Människoraser var ett klassificeringssystem som tidigare användes för att dela in den moderna människan (Homo sapiens) i vagt avgränsade populationer eller grupper utifrån anatomiska, kulturella, etniska, genetiska, geografiska, historiska, lingvistiska, religiösa eller sociala skillnader.
Modern vetenskap har påvisat att det numera endast finns en art av människa, i form av Homo sapiens, kvar på jorden och att begreppet ras ur ett taxonomiskt perspektiv inte har någon relevans.Hannaford, I. (1996) Race. The History of an Idea in the West. Washington : The Woodrow Wilson Center Press. Inom antropologin råder konsensus om att det inte finns människoraser, och man anser att försök till identifiering av rasskillnader mellan människor är rent ovetenskapligt.Keita, S O Y & Kittles R A (1997) The persistence of racial thinking and the myth of racial divergence. Am Anthropol 99:534–544Templeton A.R. (1998) Human races: a genetic and evolutionary perspective. Am Anthropol 100:632–650
Från att först ha använts för att beteckna nationell tillhörighet började begreppet under 1600-talet kopplas till fysiska egenskaper och påstådda beteendemässiga skillnader mellan etniska grupper och användes för att skapa hierarkier och rasregelsystem gynnsamma för den dominerande etniska gruppen. Från 1800-talet användes begreppet allt oftare taxonomiskt för att beteckna genetiskt särskilda människogrupper definierade utifrån fenotyp.Lie, John (2004). Modern Peoplehood. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Samhällsvetenskaplig forskning har visat att kvarlevande äldre, fördomsfyllda föreställningar om att människan kan delas in i "raser", fortfarande kan påverka individers liv genom att de bidrar till såväl favorisering inom gruppen som exkludering och diskriminering av de som inte tillhör gruppen.SOU: Bortom Vi och Dom Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering s. 95, 2005, "Ras" betraktas idag inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap som en social konstruktion där konstruktionen av "ras" sker genom en materiell process som kallas rasifiering. I västerländska samhällen finns rasregelsystem där skapandet av "ras", rasidentiteter och rasrelationer helt eller delvis skett genom en naturalistisk eller historicistisk modell, eller i kombination av båda modellerna. Den första utgår ifrån hierarkiska, rasbiologiska antaganden om högre och lägre stående raser, medan den andra utgår ifrån kulturella och kulturrasistiska principer.
Etymologi Ordet "ras", som tolkas som "gemensamt ursprung", kommer från fornfranskans rasse (1512), från italienskans razza, vilket kanske kan härledas till arabiskans ord "ras" "رأس" som betyder överhuvud för någon eller något. I detta sammanhang syftar "ras" till rötterna eller överhuvudet till en viss specie. Etymologin kan också härledas till det latinska gens eller arabiska "genat" "جينات" som betyder klan eller folk, och "genus" som betyder börd, ursprung, släkt, och kognat, med grekiskans genos (γένος) "ras, slag" och genos "börd, avkomma". Ordet ras (stavat race) förekommer i svenskan från 1668. Ordets förhållandevis unga historia i svenskan (liksom i franskan och engelskan) står i överensstämmelse med teorin att "ras" i betydelsen en liten grupp människor med gemensam härkomst, härrör från Christopher Columbus tid. Äldre begrepp, vilka åtminstone delvis baseras på gemensamt ursprung, såsom folk och stam, utgör indelningar i fler grupper med färre individer.
Den moderna betydelsen av ras, "delmängder av människosläktet vilka uppvisar fysiska särdrag", är belagd från slutet av 1700-talet". Denna betydelseförskjutning föregicks av att européer under upplysningstiden försökte definiera raser som ett biologiskt begrepp, i enlighet med de vetenskapliga ideal som eran kännetecknas av. De följande århundradena gjordes vetenskapliga försök att klassificera och definiera rastyper, samt att avgöra rasernas ursprung och samband. Inom rättsantropologi och biomedicin insamlas ibland sådana uppgifter om individer och folk, varför ett fåtal individer är av uppfattningen att människoras fortfarande är praktiskt att använda såsom vetenskapliga distinktioner.
