Västerås kommun () eller Västerås stad är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Västerås som även är länets residensstad.
Kommunen är Sveriges sjätte folkrikaste och centralorten är landets sjätte största tätort. Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Tillverkningsindustrin, med arbetsgivare som ABB i spetsen, har under lång tid dominerat kommunens näringsliv.
Sedan kommunen bildades 1971 har, med undantag för 1980, befolkningstrenden varit positiv. Kommunen har haft skiftande styre, men åren 2014 till 2022 har kommunen styrts av olika regnbågskoalitioner.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar socknarna Badelunda, Björksta, Dingtuna, Haraker, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo, Lillhärad, Lundby, Romfartuna, Rytterne, Sankt Ilian, Sevalla, Skerike, Skultuna, Tillberga, Tortuna, Västerås-Barkarö och Ängsö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Västerås stad som 1863 bildade en stadskommun. I Västerås stad införlivades 1918 landskommunerna Lundby och Sankt Ilian och 1946 Badelunda.
Vid kommunreformen 1952 bildades fem "storkommuner" i området: Dingtuna (av de tidigare kommunerna Dingtuna, Lillhärad och Västerås-Barkarö), Kolbäck (av Kolbäck, Rytterne och Säby), Kungsåra (av Björksta, Irsta, Kungsåra, Kärrbo och Ängsö), Skultuna (av Haraker, Romfartuna och Skultuna) samt Tillberga (av Hubbo, Sevalla, Tillberga och Tortuna). Samtidigt uppgick Skerike landskommun i Västerås stad.
1967 införlivades Dingtuna, Kungsåra, Skultuna och Tillberga landskommuner i Västerås stad. Västerås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Västerås stad samt en del ur Kolbäcks landskommun (Rytterne församling).
Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Västerås kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Västerås i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar. Kommunsammanslagningarna till Västerås kommun före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971 -1862 1863-1917 1918-45 1946-51 1952-66 1967-70 1971 härad socken, stad landskommun "storkommun" "enhetskommun" – Västerås stad Dingtuna sn Dingtuna ln Dingtuna ln Tuhundra Barkarö sn Barkarö ln (Västerås-Barkarö 1889-) Lillhärads sn Lillhärads ln Lundby sn Lundby ln Sankt Ilians sn Sankt Ilians ln Norrbo Harakers sn Harakers ln Skultuna ln Romfartuna sn Romfartuna ln Skultuna sn Skultuna ln Skerike sn Skerike ln Siende Badelunda sn Badelunda ln 50px Västerås kn50px Kungsåra sn Kungsåra ln Kungsåra ln Irsta sn Irsta ln Kärrbo sn Kärrbo ln Yttertjurbo Björksta sn Björksta ln Ängsö sn Ängsö ln Sevalla sn Sevalla ln Tillberga ln Tortuna sn Tortuna ln Siende Hubbo sn Hubbo ln Tillberga sn Tillberga ln Snevringe Rytterne sn Rytterne ln Kolbäcks ln Kolbäcks sn Kolbäcks ln Hallstahammars kn Säby sn Säby ln Under 1990-talet fattades ett beslut att använda benämningen Västerås stad i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel lagstiftning och juridik, används begreppet Västerås kommun.
Västerås är indelad i 85 stadsdelar. Den senaste justeringen gjordes 2005 då man gick från 91 stadsdelar till de nuvarande 85.
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Västerås domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.Om Västerås tingsrätt (NAD)
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska.
Geografi Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Västmanland vid sjön Mälarens norra strand. Västerås kommun gränsar i väster till Hallstahammars kommun och Surahammars kommun samt i norr till Sala kommun, alla i Västmanlands län. I öster gränsar kommunen till Enköpings kommun i Uppsala län och har i söder maritim gräns till Strängnäs kommun och Eskilstuna kommun i Södermanlands län samt i sydväst till Kungsörs kommun i Västmanlands län. miniatyr|300px|Anundshög, Västerås, Badelunda socken.
