miniatyr|Lok nr 9 Wreten, tillverkat 1906 av Nydqvist & Holm, och S/S Trafik i Hjo hamn miniatyr|Tåg, med lok tillverkat av Orenstein & Koppel i Berlin 1937, på rest av stickspåret till den centrala hamnpiren i Hjo hamn miniatyr|Åsens banvaktstuga vid Skövdevägen i Hjo miniatyr|Banvallen åt öster från i närheten av korsningen med Skövdevägen. Till vänster fabriksvägg på Josef Kihlberg AB:s anläggning.

Hjo–Stenstorps Järnväg (HSJ) var en smalspårig järnväg i Skaraborgs län mellan Stenstorp vid Västra stambanan och Hjo vid Vättern. En sidobana gick till Tidaholm. Järnvägen är nedlagd, och spåren revs upp 1968.

Bakgrund Västra stambanans framdragning 1858 till Falköping, och 1859 till Töreboda, ledde till stora förändringar av gods- och passagerartrafiken i bygden. De städer och industrier som inte låg utmed stambanan, kom snabbt att inse nödvändigheten att planera sina förbindelser så att kontakt med stambanan lätt kunde nås, allra helst med järnväg. Hjo såg stadens betydelse som hamnstad krympa. Flera av de personer som hade propagerat för att dra stambanan öster om Billingen växlade nu uppfattning till att få tillstånd anslutande linjer till stambanan. De var greve Gustaf Sparre på Almnäs gård, greve Gösta Posse på Vreten och friherre Fredrik von Essen på Kavlås. Dessa engagerade sig nu i järnvägsfrågan. Intresset var också stort bland andra boende i Hjo och i trakterna däromkring. Under 1870 ritade majoren Claes Adelsköld upp en plan med profil för en smalspårig järnväg mellan Hjo och Stenstorp för spårvidden 802 millimeter.

Hjo–Stenstorps järnvägsaktiebolag bildades 1871 med aktier tecknade för 360 675 kronor av bland annat Hjo stad och Vulcan tändsticksfabrik i Tidaholm. År 1872 erhölls koncession och ett statligt lån på 240 000 kronor för sträckan Stenstorp–Hjo. Byggnation

Bygget utfördes av järnvägsbyggaren Anders Wallenius, som hade gett kostnadsförslag på banbyggandet samt på fem stationshus. Kontrollant för bygget var kaptenen Anton Ludvig Djurson vid Kungl. Väg- och Vattenbyggnadskåren. Den 39 kilometer långa banan invigdes den 13 november 1873 och hade kostat 570 675 kronor jämför med den beräknade kostnaden på 575 000  kronor inklusive lok, vagnar med mera. Koncessionen för bibanan från Svensbro station till kalkbruket vid Ekedalen erhölls 1874 och den 7 kilometer långa banan var färdig samma år. Den 7 kilometer låga fortsättningen till Tidaholm fick koncession 1875 och den 30 juni 1876 öppnades bandelen för trafik. Kostnaden för delen Svensbro–Tidaholm var 210 000 kronor. Historik Banan var den första länken av betydelse i smalspårsnätet i Västergötland. Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg anslöt i Stenstorp 1874. Banan hade beräknats för två fot och sju decimaltums spårvidd (802 millimeter), men detta ändrades till tre fot (891 millimeter), som blev den vanligaste smalspåriga spårvidden i Sverige. Bolaget, med huvudsäte i Hjo, fick också tillgång till den nybyggda Hjo hamn från 1874 och 50 år framåt.Svenska Järnvägsförening 1876–1926 skrift från Hjo Stenstorps Järnväg (HSJ) Från hamnen fanns ångbåtsförbindelse med Hästholmen i Östergötland.

År 1874 inköptes ett lok från Storbritannien.Historiskt om Svenska Järnvägar

Banan förbättrades under de första 40 åren och restiden gick från sex timmar med lunchuppehåll i Svensbro ned till under två timmar mellan Hjo och Stenstorp. Ekonomin under de första tjugo åren var mycket svag, men med hjälp av en ny verkställande direktör blev de följande trettio betydligt bättre. Godstrafiken bestod till en stor del av kalktransporter och transporter till och från Tidaholms tändsticksfabrik.

Tidaholm fick en normalspårig anslutning till Södra stambanan,Historiska Södra stambanan Malmö–Falköping via Tidaholms Järnväg (TJ) 1906. Mellan 1929 och 1939, då TJ köptes av staten, samförvaltades HSJ och TJ med kontor i Tidaholm. HSJ behöll kontoret i Tidaholm fram till 1948, då HSJ köptes av staten och införlivades i dåvarande Statens Järnvägar (SJ).

