miniatyr|Linnegatan hela sträckning från Järntorget. miniatyr|Rivning av Linnégatan 18-20 på 1970-talet.

Linnégatan är en esplanad i stadsdelarna Haga, Kommendantsängen, Olivedal och Masthugget,Baum (2001) s. 194 i Göteborg som sträcker sig från Järntorget i nordost till Linnéplatsen (endast cirka 50 meter från Slottsskogen) i söder, en sträcka på cirka 980 meter.http://kartor.eniro.se/m/nb45d Utmed gatan ligger det i huvudsak flervånings bostadshus byggda i början av 1900-talet. Gatan är ett livligt kafé- och restaurangstråk. Även Hagabion ligger längs Linnégatan. Sänkan där Linnégatan går kallades på 1800-talet för Djupedalen.Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 , s. 503

Historik Namnet Linnégatan fastställdes 1882, och benämndes då i stadsfullmäktiges handlingar som "Nya gatan, eller Avenyen från Jerntorget till Slottsskogen"Stadsfullmäktiges handlingar 1882, nr 19, s. 4.. Men redan 1878 fastställdes gatans sträckning i stadsplanen, vilket därmed kan sägas vara dess "födelseår."Enligt stadsingenjör Hugo P. Hofflander. Källa: GP, 1943, "Gatan som en gång var en bäck." Gatan har fått sitt namn efter Carl von Linné som besökte Göteborg år 1746 i samband med sin "Västgöta-resa". Från 1870 till 1882 hette gatans avsnitt mellan Järntorget och Tredje Långgatan för Första Tvärgatan.Baum (2001) s. 105 + s. 194

Det var mycket tack vare grosshandlaren och markägaren Adolf W. Melin som gatan blev utlagd. Han bidrog med 50 000 kronor (ca 3,5 miljoner i dagens penningvärde) till gatans utläggning.Kvarteret Styckjunkaren 1893-1993, utgiven av Bostads AB Poseidon, Göteborg 1993, s. 8. Under 1890-talet lades gatan ut med trädkantade trottoarer, breda körbanor och en ridbana i mitten, som gick från Slottsskogen till Heden.Göteborg - då och nu, Ingrid Wirsin & Christian Tyre, Göteborgs-Posten & Tre Böcker Förlag, Göteborg 1989 s. 88 Kring 1895 var Linnégatan inte bebyggd längre än till dåvarande Femte långgatan (Plantagegatan 1883).Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.211

Stadsdelen Olivedal domineras av Linnégatan. Husen längs gatan är ovanligt höga för Göteborg, vilket gör att gatan inte upplevs som särskilt bred. Många av husen längs gatan är från början av 1900-talet, men flera av de gamla husen revs i början av 1980-talet och ersattes av postmoderna hus av samma storlek, med viss inspiration av de gamla husen. I samband med inflyttningen i de nya husen blommade nöjeslivet upp på Linnégatan. Gatan är känd för sina många restauranger och kaféer. De tidigare förträdgårdarna används nu till stora uteserveringar, vissa av dem permanenta.

Där Linnégatan nu dragits fram rann tidigare en bäck som hette Djupedalsbäcken, eller "Råttebäcken" i folkmun. Vattnet hade sitt ursprung i Finnsmossen eller "Näcken" i Änggårdsbergen, och rann via fågeldammarna i Linnégatans riktning mot älven.GT, 29 mars 1959, "Slottsskogsvandring." Namnet Djupedalsbäcken kommer av den tidigare, närbelägna fastigheten Djupedalen på Kommendantsängen. Äldsta kända namnet på vattendraget är Ryssbäcken (1624), senare Rydsbäcken, SlottsskogsbäckenOrtnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Tredje häftet, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1929, s. 135, 138. eller Frigångsbäcken. Det var det vattendrag som rann genom Slottsskogen och fyllde fågeldammarna utefter dåvarande Karlsrogatan med vatten. Bäcken tog sig fram genom en nivåskillnad på 12 meter mellan Linnégatan och Järntorget. I slutet av år 1878 beslutades att Djupedalsbäcken skulle fyllas igen och att vattnet skulle ledas bort genom en dubbel 3 x 4,5 fot och 1 300 fot lång kulvert, som skulle mynna ut i Göta älv vid Östra Järnvågshamnen (nordväst om Järntorget). I tidningen Göteborgs-Posten kunde man den 18 juli 1879 läsa:

År 1900 anlades "Velocipedbanor" (cykelbanor) i Linnégatan, till en kostnad av 1 595 kronor.Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 217

Spårvägslinjen på Linnégatan, mellan Järntorget och Linnéplatsen, öppnades för trafik 27 oktober 1902 som en del av den dagens invigning av Göteborgs elektriska spårvägar i hela dess dåvarande utsträckning.Göteborgs-Posten, 28 oktober 1902, s.2 ; ”Våra spårvägar” Inledningsvis var det sju spårvagnshållplatser längs gatan men numera är de reducerade till Järntorget, Prinsgatan, Olivedalsgatan och Linnéplatsen.

Linnégatans gasljus, ersattes den 15 oktober 1924 av elektrisk gatubelysning.Femtio år i samhällets tjänst : Göteborgs Elverk 1908 - 1958, Artur Attman, K.G. Fredlund, Alf Lidholm, Sven Berndtsson, Göteborgs Elverk 1958, s. 13

Där Landsvägsgatan mynnar ut i Linnégatan fick Ernst Jungen 1986 en plats uppkallad efter sig. Han var överlärare i Nordhemsskolan och stadsfullmäktiges ordförande under åren 1934—1962.

Viktoriaskolan, uppförd 1875—1877 (arkitekt V Adler, byggmästare A Pehrsson), är gatans äldsta byggnad (dock med adress Nordhemsgatan 32). Skolan upphörde 1975100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Sundbyberg 2007 s. 23, och sedan flera år inryms här Hagabion, alternativ handel med varor från u-länder med flera verksamheter.

Linnégatan har många byggnadstorn, där det största är Linnéakyrkans. Helgedomen uppfördes efter ritningar av arkitekt Gustaf ElliotFrån Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 , s. 57 och invigdes den 20 november 1903 för Baptistförsamlingen, och i januari 1971 hölls sista gudstjänsten. Numera heter det Linnéahuset och verksamheten är inriktad på rehabilitering av ungdomar med drogproblem. Gatans enda träbyggnad är Villa Ideborg vid nummer 32. Huset från 1898 är i stabilt kärnvirke och av kommunen föreslaget bli byggnadsminne.

Se även Olivedal (stadsdel) Linnéstaden (stadsdelsnämndsområde) – före detta stadsdelsnämndsområde

Referenser Noter

Övriga källor Göteborg berättar igen, Bengt A. Öhnander 1994 Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001

Vidare läsning

Kategori:Gator i Göteborg Kategori:Haga Kategori:Kommendantsängen Kategori:Gator och torg i Masthugget Kategori:Gator och torg i Olivedal