Topografi och hydrografi
Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Det landskap som vi ser idag är resultatet av verksamheter som pågått i flera tusen år. Det öppna landskapet kring Mälaren tar sin början i järnåldersbondens idoga arbete. Det äldsta ser vi i form av alla fornlämningar som finns i odlingslandskapet. I dag försöker man hålla kulturlandskapet öppet genom att låta bygden betas av boskap, vilket främjar biologisk mångfald.
Badelundaåsen öster om Västerås sträcker sig från Nyköping i söder till Siljanstrakten i norr. Längs åsen gick en av järnålderns viktigaste handelsvägar. När vikingatidens människor färdades mellan jordbruksbygderna vid Mälaren till skogstrakterna i norr följde man vägen på Badelundaåsens krön. Vid Badelunda möttes landvägar och vattenleder och platsen vid Anundshög blev en viktig knutpunkt. Badelundaåsen och Anundshögsområdet ligger cirka fem kilometer öster om centrala Västerås och är ett av Sveriges största fornlämningsområden. Längs åsen finns många olika typer av gravar och boplatser från järnålder och vikingatid.
Mälaren har varit en viktig transportled för Västerås. Redan under vikingatiden användes åmynningen som hamn och ändpunkt för landtrafik från Bergslagen.
Naturskydd Det finns 21 naturreservat i Västerås kommun. I Asköviken-Tidö har över 260 fågelarter hittats och i Tååsen hittas växtligheter som vedtrappmossa, grön sköldmossa och svampen vedticka. Hästholmarna är ett kommunalt reservat bestående av öarna Elba, Östra holmen och Västra holmen. Skog täcker större delen av öarna men det finns även klippor, vikar med vass och sandstränder samt enstaka gamla ekar och lindar.
Åren 2015 och 2016 rankades kommunens som Årets energikommun av tidningen Aktuell hållbarhet. År 2016 rankades kommunen även som Årets miljöbästa kommun av samma tidning.
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar – Västerås-Badelunda, Dingtuna-Lillhärad, Gideonsberg, Kungsåra, Lundby, Norrbo, Rytterne, Skerike, Tillberga, Viksäng, Västerås domkyrkoförsamling, Västerås-Barkarö och Önsta.
mini|Distrikt inom Västerås kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt: {| class="wikitable collapsible collapsed" |- ! De 23 distrikten i Västerås kommun |- | valign="top" |
Badelunda Barkarö Björksta Dingtuna Gideonsberg Haraker Hubbo Irsta Kungsåra Kärrbo Lillhärad Lundby Romfartuna Rytterne Sevalla Skerike Skultuna Tillberga Tortuna Viksäng Västerås domkyrkodistrikt Ängsö Önsta
Tätorter Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det 17 tätorter i Västerås kommun.
NrTätortFolkmängd1Västerås2Skultuna3Hökåsen4Irsta5Tillberga6Barkarö7Enhagen-Ekbacken8Dingtuna9Kvicksund, del av10Tidö-Lindö11Örtagården12Tortuna13Malmen14Lybeck15Munga16Kärsta och Bredsdal, del av17Lycksta Centralorten är i fet stil. Tätorten Kvicksund var delad på två kommuner: Västerås kommun (995 personer) och Eskilstuna kommun (773 personer). Tätorten Kärsta och Bredsdal var delad på två kommuner: Västerås kommun (230 personer) och Enköpings kommun (31 personer).
Styre och politik
Styre Mandatperioden 2010 till 2014 styrde de rödgröna kommunen. Efter valet 2014 fick inget av de traditionella blocken egen majoritet. Därför gick Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna samman i en majoritetskoalition. Efter valet 2018 kunde den tidigare styrande koalitionen inte komma överens om en politik gör kommande mandatperiod. Kristdemokraterna byttes därför ut mot Liberalerna och partierna bildade en mittenkoalition som kallar sig Utveckling Västerås.
