miniatyr|Solen, detalj av fresken Sagan om solen och stormen, Västertorpskolan i Stockholm miniatyr|Stormen, detalj av freskenSagan om solen och stormen miniatyr|Lilla Nyborg i Borgholm, Vera Nilssons sommarbostad från 1910-talet Vera Amalia Märta Nilsson, född 1 juni 1888 i Jönköping, död 13 maj 1979 i Stockholm, var en svensk målare och tecknare.

Biografi

Uppväxt och studier Vera Nilsson föddes som yngsta barnet till kronofogden Karl Nilsson (död 1912) och Ada Nilsson, född Sjögren (död 1929). Hon växte upp i Jönköping och sommartid i morföräldrarnas hus Lilla Nyborg i Borgholm, vilket hon senare övertog.

Nilsson gick ut flickskola i Jönköping och utbildade sig därefter till teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm 1906–1909 samt våren 1910 för Carl Wilhelmson på Valand i Göteborg. Under åren 1911–1912 studerade hon för bland annat kubisten Henri Le Fauconnier vid Académie de la Palette i Paris.

Konstnärlig verksamhet Vera Nilssons debututställning, tillsammans med Mollie Faustman, skedde 1917 på Ovenlyssalen i Köpenhamn.

Vera Nilssons måleri kännetecknas av en tung och robust teknik; hon har målat landskap, särskilt då från Öland, men också kärleksfulla barnporträtt. Många av hennes målningar föreställer dottern Catharina Nilsson (1922–2015), kallad Ginga.

En fyra månaders vistelse i Senegal 1949–1950 resulterade i ett stort antal teckningar.

Hon fick många offentliga uppdrag, bland annat att utsmycka T-Centralen i Stockholm och fresker i Västertorpsskolan i Stockholm och i Djurgårdsskolan i Eskilstuna.

Med sin konst engagerade hon sig för de i samhället som hade det svårast, till exempel i Mätta de hungrade från 1963. Hon invaldes 1954 i Kungliga Akademien för de fria konsterna, där hon var den första kvinna som blivit ledamot sedan 1889.

Vera Nilsson är representerad vid bland annat Nationalmuseum,Nationalmuseum Moderna Museet,Moderna Museet Norrköpings konstmuseum, Göteborgs konstmuseum,Göteborgs konstmuseum Örebro läns museum,Örebro läns museum (arkiverad 15 juni 2018) Skissernas museum, Gripsholms slott, Kalmar konstmuseumKalmar konstmuseum, Malmö konstmuseum,Malmö konstmuseum Nasjonalmuseet i Oslo,Nasjonalmuseet Statens Museum for Kunst i KöpenhamnStatens Museum for Kunst och Hamburger Kunsthalle.Hamburger Kunsthalle

Vera Nilsson är begravd på Östra kyrkogården i Jönköping.SvenskaGravar.se

Opinionsbildning för konst i Stockholms tunnelbana Vera Nilsson spelade en avgörande roll för tillkomsten av konst i tunnelbanan i Stockholm, genom att under 1955 påverka stockholmspolitiker och ledningen vid Stockholms Spårvägar. Hon uppvaktade bland annat borgarrådet Hjalmar Mehr med flera brev. I ett brev till honom i mars 1955, som fick ett positivt gensvar, pläderade hon för att genom konst i tunnelbanan skapa "katedraler under jorden".

Den 18 april samma år inlämnades två gruppmotioner med snarlika förslag om att påbörja estetisk utsmyckning av tunnelbanan dels av kommunisterna, undertecknad av John Takman och Karin Nordlander, dels av socialdemokraterna, undertecknad av Stellan Arvidson, Sten Andersson, Wilhelm Forsberg, Inga Thorsson med flera. Åtminstone den förra var direkt tillkommen på initiativ av Vera Nilsson.Göran M Silfverstolpe: Vera Nilsson, SAK 95, 1986, sid 142: Hon uppvaktade hösten 1955 också spårvägschefen Hans von Heland, vilken senare kom att bli pådrivande för den fortsatta tunnelbanekonstenEn Värld under jord, Stockholmia förlag 2000, sid 89.

Efter beslut av stadsfullmäktige i mars 1956 utlystes en tävling om utsmyckning av station T-Centralen, efter vilken Vera Nilsson tillsammans med elva andra konstnärer fick utsmyckningsuppdrag. Detta blev 1957 en mosaikklädd pelare på stationens övre plattform: Det Klara som trots allt inte försvinner.

Verk

Offentliga verk Målningen (på duk) Penning contra liv (1938), 400 x 594 cm, Skövde Konstmuseum Fresken Sagan om solen och stormen (1951) i trapphallen i Västertorps skola, Stockholm Fresken Händer (1954) i Djurgårdsskolan, Eskilstuna Mosaikpelaren Det Klara som trots allt inte försvinner(1957) i tunnelbanestationen T-Centralen, Stockholm Altartavlan De tre vise männen (1966–1967) i Nacksta kyrka, Sundsvall

Bibliografi Vera Nilsson : retrospektiv utställning 1975 Lindkvist, Kristina: Vera Nilsson, Albin Amelin: måleri som passion (text Kristina Lindkvist och Ted Chikasha, Vera Nilsson: Blad ur skissböcker 1911-1979, urval av Catharina Nilsson, Öppna ögon, Stockholm 1983,

Se även Konstnärskolonin i Vickleby Färg och Form

Referenser Noter

Allmänna källor Göran Mascoll Silfverstolpe: Vera Nilsson, Sveriges allmänna konstförening, Stockholm 1986, Publikation SAK 95, Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund

Vidare läsning Yvonne Eriksson: Att teckna ett liv. Om Vera Nilssons konstnärskap, Bokförlaget Atlantis 2010. Cecilia Widenheim (red): I förvillelsens tid: Kring Vera Nilssons skissböcker, Moderna Museets utställningskatalog, 0347-9196: 308, Stockholm 2001

Externa länkar

Kategori:Svenska målare under 1900-talet Kategori:Svenska tecknare under 1900-talet Kategori:Representerade vid Moderna museet Kategori:Representerade vid Nationalmuseum Kategori:Representerade vid Göteborgs konstmuseum Kategori:Konstnärer, T-Centralen Kategori:Mottagare av Prins Eugen-medaljen Kategori:Konstnärer från Jönköping Kategori:Gravsatta på Östra kyrkogården i Jönköping Kategori:Födda 1888 Kategori:Avlidna 1979 Kategori:Kvinnor Kategori:Representerade vid Norrköpings konstmuseum Kategori:Ledamöter av Konstakademien Kategori:Representerade vid Prins Eugens Waldemarsudde Kategori:Alumner från Tekniska skolan