miniatyr|En cistern för fossilgas Fossilgas svenskbiogas.se hbl.fi svt.se ca.se omni.se, "Europa köper rekordmycket rysk flytande fossilgas", 2025-01-09 bankwatch.org davidsuzuki.org, naturgas eller jordgas är en blandning av gaser, huvudsakligen metan, som finns i fickor i jordskorpan.
Gasen bildas när lager av sönderfallande växt- och djurämnen utsätts för intensiv värme och tryck under jordytan under miljoner år och har därmed ett fossilt ursprung. Energin som växterna ursprungligen fått från solen lagras i gasen.
Fossilgas är en icke förnybar energikälla som utvinns ur separata gasfyndigheter och i samband med oljeutvinning. Den används i bland annat värme, matlagning och elproduktion, som bränsle för fordon och som kemisk råvara vid tillverkning av bland annat plast.
Terminologi Termen naturgas har länge varit omdebatterad och beskrivits som ett exempel på greenwashing, då termen inte speglar att det rör sig om ett fossilt bränsle.
Hållbarhetstermlistan, som samordnas av Institutet för språk och folkminnen, rekommenderar termen fossilgas. Denna rekommendation följde av en grundlig utredning av fackexperterna som arbetar med termlistan. Hållbarhetstermlistan anger fossilgas som huvudterm och naturgas som synonym. En motivering som anges är att termen fossilgas tydliggör att gasen har fossilt ursprung och gör det enklare att skilja olika gaser åt; t.ex. behöver gasen kunna skiljas från biogas. Både fossilgas och biogas består framför allt av metan, vilket gör att de två gaserna i de flesta sammanhang är utbytbara.
Termen naturgas har funnits i svenskan sedan 1880-talet som ett namn på gas som kan användas som bränsle, och som bildats naturligt och inte på konstgjord väg. Termen fossilgas har använts sedan 1980-talet, särskilt i sammanhang där man vill lyfta att gasen är ett fossilt bränsle. Naturgas är fortsatt den vanligaste termen.
Tidigare användes även termen jordgas.
Egenskaper Huvudmolekylen i fossilgas – det enklaste kolvätet metan – innehåller endast en kolatom (den kemiska formeln är CH4). Vanligtvis innehåller gasen också mindre mängder av andra kolväten.
Vid utvinning varierar andelen metan från omkring 70 procent och uppåt. Ofta avskiljs andra gaser, till exempel etan, propan, butan, innan gasen går vidare till slutanvändare. En viss mängd av bland annat etan och propan finns vanligen kvar även efter avskiljningen. Sammansättningen varierar något från land till land. I det svenska nätet innehåller fossilgasen 90 procent metan, 6 procent etan och 2 procent propan.
Fossilgas fortsätter att vara i gasform även om gasen utsätts för mycket höga tryck. Om fossilgasen kyls ner till -163 °C övergår den till flytande form (LNG). Flytande gas tar upp 1/600 så mycket utrymme som fossilgas i gasform.
Fossilgas mäts vanligen i kubikmeter (m³). Med begreppet normalkubikmeter (Nm³) menas 1 kubikmeter fossilgas vid trycket 1,01325 bar och temperaturen 0 °C.
Användning Fossilgas används främst på norra halvklotet. Nordamerika och Europa är stora konsumenter. I Sverige har fossilgas använts som energikälla sedan mitten av 1980-talet.
Fossilgas är världens tredje viktigaste energikälla efter olja och kol . Idag svarar fossilgas för 20–25 procent av den globala energiförsörjningen.
Industri Fossilgas används inom industrin som råvara till produktion av kemikalier som till exempel metanol, syntesgas och ammoniak. Fossilgaskondensat (etan, propan, butan och lättbensin nafta) används som råvara för att producera främst eten och propen, som i sin tur används för tillverkning av polyeten-, PVC-, polypropen-plast och etenoxid.
Elproduktion och fjärrvärme Fossilgas är en viktig källa för elproduktion. Elen framställs i kraftvärmeverk genom att fossilgas bränns i en gasturbin som är ansluten till en generator. Avgaserna från förbränningen är mycket heta, vilket kan användas för att producera ytterligare el med hjälp av ångturbiner, eller till fjärrvärme.