Stationer Stenstorps station Dala station Svensbro station Vretens station Fridene station Blikstorps station Korsberga station Mofalla station Hjo station

Tidaholms station Ekedalens station Kavlås station Svensbro

Rullande material

+Ånglok, motorvagnar och rälsbussar vid HSJÅnglok HSJ nr Namn Levererat Avyttrat Öde Tillverkare Axelföljd 1Carl IX "Lelle Karl"1873 1892 Sålt till Hellekis Kristinehamns Mekaniska Werkstad B1 2Alexis Sparre "Sparren"1873 1919 Sålt till Ödegårdens kalkbruk Kristinehamns Mekaniska Werkstad C13/1Tidaholm1874 1883 Sålt till Skyllbergs bruk Henry Hughes and Company, Loughborough, England C3/2 (5/1)Nyhammar/Tidaholm1877 1902 Sålt till Mönsterås–Åseda Järnväg Kristinehamns Mekaniska Werkstad 4F.U. von Essen1875 1902 Sålt till Skövde–Axvalls Järnväg Kristinehamns Mekaniska Werkstad C15/2Guldkroken1884 1938 Sålt NOHAB C 6Gösta Posse1892 1946 Sålt till Uddeholms AB NOHAB 1C7Hjo1898 1929 Skrotad Kristinehamns Mekaniska Werkstad C8Kaflås1902 1956 Skrotad NOHAB 1C9Wreten1906 1952 Skrotad NOHAB 1B10Ej namngivet1914 1960 Skrotad NOHAB 1C111Ej namngivet1923 1963 Skrotad Henschel, Kassel Tyskland 1C1 Motorvagn HSJ nr Littera Levererat Avyttrat Öde Tillverkare Axelföljd 71931 Kalmar Verkstad 15Xfo1938 1958 Skrotad DEVA i Västerås Rälsbuss HSJ nr Littera SJ Levererat Avyttrat Öde Tillverkare Axelföljd 16Yo1p1940 1962 Skrotad Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå 17Yo1p1941 1958 Skrotad Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå 18UDFo3p1941 1964 Skrotad Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå 19UCFo7p1941 1961 Skrotad Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå 20Yo1p1943 1962 Skrotad Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå

+Vagnar vid HSJ År Godsvagnar Postvagnar Personvagnar1873 65 1 91877 106 1 101892 147 1 101925 263 4 12 ( 5 boggi)1947 128 - 7 (inkl post)

Personal 1873 uppgick personalstyrkan till 35 ordinarie, 2 extraanställda och 3 verkstadspersonal, totalt 40 personer. 1924 hade man ökat till 50 ordinarie, 18 extraanställda, 13 verkstadspersonal och 30 banarbetare, totalt 111 personer. Året för förstatligandet var personalstyrkan 47 ordinarie, 3 extraanställda, 14 verkstadspersonal och 10 banarbetare, totalt 74 personer. + Ordförande HSJGösta Posse1872 - 1888Reinhold von Essen1888 - 1899Nils  Posse1900 - 1919Hjalmar Nobel1920 - 1921Helmer Sjöstedt1922 - 1935Valdemar Lindahl1935-1/7 1948 + Verkställande direktörer.   Gustav Sparre1872 - 1879Fredrik von Essen1879 - 1888Carl Wennberg1888 - 1897Helmer Sjöstedt1897 - 1900Nils Posse1900 - 1919Helmer Sjöstedt1920Gustav Posse1920-1/7 1948 Slutet Svenska staten köpte 1948 HSJ och alla andra smalspåriga järnvägsbolag i Skaraborgs län. Driften införlivades i dåvarande Statens Järnvägar (SJ). Vid förstatligandet var det kvarvarande rullande materialet i gott skick. Det rullande materialet som övertogs var fyra ånglok, två motorvagnar, tre rälsbussar, två släpvagnar till dessa, sju personvagnar, tre resgodsvagnar och 125 godsvagnar. Banunderhållet var eftersatt och rälsen sliten.

Persontrafiken bedrevs under den första tiden med det befintliga beståndet av rälsbussar men dessa byttes gradvis ut mot nytillverkade YBo5p med fordonskorgen i stål. Godstrafiken bedrevs från början med ånglok, men sedermera övertog lokomotor av typen Z4p. Mer av godstrafiken kom att utföras med hjälp av överföringsvagn Q37p varvid normalspåriga godsvagnar kunde transporteras fram till slutstationen utan behov av omlastning. För ändamålet fanns en överföringsramp i Stenstorp där normalspårsvagnarna kunde rullas på de smalspåriga överföringsvagnarna.

Trafiken till Tidaholm från Svensbro lades ned ned 1956, då kalktransporten hade upphört. Persontrafiken upphörde mellan Stenstorp och Hjo 1961. Sträckan lades ned av SJ 1967 och rälsen var uppriven 1968.Järnvägar i historien Det enda som finns kvar är några spår i hamnen, medan delar av banvallen har byggts om till motorfordons- eller cykelväg.Järnvägshistoriskt Forum – Några bilder från Svensbro 1999

Referenser Noter

Källor

Kategori:Ej längre existerande svenska järnvägsbolag Kategori:Historiska järnvägslinjer i Sverige Kategori:Järnvägslinjer med spårvidden 891 mm i Sverige Kategori:Byggnader och anläggningar i Hjo kommun Kategori:Företag i Hjo Kategori:Byggnader och anläggningar i Falköpings kommun Kategori:Byggnader och anläggningar i Tidaholms kommun Kategori:Transport i Hjo kommun