thumb|Carex trinervis på plansch från 1861 i bokverket Flora Danica. Danmarks kulturkanon (på danska Kulturkanonen) är en kulturkanon som består av en lista på över 108 danska konstverk i åtta kategorier, vilka officiellt har utsetts som särskilt betydelsefulla delar av Danmarks kulturarv.
Danmarks kulturkanon lanserades av dåvarande kulturminister Brian Mikkelsen hösten 2004. Kulturministeriet utsåg sju kommittéer, som i april 2005 började välja ut verk att ingå i kanon. Verken utsågs i kategorierna arkitektur, formgivning, bildkonst, teater, litteratur, film och musik. Dessutom utarbetades en särskild kanon i kategorin barnkultur. Kulturkanon presenterades i januari 2006.
Både själva idén att utse ett antal verk som särskilt betydelsefulla och urvalsprocessen och det slutgiltiga innehållet har kritiserats från flera håll, och en rad alternativa kanon har föreslagits, bland annat genom omröstning bland Danmarks Radios lyssnare och tittare. 2015 uppdaterade Dansklærerforeningen litteraturdelen av kanon, med tanke på rekommenderad läsning i landets grundskolor; denna uppdatering har dock inte påverkat den officiella kanon som har oförändrat urval.
Försöken att skapa kulturkanon har kritiserats. Kritikerna menar bland annat att det är ett förenklat sätt att ringa in kulturen. Kritikerna menar också att det uppstår effekter de inte uppskattar, bland annat att en officiell statligt sanktionerad kanon inte sällan fungerar som politiska och nationalistiska verktyg sprungna ur ett föråldrat romantiskt synsätt på kultur, snarare än ett försök att faktiskt stärka kunskapen om kulturhistorien.
Lars von Trier, som själv kom med i Danmarks kulturkanon, protesterade mot hela projektet genom att filma sig själv när han klippte bort det vita korset på den danska flaggan, sydde ihop de röda kvadraterna för att sedan hissa den helröda fanan, vilken i detta sammanhang blev en symbol för en totalitär stat.
Arkitektur
i Ringkøbings kommun av okänd arkitekt, 1100-talet Glorups herrgård i Svindinge, 1400-talet, ombyggd 1765 av Nicolas H. Jardin Frederiksstaden i Köpenhamn av Nicolai Eigtved, 1749– Vor Frue Kirke i Köpenhamn av Christian Frederik Hansen, 1811–1829 Jægersborg Dyrehave, av Rudolph Rothe, 1846 i Köpenhamn av Michael Gottlieb Bindesbøll och Vilhelm Klein, 1854–1856 Mariebjergs kyrkogård av G.N. Brandt, 1925–1935 Aarhus universitet av Kay Fisker, C.F. Møller, Poul Stegmann och C.Th. Sørensen, 1931– Fingerplanen (stadsplan för Köpenhamns utveckling) av Peter Bredsdorff, 1947 Sydneys operahus av Jørn Utzon, 1957 Stora Bältbron av Dissing+Weitling, 1991–1998
Kommittén för kategorin arkitektur bestod av arkitekten Lone Wiggers, professorn Carsten Juel-Christiansen, professorn Malene Hauxner, arkitekten Lars Juel Thiis, och arkitekten Kent Martinussen.
Bildkonst
Trundholmsvagnen, cirka 1300 före Kristus, Nationalmuseet i Köpenhamn Kalkmålningen Opstandelsen av Unionsmästaren, cirka 1430, Undløse kyrka Träskulpturen Bordesholmsaltartavlan från Hans Brüggemanns verkstad, slutfört 1521, Schleswigs domkyrka Frederik V:s ryttarstaty av Jacques Saly, färdigställd 1771, Amalienborg Skulpturen Jason med det gyllene skinnet av Bertel Thorvaldsen, färdigställd 1828, Thorvaldsens Museum Målningen Udsigt gennem tre buer i Colosseums tredje stokværk av C.W. Eckersberg, 1815, Statens Museum for Kunst Målningen Efterårsmorgen ved Sortedamssøen av Christen Købke, 1838, Ny Carlsberg Glyptotek Målningen Støvkornenes dans i solstrålerne av Vilhelm Hammershøi, 1900, Ordrupgaard Målningen Sommerdag ved Roskilde Fjord av Lauritz Andersen Ring, 1900, Randers Kunstmuseum Reliefen Det Store Relief av J.F. Willumsen, 1923–1928, J.F. Willumsens museum Skulpturen Stående kvinna av Astrid Noack, 1937–1943, Göteborgs konstmuseum Målningen Stalingrad av Asger Jorn, 1957–1972, Museum Jorn i Silkeborg
Kommittén för kategorin bildkonst bestod av skulptören Hein Heinsen (ordförande), konsthistorikern Hans Edvard Nørregård-Nielsen, konsthistorikern Bente Scavenius, bildkonstnären Bjørn Nørgaard, samt bildkonstnären Sophia Kalkau.