Transport I Sverige finns omkring 55 000 fordon som drivs på fordonsgas, både personbilar, bussar och tunga transporter. Fordonsgas tankas i komprimerad gasform (CNG) eller i flytande form (LNG) och består av biogas, fossilgas eller en kombination. Sedan 2018 är andelen biogas i komprimerad fordonsgas över 90%. I den mindre använda flytande fordonsgasen är andelen biogas runt 29%. I början av 2020 fanns över 190 allmänna tankställen för komprimerad fossilgas i Sverige, och 17 tankställen för flytande fossilgas.
Fossilgas har lyfts fram som ett miljövänligare alternativ till olja i fartygsbränsle, i och med nya krav på klimatvänliga transporter till sjöss. Stora investeringar har därför gjorts för att ställa om lastfartyg och färjor. Uppskattningarna om hur mycket rederier som ställer om till fossilgas kommer att minska sin klimatverkan varierar dock stort.. Fossilgasens framtid som fartygsbränsle är fortfarande osäker.
Både komprimerad och flytande fossilgas har också använts som bränsle i flygplan.
Elon Musks raketmotor Raptor, tänkt att ta människor till Mars, drivs en blandning av flytande syre och metan. Också Blue Origin utvecklar en raketmotor som drivs med hjälp av fossilgas.
Hushåll Fossilgas används i hushåll för uppvärmning med gaspanna och matlagning med gasspis. Stadsgas, en blandning av metan och luft, transporteras i ett separat gasnät och används framför allt till matlagning. Ett hushåll måste vara anslutet till ett av Sveriges två gasnät (i Västsverige och i Stockholm) för att kunna använda gas i sin bostad.
Väte År 2019 tillverkades 98 % av all vätgas av fossilgas. Bränslecellsbilar drivs av komprimerad vätgas och flytande väte har länge använts som bland annat raketbränsle. Sovjetunionen experimenterade 1988 med att driva passagerarflygplanet Tupolev Tu-155 med flytande väte.
Konstgödsel Fossilgas används i Haber–Bosch-processen för att producera ammoniak till konstgödsel.
Foder Proteinrika djur- och fiskfoder produceras av fossilgas.
Miljöpåverkan Fossilgas är ett fossilt bränsle. Under lång tid har benämningen naturgas varit dominerande, men under 2000-talet har benämningen fossilgas tagit över, vilket betonar att gasen har samma grundläggande miljöpåverkan som kol och olja.
Fossilgasens miljöpåverkan är framför allt att den bidrar till den globala uppvärmningen. Annan påverkan är farligt avfall och giftiga läckor vid utvinning.
Metan som släpps ut oförbränd i atmosfären ger en betydande växthuseffekt, medan den vid förbränning reagerar med luftens syre och bildar vatten och koldioxid. Exakt hur den påverkar den globala uppvärmningen är omdebatterat. Förespråkare argumenterar för att fossilgas kan användas som övergångsbränsle, då gas per energimängd ger ungefär hälften så stora utsläpp av koldioxid än olja och kol. Kritiker menar att satsningar på fossilgas binder oss vid fossila bränslen under lång tid framåt. De framhåller också att oförbränd metangas som släpps ut i atmosfären är en 80 gånger starkare växthusgas än koldioxid, vilket gör att även relativt små läckage vid hantering av fossilgas kan ge betydande bidrag till växthuseffekt. Dessa bidrag kan helt omintetgöra den klimatnytta som erhålls vid övergång från kol och olja till gas.
Klimatet Metan, som är huvudbeståndsdelen i fossilgas, är en mycket potent växhusgas och bidrar därför till den ökade växthuseffekten. Vid förbränning av metan bildas koldioxid, vilket även bidrar till växthuseffekten.
Gasen har under 2010-talet beskrivits som ett så kallat övergångsbränsle, som kan ersätta olja och kol fram tills det finns bättre alternativ. Förespråkare för tanken om övergångsbränsle argumenterar att fossilgas är en effektiv strategi att snabbt sänka utsläppen och det billigaste sättet att leva upp till Parisavtalet. Dessutom, menar förespråkare, kan den infrastruktur som vi idag bygger till fossilgas också användas i framtiden. Men då istället till miljövänligare alternativ som biogas och syntetisk fossilgas (så kallad Power to Gas, förkortat P2G).