Ordet ras gav under mellankrigstiden upphov till ordet rasism, som dels betyder antagandet om att hela folk uppvisar särskilda, biologiska särdrag som ger upphov till yttre och inre särdrag, dels att olika raser är olika värda och att det därför är motiverat att behandla olika folk olika. Ett äldre begrepp för detta är rashat.Sök bland svenska dagstidningar, sökord:Rashat , Kungliga biblioteket, läst 2015-10-29
Rasbegreppets historia thumb|right|400px|Raser och deras geografiska distribution 1854, Pickering & Charles
Användningen av rasbegreppet har varierat. Inte ens under den historiska rasbiologins epok (1850–1945) var vetenskapens företrädare och skilda anhängare ense om vilka raserna var. När till exempel nazisterna ställde den ”ariska rasen” mot den ”judiska rasen”, blandade man samman en språklig indelning (”indoariska” språk) med en religiös indelning (judisk religion) och såg även till så kallade ”rasliga” yttre drag (den ”biologiska rasen”). Samtliga av dessa spelade in hos nazisterna, när de gjorde sina bedömningar.Hitlers SS och Gestapo, Hohne, Heinz.
Relaterat till husdjursavel är det äldsta kända svenska skriftliga källan som använder ”ras”, ibland även stavat ”race”, från 1765. Spalt: R324 Om människor användes det i skrift på svenska första gången 1792. I en äldre, mer bildlig betydelse, med avseende på karaktärsdrag, familj eller samhällsgrupp användes det i skrift första gången 1668. Exempelvis talas det om "tullsnokarnas ras", "förnämare race", "Adolf Fredriks ras" och på detta sätt användes ordet så sent som kring sekelskiftet 1900. Ursprunget till begreppet är omstritt.
Man har tidigare i akademiska kretsar klassificerat olika grupper av Homo sapiens efter hudfärg, till exempel: Kaukasoider, ursprungsbefolkningen i Europa, vardagligt kallad den vita rasen, Negroider; ursprungsbefolkningen i Afrika, vardagligt kallat den svarta rasen, Mongolider; ursprungsbefolkningen i Asien, vardagligt kallat den gula rasen. Australider; ursprungsbefolkningen i Oceanien, vardagligt kallat den bruna rasen. Blandfolk
Det har vidare klassificerats olika undergrupper inom varje sådan "ras" eller folkgrupp förebärande etnicitet. Exempel på detta är den numera föråldrade indelningen av undergrupper inom den kaukasiska rasen. Det var vanligt att man skilde på europeiska folk (s.k. Arier), västasiatiska folk (s.k. semiter) och nordafrikanska folk (s.k. hamiter). Alla dessa folkslag skulle varit separata utgreningar av den Kaukasiska rasen, men även inom dessa kunde olika grupperingar uppstå. Den ariska rasen kunde i sin tur indelas i exempelvis nordisk ras, medelhavsras, alpin ras, östbaltisk ras och dinarisk rashttp://www.dn.se/ledare/kolumner/ras-doljer-mer-an-det-forklarar/.
DNA-analyser visar att det inte finns skäl att använda begreppet ras om människor.Ulf Pettersson; Ny dna-teknik visar att det inte finns människoraser, Dagens Nyheter (2009-04-12). Läst 2012-04-24. Det kan vara större skillnad i DNA mellan två slumpmässigt valda individer i en folkgrupp än mellan två individer i olika folkgrupper,Bertil Neij, Fascismen och Nazismen, 2001. Den största delen, 85 %, av den mänskliga genetiska variationen är mellan individer i samma grupp, ytterligare några procent av olikheterna vid jämförelser mellan individer inom olika grupper, medan genetiska skillnader mellan grupperna står för mindre än 10 % av de konstaterade skillnaderna.Lewontin, R. C. (2005). Confusions About Human Races från Race and Genomics, Social Sciences Research Council. Läst 2 december 2011.
Satoshi Horai vid Japans National Institute for Genetics fann dock i en studie 1990 att skillnader i DNA korrelerade med den traditionella uppdelningen av mänskligheten i tre "raser" - negroider, kaukasoider och mongoloider. 1997 presenterade den japanska biologiprofessorn Masatoshi Nei vid Pennsylvania State University i en rapport att "kluster av genetiska avstånd" sammanfaller med den traditionella uppdelningen av mänskligheten i tre "raser".Nei, M. & Roychoudhury, A.K. (1997). The emergence and dispersal of Mongoloids. Indian Journal of Anthrop. Soc. 32:01-49.
