För ytterligare detaljer om valet i en viss medlemsstat, se de landspecifika artiklarna, t.ex. Europaparlamentsvalet i Sverige 2019.
Europaparlamentsvalet 2019 ägde rum i Europeiska unionen den 23–26 maj 2019 för att välja 751 ledamöter av Europaparlamentet för mandatperioden 2019–2024. Varje medlemsstat bestämde själv under vilken eller vilka av dessa dagar valet skulle genomföras; i de flesta medlemsstater ägde valet rum söndagen den 26 maj. Valet var det nionde allmänna och direkta valet till Europaparlamentet.
I valet ökade valdeltagandet för första gången i Europaparlamentets historia, från cirka 43 procent till cirka 51 procent. Liberala, gröna och högerpopulistiska partier gick framåt i valet, medan de traditionellt två stora partigrupperna i parlamentet – kristdemokratiska EPP-gruppen och socialdemokratiska S&D-gruppen – förlorade mest. För första gången fick EPP-gruppen och S&D-gruppen således inte egen majoritet tillsammans. EPP-gruppen förblev dock största partigrupp.
Mot bakgrund av utgången i valet föreslog Europeiska rådet den 2 juli 2019 Ursula von der Leyen (EPP) till ny kommissionsordförande. Hon valdes med absolut majoritet som kommissionsordförande av det nyvalda Europaparlamentet den 16 juli 2019. Kommissionen von der Leyen I tillträdde den 1 december 2019 efter att ha blivit utfrågad och godkänd av Europaparlamentet.
Efter Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen den 1 februari 2020 fick landets parlamentariker lämna Europaparlamentet och ersattes av nya parlamentariker från andra medlemsstater utifrån valresultatet i valet 2019.
Valsystem
Europaparlamentet, en av Europeiska unionens två lagstiftande institutioner (den andra är Europeiska unionens råd), väljs sedan 1979 genom direkta val av medborgarna i unionens medlemsstater. Valen äger rum vart femte år. Väljarna röstar på nationella partier, vars valda politiker sedan bildar gemensamma partigrupper i parlamentet tillsammans med likasinnade politiker från andra medlemsstater. Varje medlemsstat har ett fast antal mandat som fördelas proportionerligt mellan de nationella partierna baserat på valresultatet.
Utgången i Europaparlamentsvalet påverkar även utnämningen av nästa ordförande för Europeiska kommissionen (unionens "premiärminister"). Inför valet 2014 nominerade de europeiska partierna kandidater till att bli nästa kommissionsordförande. Detta upprepades inför valet 2019, se avsnittet om "toppkandidater" nedan. Den politiska familj som får störst stöd i valet väntas få sin kandidat vald till kommissionsordförande.
Valet äger normalt rum under fyra dagar (varierande valdagar i respektive medlemsstat) med start under torsdagen efter den första måndagen i juni månad. Europeiska unionens råd beslutade dock den 22 maj 2018 att tidigarelägga valet till den 23–26 maj 2019.Utkast till rådets beslut om fastställande av perioden för det nionde allmänna direkta valet av ledamöter av Europaparlamentet
Valreform I september 2015 antog Europaparlamentets konstitutionsutskott ett förslag om att ändra akten om val till Europaparlamentet för att skapa ett mer enhetligt valsystem inför valet 2019. I förslaget ingick bland annat införandet av småpartispärrar mellan 3 och 5 procent i alla medlemsstater (15 medlemsstater hade redan sådana spärrar) och att valresultatet för alla medlemsstater ska offentliggöras samtidigt. Utskottet ville också formalisera processen där de europeiska partierna föreslår kandidater till att bli nästa ordförande för Europeiska kommissionen.MEPs keen to harmonise EU election rules. EUobserver. Hämtat 2015-09-28. Förslaget antogs av Europaparlamentet i sin helhet, men många av förslagen fick inte stöd i Europeiska unionens råd, som samlar företrädare för de nationella regeringarna. Det krävs enhällighet i rådet för att ett beslut om ändring av valakten ska antas. Ett sådan beslut måste dessutom ratificeras av alla medlemsstater i enlighet med deras nationella bestämmelser.