Formgivning och konsthantverk
Vikingaskeppet Skuldelev 2, byggt omkring 1042 Flora Danica av flera konstnärer, 1752–1803 Thorvald Bindesbølls livsverk Knud V. Engelhardts livsverk Marie Gudme Leths livsverk Lampskärm till PH-lampan av Poul Henningsen, 1925 Teservis av Gertrud Vasegaard, 1956 Gedser forsøgsmølle av Johannes Juul, 1957 Pantonstolen av Verner Panton, 1960 Polyetherstolen av Gunnar Aagaard Andersen, 1964 Kevihjulet av Jørgen Rasmussen, 1965 Fiberline fasadsystem av Fiberline Composites, 2006
Kommittén för kategorin formgivning och konsthantverk bestod av arkitekten och lektorn Merete Ahnfeldt-Mollerup (ordförande), designern och keramikern Erik Magnussen, designern Astrid Krogh, keramikern Ursula Munch-Petersen och designern Louise Campbell.
Film Mannen och hans överman av Carl Th. Dreyer, 1925 Vredens dag av Carl Th. Dreyer, 1943 Ditte människobarn av Bjarne Henning-Jensen, 1946 Soldaten och Jenny av Johan Jacobsen, 1947 Svält av Henning Carlsen, 1966 Bennys Badekar av Jannik Hastrup och Flemming Quist Møller, 1971 Matador av Erik Balling, 1978–1982 Kunskapens träd av Nils Malmros, 1981 Babettes gästabud av Gabriel Axel, 1987 Pelle Erövraren av Bille August, 1987 Festen av Thomas Vinterberg, 1998 Idioterna av Lars von Trier, 1998
Kommittén för kategorin film bestod av regissören Susanne Bier, filmkonsulenten Vinca Wiedeman, filmproducenten Tivi Magnusson, författaren Ole Michelsen samt programchefen Jacob Neiiendam.
Litteratur
Leonora Christina: Jammers Minde, nedskriven 1673–1674, utgiven 1869 Steen Steensen Blicher: Præsten i Vejlbye, 1829 H.C. Andersen: Den lille Havfrue från Eventyr fortalte for Børn, 1837 Søren Kierkegaard: Enten - Eller, 1843 Jens Peter Jacobsen: Fru Marie Grubbe, 1876 Herman Bang: Ved Vejen från Stille Eksistenser, 1886 Henrik Pontoppidan: Lykke-Per, 1898–1904 Johannes V. Jensen: Kongens Fald, 1900–1901 Karen Blixen: Vinter-Eventyr, 1942 Klaus Rifbjerg: Og andre historier, 1964 Inger Christensen: Sommerfugledalen, 1991 Lyrikantologi med följande texter: Folkvisa: Ebbe Skammelsøn. DgF 354A. Den danske Lyrik før 1800 sidan 12 Folkvisa: Germand Gladensvend. DgF 33C. Den danske Lyrik før 1800, sidan 5 Thomas Kingo (1634–1703): Hver har sin Skæbne (Sorrig og Glæde...) från Samlede Skrifter, band 3, sidan 233. Den danske Lyrik før 1800, sidan 120 Hans Adolph Brorson (1694–1764): Den yndigste Rose er funden från Troens rare Klenodie. Den danske Lyrik før 1800, sidan 172 Johannes Ewald (1743–1781): Til Siælen. En Ode fra Samtlige Skrifter, band 1, 1780. Den danske Lyrik før 1800, sidan 230 A.W. Schack V. Staffeldt (1769–1826): Indvielsen fra Digte 1804. Den danske Lyrik 1800-70, 1, sidan 1 Adam Oehlenschläger (1779–1850): Hakon Jarls Død eller Christendommens Indførsel i Norge från Digte 1803. Den danske Lyrik 1800-70, sidan 32 N.F.S. Grundtvig (1783–1872): De levendes Land, 1883. Den danske Lyrik 1800-70, 1, sidan 120 Christian Winther (1796–1876): Rosa unica från Lyriske Digte, 1849. DDL 1800-70, 2, sidan 108 Emil Aarestrup (1800–1856): Paa Sneen från Digte, 1838. Den danske Lyrik 1800-70, 2, sidan 147 Holger Drachmann (1846–1908): Jeg hører i Natten den vuggende Lyd från Sange ved Havet - Venezia, 1877. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 10 Sophus Claussen (1865–1931): Ekbatana från Valfart, 1896. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 44 Jeppe Aakjær (1866–1930): Aften (Stille, Hjerte, Sol gaar ned) från Ræbild-Kantate, 1912. Tryckt i Politiken den 4 augusti 1912 Thøger Larsen (1875–1928): Den danske Sommer (Danmark, nu blunder den lyse Nat) från Slægternes Træ, 1914. Först tryckt i Politiken den 13 juni 1914. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 117 Tom Kristensen (1893–1974): Det er Knud, som er død från Mod den yderste Rand, 1936. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 160 Jens August Schade (1903–1978): Læren om staten från Sjov i Danmark, 1928, sidan 81 Gustaf Munch-Petersen (1912–1938): det underste land från det underste land, 1933. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 241 Thorkild Bjørnvig (1918–2004): Anubis från Anubis, 1955. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 261 Ole Sarvig (1921–1981): Regnmaaleren från Grønne Digte, 1943. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 272 Morten Nielsen (1922–1944): Øjeblik från Efterladte Digte, 1945, sidan 57 Frank Jæger (1926–1977): Sidenius i Esbjerg från Cinna og andre Digte, 1959, sidan 89 Ivan Malinowski (1926–1989): Myggesang fra Galgenfrist, 1958. Den danske Lyrik efter 1870, sidan 279 Per Højholt (1928–2004): Personen på toppen från Det gentagnes musik, Praksis 9, 1989, sidan 31 Henrik Nordbrandt (1945–): Violinbyggernes by från Violinbyggernes by - Digte 1985, sidan 24
Kommittén för kategorin litteratur bestod av professorn Finn Hauberg Mortensen, professorn Erik A. Nielsen, författaren Mette Winge, författaren Claes Kastholm Hansen och författaren Jens Christian Grøndahl.
