miniatyr|Aleksis Kivis grav i Tusby kyrkas gamla kyrkogård miniatyr|Graven Aleksis Kivi, egentligen Alexis Stenvall, född 10 oktober 1834 i Palojoki by i Nurmijärvi socken, Nyland, död 31 december 1872 i Syvälahti i Tusby kommun, var en finländsk författare och dramatiker.
Biografi Då Kivi inledde sin produktion fanns inte någon finskspråkig litterär tradition, endast enstaka andra författare skrev på finska. Kivi var tvungen dels att utveckla det finska språket, dels att möta fördomarna mot finska som litterärt språk.
Kivis modersmål var finska, men i hans barndomshem talades också svenska, och i skolan läste Kivi svenska.
Ordet Kivi betyder sten.
Kivi var son till byskräddaren Erik Johan Stenvall och Anna-Kristina Hamberg. Han hade tre äldre bröder och en yngre syster Agnes (som dog när hon var 13 år). En hypotes som framförts utan källbevis men med visst stöd i en seglivad lokal myt är att Kivis far i själva verket var oäkta son till lagman Carl Henrik Adlercreutz, ägare till Råskog och Sjundby gård. Om hypotesen stämmer skulle det förklara mycket i Kivis liv i termer av att han förnekade en del av sitt "blodsarv" till Finlands svenskspråkiga kultur och sociala överklass.
Han kom som tolvåring till Helsingfors och var en tid lärjunge i Högre svenska elementarläroverket. Tack vare sin språkbegåvning lärde han sig snabbt svenska. Rektor på läroverket var skalden och kritikern Fredrik Cygnaeus. Kivi tog efter mycket om och men studenten hösten 1857.
Kivi bidrog också under pseudonymen B.F.G. med lyriska verk i olika samlingar, vilket inkluderar delar publicerade i "Mansikoita ja mustikoita" 1861 och 1863. Han oversatte även verk och deltog i olika litterära projekt, såsom "Vänrikki Stoolin tarinat" mellan 1867 och 1870.
Flera av Kivis dramer blev väl mottagna, till exempel fick han 1860 pris vid Finska litteratursällskapets dramatiska tävling. Däremot fick hans huvudverk, romanen Sju bröder, mycket hård kritik från August Ahlqvist i Finlands Allmänna Tidning, som kallade verket "en löjlighet och en skamfläck för den finska litteraturen". Finska Litteratursällskapet blev så uppskrämt av kritiken att man drog in upplagan i tre år, och romanen blev allmänt känd först 1873 – för sent för att Kivi själv skulle få uppleva den uppskattning boken senare fick och dess roll som förebild för flera andra författare.Stormbom, Nils-Börje, "En litterär avrättning". Bokvännen 8/1956, red. Thure Nyman, s. 175–178.
Kivis prosa är realistisk, men hans dikter är romantiska. Kivi tillbringade sin produktivaste tid som vuxen författare i Sjundeå på Fanjunkars torp under åren 1864–1871. Där skrev han de kändaste verken såsom Sju bröder i tre olika repriser. Det var soldattorparen Charlotta Lönnqvist som genom personliga uppoffringar gav Alexis Stenvall möjligheten att utvecklas till nationaldiktaren Aleksis Kivi, när denne under sina bästa skapande år var hemlös och fattig. Hon besökte honom också under hans sista sjukdomstid.
Hela Kivis liv var också en enda strid emot nöd och sjukdomar (dipsomani). Hösten 1870 insjuknade han i en obotlig sinnessjukdom och togs in på Lappvikens sjukhus. Han dog nyårsnatten 1872 i sin bror Alberts stuga Syvälahti vid Tusby träsk.
Aleksis Kivi-dagen den 10 oktober firas som den finska litteraturens dag.
Eftermäle Asteroiden 4181 Kivi är uppkallad efter honom. miniatyr|Fanjunkars i Sjundeå. I Sjundeå museums samlingar finns flera föremål som tillhörde Aleksis Kivi så som ett skrin där han förvarade sina skrivsaker. Även föremål som Kivi tillverkade, så som en sockerskål, finns i museet.
Bibliografi utgivet på svenska Nummisuutarit (1864) Sockenskomakarna: komedi i fem akter (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1917) Kihlaus (1866) Förlofningen: lustspel i en akt (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1916) Kanervala (1866) Ljunglandet och andra dikter (översättning Thomas Warburton, Atlantis, 1995) Yö ja päivä (1867) Natt och dag: skådespel i en akt (översättning Arvid Mörne, Bonnier, 1915) Lea (1869) Lea: skådespel i två akter (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1916) Seitsemän veljestä (1870) Sju bröder (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1919) De sju bröderna (förkortad översättning Eino Rostén, Gleerup, 1935) Sju bröder (översättning Elmer Diktonius, Norstedt, 1948) Sju bröder (översättning Thomas Warburton, Atlantis, 1987)
Svensk urvalsvolym Dikter i urval (översättning Per Åke Laurén, Bonnier, 1937)
Se även Stenvallsgården, Palojoki by Fanjunkars, Sjundeå Syvälahti, Tusby Johan Ludvig Runeberg Johan Vilhelm Snellman Fennomani Finska litteratursällskapet
Källor Noter
Vidare läsning
Externa länkar
Aleksis Kivi – Finlands nationalförfattare Nummisuutarit (på finska) (i Projekt Gutenberg) Alexis Kivis födelsehem Aleksis Kivi - Finlands nationalförfattare (Svenska Yle)
Kategori:Finskspråkiga dramatiker Kategori:Finländska författare under 1800-talet Kategori:Födda 1834 Kategori:Avlidna 1872 Kategori:Män Kategori:Finländska dramatiker Kategori:Finländska romanförfattare Kategori:Personer från Nurmijärvi