Kritiker argumenterar att fossilgas i sig har en för stor påverkan på klimatet. Dels genom metanutsläpp vid utvinning, och dels genom koldioxidutsläpp vid förbränning. Bloomberg New Energy Finance (BNEF) simulerade 2018 ett scenario där den globala kolanvändningen fasades ut till 2035. Experimentet visade att gas skulle fylla ca 70 procent av tomrummet, vilket skulle vara oförenligt med 1,5-gradersmålet.
Istället, menar kritiker, skulle ekonomiska resurser göra mer nytta om de satsas direkt på förnybara bränslen. Sedan 2011 är el från vindkraft billigare än fossilgas, och sedan 2015 är solkraft också billigare, även utan de subventioner som gavs i Sverige fram till 2015. Kostnaderna för förnybar energi förväntas dessutom fortsätta minska.
Koldioxidutsläpp Fossilgas släpper ut 75% så mycket koldioxid som bensin vid förbränning, och lite mer än hälften så mycket som kol. Förbränning av fossilgas bidrar därför mindre än andra fossila bränslen till den globala uppvärmningen. Men det innebär fortfarande en betydande effekt på klimatet. Den gynnsamma effekten på växthuseffekt av de relativt sett lägre utsläppen av koldioxid kan omintetgöras av läckage av oförbränd metan, som har en betydande växthuseffekt.
Enligt forskning från MIT har lägre priser och större tillgänglighet på fossilgas minskat incitamenten att skapa energieffektiva lösningar. Det leder till att samhället använder mer energi, vilket ökar koldioxidutsläppen.
Metanläckor Fossilgas består till ca 95 % av metan.
Metan stannar inte lika länge i atmosfären som koldioxid. Men under de första 20 åren efter utsläpp är metan en 84 gånger så kraftig växthusgas än koldioxid. Det gör metan till en mycket kraftig växthusgas när den släpps ut i atmosfären utan att förbrännas. Fossilgasläckor vid utvinning, transport och bearbetning är därför ett stort miljöproblem.
Metannivåerna i jordens atmosfär har stigit stadigt sedan början av 2000-talet. Men det är osäkert hur mycket av ökningen som kommer från fossilgas.
U.S. Environmental Protection Agency (EPA) uppskattade 2013 att 1,4 % av metanet läcker ut i atmosfären vid utvinning och transport. I en rapport från 2017 uppskattade forskare från NETL att utsläppen ligger på 1,7 %. En studie av 40 olika institutioner från 2018, koordinerad av Environmental Defense Fund, uppskattade att 2,3 % av metanet läcker ut i atmosfären, "tillräckligt för att sudda ut mycket av den klimatvinst som gas har jämfört med kol".
Ny teknik gör det möjligt att bättre mäta läckor. Genom att granska metan i atmosfären visade forskare vid Cornell University 2019 att växande metanutsläpp kan kopplas till skiffergas och skifferolja. När reportrar från NY Times 2019 besökte Permian Basin i USA med avancerade infraröda kameror hittade de sex orapporterade jätteläckor - så kallade super emitters. Sentinel-5P, den första satelliten byggd för att kontinuerligt kunna övervaka metanläckage, sköts upp i oktober 2017. I december 2019 skapade satelliten rubriker efter att den visade att utsläppen från en super emitter i Ohio var mycket högre än det ansvariga företaget hade rapporterat. I april 2020 visade Sentinel-5P att brunnarna i Permian Basin läcker 3,7% av det metan som utvinns.
En spridd metod att hantera läckor är genom elda upp gasen - så kallad gasfackling. Det är vanligt där fossilgas ses som en svårhanterlig restprodukt som är olönsam att ta vara på. 2017 facklades 140 miljarder kubikmeter gas globalt, vid oljefält och inom industrin.
International Energy Agency (IEA) har uppskattat att fossilgasindustrin skulle kunna minska sina metanutsläpp med 75 procent genom tekniska lösningar. En tredjedel av dessa minskningar skulle betala för sig själva genom värdet av den sparade gasen. Tekniken finns redan. Utmaningen, menar IEA, är att skapa incitament för att få industrin att implementera tekniken.
Hydraulisk spräckning Huvudartikel: Hydraulisk spräckning