Alexander Wilson, född 1714 i Saint Andrews, Skottland, död 16 oktober 1786 i Edinburgh, Skottland, var en skotsk kirurg, typgjutare, astronom, matematiker och meteorolog. Han var den första vetenskapsmannen som använde drakar i meteorologiska undersökningar. Han var också den förste regiusprofessorn i praktisk astronomi vid University of Glasgow.

Biografi Wilson var son till Clara Fairfoul och Patrick Wilson, stadssekreterare i St Andrews. Han utbildades vid University of St Andrews och tog en magisterexamen 1733.Matthew, H. C. G.; Harrison, B., eds. (23 September 2004). "The Oxford Dictionary of National Biography". Oxford Dictionary of National Biography (online ed.). Oxford: Oxford University Press. doi:10.1093/ref:odnb/29633. Hämtad 11 november 2023. (Subscription, Wikipedia Library access or UK public library membership required.)

Wilson blev först lärling hos en läkare i St Andrews där han blev skicklig på att tillverka kvicksilvertermometrar i glas. År 1737 flyttade han till London för att skapa sin lycka. Han fick arbete som assistent åt en fransk kirurg-apotekare, vilket innefattade att ta hand om dennes patienter. Under denna tid introducerades han för Lord Isla som liksom Wilson var intresserad av astronomi, och Wilson konstruerade instrument åt Isla under 1738.

Efter att ha besökt ett typgjuteri med en vän i London fick han en idé om hur man kunde göra bättre typsnitt. Han och hans vän John Baine återvände till St Andrews år 1739, där de startade ett typgjuteri år 1742. Till exempel användes Wilsons grekiska typsnitt år 1756 för att trycka klassiker inom grekisk litteratur.

År 1740 gifte sig Wilson med Jean, dotter till William Sharp, en köpman i St Andrews. Tillsammans hade de minst tre söner. Han gifte sig en andra gång 1752.

År 1783 var han medgrundare av Royal Society of Edinburgh. Han dog i Edinburgh den 16 oktober 1786.

Glasgows universitet År 1744 flyttade hans typsnittsgjuteri till Camlachie, nära Glasgow, och 1748 utsågs han till typsnittsgjutare vid University of Glasgow. Året därpå upplöstes partnerskapet med Baine. Senare blev hans söner delägare. Han levererade typer till Foulis-pressen, vilket möjliggjorde vackra och konstnärliga publikationer. Bland moderna typsnitt är Fontana, Scotch Roman och Wilson Greek baserade på typer som Wilson skar.

År 1749 använde Wilson drakar för första gången i meteorologin, tillsammans med sin inneboende, en 23-årig student vid University of Glasgow, Thomas Melvill. De mätte samtidigt lufttemperaturen på olika nivåer ovanför marken med ett tåg av drakar. Melvill upptäckte sedan natriumljus.

År 1757 uppfann Wilson hydrostatiska bubblor, en form av hydrometer.

Wilson blev, med stöd av sin vän Lord Isla, den tredje hertigen av Argyle,  1760 professor i praktisk astronomi i Glasgow, då universitetet nyligen hade färdigställt Macfarlane-observatoriet. Wilson bidrog främst till astronomi och meteorologi och menade att "det som hindrar fixstjärnorna från att falla på varandra", frågan som Newton hade ställt i sin Opticks (1704), var att hela universum roterade kring sitt centrum.

Wilson noterade att solfläckar sedda nära kanten av solens synliga skiva verkar vara försänkta under solytan, ett fenomen som kallas Wilson-effekten. När Kungliga Danska Vetenskapsakademien tillkännagav ett pris som skulle delas ut för den bästa uppsatsen om solfläckarnas natur, skickade Wilson in ett bidrag. Den 18 februari 1772 tilldelade akademin Wilson en guldmedaljLomholt, Asger (1942) Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab 1742–1942. Samlinger til Selskabets Historie, volume I . Copenhagen, Ejnar Munksgaard, page 67. för hans arbete med solfläckar.Kiøbenhavnske Efterretninger om lærde Sager from Thursday 7 May 1772 (No. 19, p. 289). It reads: "In the Mathematics category it was found that Alexander Wilson, M.D., professor of Astronomy at the University of Glasgow in Scotland, deserved the prize; although his hypothesis about the solar spots is not deemed to have been sufficiently proven." ("I den Mathematiske Classe, hvor det Problem om Soel-Pletterne etc. var udsat, fandt man, at Alexander Wilson, M.D., Professor i Astronomien ved Universitetet i Glasgow i Scotland, havde fortient Præmium; Skiønt man ey anseer hans Hypothese over Soel-Pletterne at være tilstrækkelig beviist.")

Utmärkelser och erkännanden Kratern Wilson på månen är uppkallad efter honom, Ralph Elmer Wilson och CTR Wilson.

Han har givit namn åt den så kallade Wilsoneffekten.

Referenser

Royal Society of Edinburgh Hämtad 10 mars 2009 Williamson, Peter & Woodby, John, 'Scottish Book Trade Index (SBTI)', National Library of Scotland' Hämtad 19 december 2008 Smith, George Fairfull, "Robert & Andrew Foulis, the Foulis Press, and Their Legacy", Hämtad 19 december 2008. Stronach, George, rev. Hutchins, Roger, "Wilson, Alexander (1714–1786)", Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, Hämtad 19 december 2008 Wilson, Alexander (1774) "Observations on Solar Spots", Philosophical Transactions of the Royal Society of London 64, part I.

Noter

Kategori:Skotska astronomer Kategori:Alumner från Saint Andrews-universitetet Kategori:Skotska professorer Kategori:Professorer i astronomi Kategori:Personer verksamma vid Glasgows universitet Kategori:Ledamöter av Royal Society of Edinburgh Kategori:Astronomer under 1700-talet Kategori:Brittiska forskare under 1700-talet Kategori:Födda 1714 Kategori:Avlidna 1786 Kategori:Män Kategori:Ugglan