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande SAnders TeljebäckFörste vice ordförande CMonica Stolpe-NordinAndre vice ordförande MMaria Ringström
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande SStaffan JanssonFörste vice ordförande KDAmanda GrönlundAndre vice ordförande MElisabeth Unell
Lista över kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.
Namn Från Till Politisk tillhörighet Åke Hillman 19942004 Socialdemokraterna Ulla Persson 20042006 Socialdemokraterna Elisabeth Unell20062010Moderaterna Ulla Persson20102014Socialdemokraterna Anders Teljebäck20142020Socialdemokraterna Staffan Jansson2020Socialdemokraterna
Övriga nämnder Nämnd OrdförandeVice ordförandeIndivid- och familjenämnden SAnn-Louise Molin Östling LAnna LundbergKulturnämnden MPMarkus Lindgren SJenny SetterholmMiljö- och konsumentnämnden MPAnna Thunell CMonica Stolpe NordinFastighetsnämnden LJesper Brandberg SStaffan JanssonÖverförmyndarnämnden LAnna Nordanberg MJan PlewakoUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnden SCarin Lidman MPMarkus LindgrenByggnadsnämnden CMonica Stolpe Nordin SJonas CronertFörskolenämnden CVicki Skure Eriksson LJenny BoströmGrundskolenämnden LAnna Lundberg SAlexandra OlssonNämnden för idrott och friluftsliv CVicki Skure Eriksson SAnny Bustos TeljebäckNämnden för personer med funktionsnedsättning SMagnus Johansson MPAgneta LuttroppSkultuna kommundelsnämnd CKarin Westlund SMikael SandbergTekniska nämnden MPAnna Thunell SSolveig NilssonÄldrenämnden LBent-Åke Nilsson SJonas CronertValnämnden LBengt Wallén SJakop Yildiz
Vänorter Västerås har sju vänorter.Västerås vänorter .
Vänortsförbindelser ska, enligt policybeslut inom kommunen, i första hand upprätthållas och utvecklas med de nordiska länderna och Kassel.
Banja Luka, Bosnien och Hercegovina; Vänort sedan 1967 Randers, Danmark; Vänort sedan 1947 Lahtis, Finland; Vänort sedan 1940-talet Akureyri, Island; Vänort sedan 1953 Ålesund, Norge; Vänort sedan 1947 České Budějovice, Tjeckien; Vänort sedan 1964 Kassel, Tyskland; Vänort sedan 1972
Ekonomi och infrastruktur Näringsliv
Asea-koncernen, nuvarande ABB, dominerade kommunens näringsliv under hela 1900-talet. I centralorten har ABB även ett antal dotterbolag och koncernen är den största privata arbetsgivaren i kommunen. Ungefär 25 procent av kommunens arbetstillfällen finns inom tillverkningsindustrin som, exkluderar ABB, inkluderar företag som Bombardier Transportation Sweden, som tillverkar tåg, och Westinghouse Electric AB som tillverkar bränslestavar till kärnkraftsindustrin. Därtill har ett stort antal företag inom elektronik, data och verkstad vuxit upp som underleverantörer till ABB. Vestmanlands Läns Tidning (VLT) och ICA Sverige AB tillhör den grafiska industri som vuxit sig stor i centralorten. Centrallasarettet, Västra sjukhuset och kommunen är de största arbetsgivarna inom den offentliga sektorn.
Infrastruktur Transporter Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av E18 och i nord-sydlig riktning av riksväg 56. I Västerås avtar riksväg 66 åt nordväst. Öst-västlig riktning har även Mälarbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg mellan Stockholm och Örebro. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund har nord-sydlig riktning och trafikeras av Tåg i Bergslagens regiontåg mellan Ludvika och Västerås med stopp även i Dingtuna samt Uven-tågets regiontåg mellan Uppsala och Linköping.
I centralorten Västerås finns stor containertrafik vid Sveriges största insjöhamn och en internationell flygplats.
Utbildning