Musik Konstmusik Holger Danske (F.L.Æ. Kunzen, 1789 Otte Morgensange og Syv Aftensange (C.E.F. Weyse, 1837 respektive 1838 Tre galopper: Telegraph-Galop, Champagne-Galop, Kjöbenhavns Jernbane-Damp-Galop (H.C. Lumbye, 1844, 1845, respektive 1847) Elverskud (Niels W. Gade, 1854) Vølvens Spaadom (J.P.E. Hartmann, 1872) Drot og Marsk (Peter Heise, 1878) Maskarade (Carl Nielsen, 1906) Symfoni nr. 4: Det Uudslukkelige (Carl Nielsen, 1916) Antikrist (Rued Langgaard, 1923) Symfoni nr. 3 (Per Nørgård, 1976) Symfoni-Antifoni (Pelle Gudmundsen-Holmgreen, 1978) Højskolesange (antologi). Lista: Den signede dag med fryd vi ser. C.E.F. Weyse (1826). Text: N.F.S. Grundtvig (1826) Det var en lørdag aften. Folkmelodi, text folkevise, gendigtet af Svend Grundtvig 1849 En yndig og frydefuld sommertid. Folkmelodi och text från Mariagertrakten. Tryckt i A.P. Berggreens Danske folkesange (1869) Vi sletternes sønner. Carl Nielsen (1906). Text: Ludvig Holstein (1903). Jens Vejmand. Carl Nielsen (1907). Text: Jeppe Aakjær (1905). Det er hvidt herude. Thomas Laub (1914). Text: St.St. Blichet (1838). Danmark, nu blunder den lyse nat. Oluf Ring (1922). Text: Thøger Larsen (1914). I Danmark er jeg født. Poul Schierbeck (1926). Text: H.C. Andersen (1850). Jeg ser de bøgelyse øer. Thorvald Aagaard (1931). Text: L.C. Nielsen (1901). Du gav os de blomster, som lyste imod os. Otto Mortensen (1939). Text: Helge Rode. Septembers himmel er så blå. Otto Mortensen: (1949). Text: Alex Garff (1949). Vi elsker vort land. P.E. Lange-Müller (1887)/Shu-bi-dua (1980). Text: Holger Drachmann (1885).
Populärmusik Ett urval av 12 sånger (Kai Normann Andersen), 1925–1959 Musens sang Den allersidste dans Pige træd varsomt Å hvor jeg, ih, hvor jeg, uh hvor jeg vil I dit korte liv Man binder os på mund og hånd Alle går rundt og forelsker sig Gå ud og gå en tur Glemmer du Titte til hinanden Drømmeland Gå med i lunden. Dansk Guldalderjazz Vol. 1-4 (Antologi med dansk jazz, 1940–1949) The Savage Rose (The Savage Rose, 1968) Værsgo (Kim Larsen, 1973) Svantes Viser (Benny Andersen och Povl Dissing, 1973) Live Sådan (Gasolin, 1976) Supertanker (Kliché, 1980) Tidens Tern (C.V. Jørgensen, 1980) Stjerne Til Støv (Sebastian, 1981) Aura (Palle Mikkelborg med Miles Davis, 1984–1985) Nærmest Lykkelig (TV-2, 1988) Evergreens (antologi) Solitudevej. Sven Gyldmark/Poeten - från Cirkusrevuen 1953. Sång: Elga Olga. Er du dus med himlens fugle. Sven Gyldmark & Erik Leth - från filmen Vagabonderne på Bakkegården, 1958. Sång: Poul Reichhardt. Heksedans (her kommer mutter med kost og spand). Vidar Sandbeck & Peter Mynte - singel, 1960. Sång av Rachel Rastenni. To lys på et bord. Bjarne Hoyer & Ida From - från Danska melodifestivalen 1960. Sång: Otto Brandenburg. Dansevise. Otto Francker & Sejr Volmer Sørensen - från Danska melodifestivalen 1963. Framförd av Grethe och Jørgen Ingmann.