I juli 2018 enades rådet om vissa ändringar i valakten, bland annat att valkretsar med mer än 35 mandat måste ha en spärr för fördelning av mandat på mellan 2 och 5 procent. De nya bestämmelserna måste godkännas av alla medlemsstater i enlighet med deras egna konstitutionella bestämmelser innan de kan träda i kraft, vilket inte hanns med inför Europaparlamentsvalet 2019.Rådets beslut om ändring av valakten
Mandatfördelning Mandatfördelningen mellan medlemsstaterna fastställdes av Europeiska rådet den 28 juni 2018.Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning Parlamentet antog under 2017 ett förslag som innebär att mandatfördelningen med 751 mandat behålls från mandatperioden 2014-2019 till dess att Storbritannien har lämnat unionen.FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europaparlamentets sammansättning Om Storbritannien hade lämnat unionen före valet 2019 (vilket väntades ske) föreslogs en ny mandatfördelning med totalt 705 mandat att användas efter valet. Europeiska rådet antog Europaparlamentets förslag. MedlemsstatMandat före BrexitMandat efter Brexit
Europeiska partier och partigrupper
miniatyr|upright=1.5|En schematisk bild över hur mandaten var fördelade mellan de olika partigrupperna i april 2019. Inför valet väntas den franska presidenten Emmanuel Macrons parti En Marche gå ihop med Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) för att utgöra ett starkare mittenalternativ till Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) och liberalkonservativa Europeiska folkpartiet (EPP).
Kandidater och politiska manifest Kandidaterna till att bli Europaparlamentariker föreslogs av de nationella partierna. Valsystemen skiljde sig något åt mellan medlemsstaterna, men de flesta tillämpade vallistor där de politiska partierna hade vallistor med sina kandidater. Vissa EU-länder tillät väljarna att även personrösta. Irland och Malta tillämpade enkel överförbar röst.
Flera EU-kommissionärer ställde upp i valet, bland annat Andrus Ansip i Estland, Valdis Dombrovskis i Lettland och Corina Cretu i Rumänien.The vanishing Juncker Commission
Valrörelse Informationskampanj miniatyr|Logotypen för parlamentets svenska informationskampanj. Europaparlamentet inledde i oktober 2018 en informationskampanj med slogan Den här gången röstar jag för att informera allmänheten om det kommande EU-valet, målet är att öka valdeltagandet och informera om betydelsen av att rösta. Liknande kampanjer genomfördes inför EU-valen 2009 och 2014. Kampanjen genomförs på samtliga av Europeiska unionens officiella språk.
Politiska frågor Sedan valet 2014 har unionen genomgått en rad politiska kriser, däribland migrationskrisen i Europa och folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU. Den sittande kommissionen har genomfört en rad kontroversiella beslut inom vapenlagstiftning, asyl- och gränskontrollpolitiken, däribland inrättandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen och en omarbetning av Dublinförordningen, som reglerar vilken medlemsstat som ansvarar för en asylansökan.
Stora koalitionen i Europaparlamentet Under stora delar av Europaparlamentets historia har en stor koalition mellan kristdemokratiska EPP-gruppen och socialdemokratiska S&D-gruppen säkerställt att kommissionen har kunnat driva igenom lagstiftning. Koalitionen har också inneburit att talmansposten har delats mellan de båda grupperna. I januari 2017 drog sig socialdemokratiska S&D-gruppen ur överenskommelsen med kristdemokratiska EPP-gruppen genom att inte stödja den sistnämndas kandidat till talman. Istället fick EPP-gruppen förlita sig på stöd från konservativa i Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR-gruppen) samt liberaler i Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE-gruppen). S&D-gruppen meddelade samtidigt att den kommer att inleda ett tätare samarbete med de andra mitten-vänster-grupperna i parlamentet, det vill säga Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL-gruppen) och Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA-gruppen). Upphörandet av den stora koalitionen kan komma att påverka den politiska dynamiken i parlamentet och leda till en tydligare indelning i styrande kontra opposition. I november 2018 inleddes samtal mellan de rödgröna grupperna om ett samarbete inför valet.
