pyramiden Djosers trappstegspyramid i Sakkara. Djoserteti, Teti Sekhemkhet Tyreis ca 2700–2695 Lät bygga pyramiden Den begravda pyramiden i Sakkara. Hudjefa II Mesochris Nebkare Neferkare Huni ca 2690–2670 Khaba cirka 2670? Lät troligen bygga en pyramid (Khabas pyramid) vid Zawyet el-Aryan. Sa Kahedjet cirka 2670? Bara känd från en stele. Möjligen Hunis horusnamn. 4:e Dynastin Snofru Nebmaat Soris ca 2670–2650 Lät bygga minst tre pyramider: Meidum, Den böjda pyramiden och Röda pyramiden. Khufu Medjedu Cheops, Suphis ca 2650–2580 Byggde Cheopspyramiden i Giza, sände expeditioner till Nubien och Sinai, och handlade med Byblos. Djedefre, Radjedef Kheper Ratoises ca 2580–2570 Khafre Userib Chefren, Suphis II ca 2570–2530 Uppförde Chefrens pyramid i Giza. Baka, Bakare Bicheris ca 2530 Påbörjade en pyramid i Zawyet el-Aryan som aldrig färdigställdes. Menkaura Kakhet Mykerinos, Mencheres ca 2530–2510 Mest känd för sin pyramid Menkauras pyramid i Giza. Shepseskaf Shepsekhet Sebercheres ca 2510–2500 Thamphthis ca 2500 Regeringstid och/eller existens omtvistad. 5:e Dynastin Userkaf Horirimaat Usercheres ca 2500–2490 Byggde en pyramid i Sakkara och ett soltempel i Abusir. Sahura Nebkhau Sephres ca 2490–2475 Byggde en pyramid i Abusir. Kakai Neferirkara Userkhau Nephercheres ca 2475–2465 Byggde en pyramid i Abusir. Netjeruser Shepseskara Sekhemkhau Sisiris ca 2465–2460 Isi Neferefra Khaunefer Cheres ca 2460–2455 Byggde en ofullbordad pyramid i Abusir. Ini Neuserra Setibtaui Rathures ca 2455–2420 Byggde en pyramid i Abusir och sitt soltempel i Abu Gurob. Kaiu Menkauhor Menkhau Mencheres ca 2420–2410 Isesi Djedkara Djedkhau Tancheres ca 2410–2380 Byggde en pyramid i södra Sakkara. Unas Unis Wadjtaui Onnos ca 2380–2350 Byggde en pyramid i Sakkara, vilken innehåller de äldsta pyramidtexterna. 6:e Dynastin Teti Seheteptaui Othoes ca 2318–2300 Byggde en pyramid Tetis pyramid i norra Sakkara. Userkara ca 2300 Möjligen en interim regent för en ung Pepi I. Pepi I Merire, Nefersahor Meritaui Fiops ca 2295–2250 Merenra I (Nemtiemsaf I) Merienre Ankhkhau Menthesuphis ca 2250–2245 Byggde en ofullbordad pyramid i södra Sakkara. Pepi II Neferkare Netjerikhau Pepi ca 2245–2180 Besteg tronen som barn och regerade i över 60 år. Under hans styre växte decentraliseringen av förvaltningen. Byggde en pyramid i Sakkara. Merenra II, (Nemtiemsaf II) S..taui? Menthusuphis ca 2180
Första mellantiden även kallad Första intermediet