I en studie av 23 typer av genetisk information visade professor Naruya Saitou vid Japans National Institute for Genetics 2002 att mänskligheten kan delas upp i fem grupper - negroider, kaukasoider, asiatiska mongoloider, amerindoider och australoider.斎藤成也 Naruya, S. Kyushu Museum. 2002. February 2, 2007 Saitou m.fl har dock sagt att en pan-mongoloid grupp skulle inkludera de tre sistnämnda av dessa grupper.Roberts, D.F., Fujiki, N. and Torizuka, N. (1992). Isolation, Migration and Health. 33rd Symposium Volume of the Society for Study of Human Biology. Detta beror enligt Satoshi Horai på att det finns två tydliga mongoloida grupper – en som tidigt avskiljde sig från den negroida gruppen och en som senare avskiljde sig från kaukasoida gruppen.Satoshi Horai and Kenji Hayasaka. (1990). Intraspecific Nucleotide Sequence Differences in the Major Noncoding Region of Human Mitochondrial DNA. Am. J. Hum. Genet. 46:828-842
Det har framförts av sociologer att fördomar om och föreställningar kring människoraser kan få konsekvenser för människors liv genom såväl privilegier som exkludering och diskriminering.
Antiken Redan de gamla egypterna gjorde försök att dela in människosläktet i raser. De utgick från fyra raser: egyptier, semiter, svarta och asiater. Moseboken har en genealogisk indelning mellan olika folk, som härstammar från Noaks söner: semiter efter Sem, hamiter efter Ham och jafetiter efter Jafet.
Filosofer under antiken har varit intresserade av människans fysiska olikheter, bland andra Hippokrates, Aristoteles, Herodotos med flera.
Naturvetenskapliga indelningar
I Systema naturae från 1758 delade Carl von Linné in mänskligheten efter hudfärg och de fyra stora världsdelarna, Americanus (röda), Europaeus (vita), Asiaticus (gula), Afer (svarta). Linné använde begreppet "varieteter" och dessa hade enligt honom olika specifika fysiska egenskaper. Han lade till en varietet, som han kallade Monstrosus där mytologiska varelser ingickFrågor och svar om Rasbiologi Forum för levande historia
Johann Friedrich Blumenbach utvecklade Linnés indelning och lade till en femte ras efter de fyra första, den malajiska. Sedan indelade han mänskligheten i kaukasier (vita rasen), mongoler (gula rasen), etiopier (svarta rasen), amerikaner (röda rasen) och malajer (bruna rasen)
Flera naturvetenskapliga forskare redovisade under 1700-talet och 1800-talet olika teorier om hur mänskligheten kunde kategoriseras, bland andra Huxley, Topinard, och Retzius med flera. Mänskligheten kom efterhand därför, av dessa män, att indelas i ännu fler olika undergrupper, som kaukasoider, negrider, mongolider, indianer, Stillahavsfolk, sydasiatiska ursprungsfolk, kapoider och australider.
Under 1900-talet började rasbegreppet att ifrågasättas, dock kom ytterligare system för att indela människan i olika raser av bland annat av antropologen Carleton S. Coon. En vanlig indelning som fram till 1990-talet ansågs som riktig var att indela människan i sex grupper.https://www.sydsvenskan.se/2013-03-22/ras
Yngre mongoloida (indianer). Äldre mongoloida (öst-asiater och eskimåer). Kaukasier (européer, araber, judar, nordafrikaner, indier och persier). Negrider (bantufolk och pygméer). Kapoider (khoikhoi och sanfolket). Australider (aboriginer och melanesier).
Då individer skiljer sig ytterst lite genetiskt från varandra och att den genetiska variationen finns till över 85 % inom och inte mellan grupper, anses bland antropologiska vetenskapsmän sedan 1990-talet att begreppet "ras" inte är användbart för kategorisering vid vetenskapliga studier.
Raskategorier i Nya Spanien