Ny EU-skeptisk grupp Inför Europaparlamentsvalet har Matteo Salvini, ledare för det italienska regeringspartiet Lega Nord, försökt att få ihop flera EU-skeptiska partier för att bilda en ny partigrupp i parlamentet efter valet. Utöver Lega väntas bland annat Marine Le Pens Rassemblement National och det österrikiska FPÖ ingå. Även det polska partiet Lag och rättvisa kan komma att ingå, vilket antagligen skulle göra den nya gruppen till en av parlamentets tre största efter valet.
I mitten av februari 2019 inledde även det andra italienska regeringspartiet Femstjärnerörelsen ett samarbete med flera andra europeiska partier, bland annat polska Kukiz'15, i syfte att efter valet kunna bilda en egen partigrupp i parlamentet.
Andra allmänna val Val som planeras äga rum samtidigt som Europaparlamentsvalet 2019 innefattar parlaments- och regionalval i Belgien, regional- och lokalval i Grekland, regionalval i Spanien och lokalval i Irland och Malta. I Litauen sker ett presidentval mellan kandidaterna Ingrida Simonyte och Gitanas Naused I Rumänien hålls en folkomröstning om reform av rättsväsendet.
I samband med Europaparlamentsvalet 2019 avgjordes två folkomröstningar i Sverige. I Svedala kommun sa medborgarna nej till att ett fängelse skulle etableras på orten, medan invånarna i Borgholms kommun och Mörbylånga kommun sa nej till ihopslagning till Ölands kommun .
Toppkandidater till ny kommissionsordförande
miniatyr|höger|Manfred Weber utsågs i november 2018 till Europeiska folkpartiets toppkandidat. miniatyr|höger|En debatt mellan toppkandidaterna sändes i Eurovision Debate runt om i unionen. I likhet med hur nationella regeringar utses till följd av nationella parlamentsval, kommer Europaparlamentsvalet att ligga till grund för tillsättandet av nästa europeiska kommission, den som efterträdde kommissionen Juncker. Det nyvalda parlamentet kommer att välja den nya kommissionsordföranden på förslag av Europeiska rådet. För att väljas av parlamentet måste den föreslagna kandidaten erhålla en absolut majoritet i kammaren; i annat fall måste Europeiska rådet föreslå en ny kandidat till dess att parlamentet har gett sitt godkännande. Även den nya kommissionen måste, efter granskning och utfrågningar, godkännas i sin helhet av parlamentet innan den kan tillträda.
Precis som inför valet 2014 har de europeiska partierna föreslagit toppkandidater – även kända som Spitzenkandidaten – inför valet. Det parti som kan bilda en majoritet i Europaparlamentet efter valet väntas få sin toppkandidat vald till ny kommissionsordförande. Flera av de europeiska partierna har anordnat primärval eller andra typer av interna omröstning för att välja sina toppkandidater.
Nuvarande kommissionsordförande Jean-Claude Juncker (EPP) meddelade i februari 2017 att han inte kommer att ställa upp för omval. Europeiska folkpartiet (EPP) valde vid sin kongress i Helsingfors den 7–8 november 2018 därför istället den tyske Europaparlamentarikern Manfred Weber till sin toppkandidat; han vann i en omröstning med röstsiffrorna 492–127 över den tidigare finländske statsministern Alexander Stubb.
miniatyr|vänster|Frans Timmermans är Europeiska socialdemokraternas toppkandidat. Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) utsåg Frans Timmermans till sin toppkandidat vid sin kongress i Lissabon den 7–8 december 2018. Han var den enda som ställde upp i det interna primärvalet efter att Maroš Šefčovič drog sig ur nomineringsprocessen den 5 november 2018.