Makohaj (Isurus oxyrinchus), ibland makrillhaj, är en hajart som beskrevs av Rafinesque 1810. Makohajen ingår i släktet Isurus inom familjen håbrandsartade hajar. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar. Inga underarter finns listade.
Utseende Makohajen är en slank, strömlinjeformad haj med gråblå till mörkblå ovansida och ljusgrå till vit undersida. Den kan bli upptill 4 meter lång och som mest väga 570 kg.Biology of the Shortfin Mako. Läst 2007-09-03 Hajen har 5 gälspringor, och tänder som syns även när munnen är stängd.
Utbredning Arten finns i de flesta tropiska och varmtempererade hav. I Europa finns den från Sydnorges kust, väster om Brittiska öarna och vidare ner till Medelhavet.Bernt J Muus, Jørgen G Nielsen, Ulf Svedberg 1999 Havsfisk och fiske i Nordeuropa Makohajen föredrar en vattentemperatur av minst 16 °C. Den vistas både vid ytan och ner till ett djup av 400 meter.
Ekologi och beteende Den betraktas som en av världens snabbaste hajar och kan simma i en hastighet på 30–40 km/h på långa sträckor. Det har hävdats att den kan uppnå en topphastighet av 74 km/h på korta sträckor. Man känner till att makohajen har skadat människor, men födan utgörs framför allt av fisk och bläckfisk. Större individer utvecklar dock tänder lämpade även för marina däggdjur. Genom åren har totalt 10 oprovocerade hajattacker mot människor rapporterats gällande makohaj varav en med dödlig utgång.Species Implicated in Attacks. Flmnh.ufl.edu. Florida Museum of Natural History (2025-11-28)
Fortplantning Makohajen är likt de flesta andra hajar ovovivipar, och föder fullbildade ungar. Efter en dräktighetstid av 15 till 19 månader föder honan mellan 4 och 25 ungar som är mellan 60 och 75 centimeter långa. Hanen blir könsmogen vid ungefär 2 år, honan vid 6 år.
Bildgalleri
Källor Compagno, L.J.V. (1999) Checklist of living elasmobranchs., p. 471-498. In W.C. Hamlett (ed.) Sharks, skates, and rays: the biology of elasmobranch fishes. Johns Hopkins University Press, Maryland. FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
Compagno, L.J.V. (1998) Lamnidae. Mackerel sharks, makos, white sharks, porbeagles., p. 1274-1278. In K.E. Carpenter and V.H. Niem (eds.) FAO identification guide for fishery purposes. The Living Marine Resources of the Western Central Pacific. FAO, Rome. Fricke, R. (1999) Fishes of the Mascarene Islands (Réunion, Mauritius, Rodriguez): an annotated checklist, with descriptions of new species., Koeltz Scientific Books, Koenigstein, Theses Zoologicae, Vol. 31:759 p. Compagno, L.J.V. (1984) FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 1 - Hexanchiformes to Lamniformes., FAO Fish. Synop. 125(4/1):1-249. Compagno, L.J.V. (2001) Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Volume 2. Bullhead, mackerel and carpet sharks (Heterodontiformes, Lamniformes and Orectolobiformes)., FAO Species Catalogue for Fishery Purposes. No. 1, Vol. 2. Rome, FAO. 2001. 269p. Last, P.R. and J.D. Stevens (1994) Sharks and rays of Australia., CSIRO, Australia. 513 p. Edwards, A.J. and C.W. Glass (1987) The fishes of Saint Helena Island, South Atlantic Ocean. The pelagic fishes., J. Nat. Hist. 21:1367-1394. Bass, A.J. (1986) Lamnidae., p. 98-100. In M.M. Smith and P.C. Heemstra (eds.) Smiths' sea fishes. Springer-Verlag, Berlin.
Externa länkar
Kategori:Håbrandshajar