Skolflygplan (militärförkortning: skfpl, typprefix: SK) är flygplan som avses för skolflygning, såsom grundskolning av pilotelever, kontrollflygning, avancerad flygövning av flygverksamhet och annat.

I modern tid utvecklas avsevärt färre skolflygplan än förr på grund av hög kostnad för ny framtagning och de praktiska möjligheterna att modernisera och renovera äldre typer. Utvecklingen av flygsimulatorer har även lett till att avancerad inskolning även kan utföras på marken, vilket minskar flygtimmarna på existerande skolflygplan och ökar livslängden på dess flygkroppar.

Beskrivning Skolflygplan förekommer främst som ändamålsbyggda konstruktioner med utgångspunkt att vara lämpliga för uppdraget i fråga, såsom passande flygegenskaper för utbildningen. För grundskolning ska flygegenskaperna helst vara utformade så att flygeleven kan begå misstag under gång (i luften och på marken) utan att dessa leder till haveri.

miniatyr|Valmet L-90 förarkabin med dubbla styrspakar. Skolflygplan ska helst även ha tvåsitsig förarkabin så att flyglärare och flygelev skall kunna flyga samtidigt. I svensk FV-nomenklatur används två huvudsakliga begrepp i relation till detta: DK – dubbelkommando – skolflygning med flyglärare ombord EK – enkelkommando – skolflygning utan flyglärare ombord

Sätena kan vara placerade sida vid sida för att läraren ska kunna ha god uppsikt över elevens agerande, men de kan även vara tandemplacerade i rad efter varandra för att efterlikna ergonomin i en enkelkabin.

Skolflygplan behöver inte vara ändamålsbyggda, utan precis som med personbilar kan skolflygning utföras i flygplan avsedda för andra uppgifter, såsom allmänflyg, firmaflyg eller , etc. Exempel på allmänflygplan som lämpar sig väl för skolflyg är, Cessna 150, Cessna 152, Cessna 172 och Piper PA-28 Cherokee. Vissa historiska stridsflygplan med plats för en bakåtvänd tandemsittande kulspruteskytt (signalist) har även stundom kunnat modifieras till skolflygplan genom att vända signalistsätet 180° grader för att på så sätt skapa en plats för flygelev eller flyglärare.

Avancerad skolflygning

Avancerat skolflygplan Vissa skolflygplan är konstruerade för avancerad skolflygning, ej inskolning, och är utrustade för att kunna öva olika former av flyguppdrag. Militärt kan sådana förslagsvis särskiljas som övningsflygplan (ålderdomligt) eller avancerat skolflygplan () jämte "grundläggande skolflygplan" () och används för taktisk flygutbildning och viss flygslagsutbildning. De kan ofta lasta vapen för övningsändamål eller lätta attackuppdrag.

En annan variant är att bygga om vanliga stridsflygplan med tvåsitsig förarkabin för dubbelkommando (DK). Detta skapar mycket avancerade skolflygplan som ger flygelever en bra plattform för inskolning och typinflygning på just den ursprungliga stridstypen. De taktiska möjligheterna varierar men vissa exempel har nästintill samma taktiska förmågor som ursprungsplanet.

Övningsflygplan Begreppet övningsflygplan var ursprungligen en benämning som det svenska flygvapnet och dess föregångare använde under 1920- och 1930-talen för flygplan som var avsedda för ytterligare flygträning efter den grundläggande flygutbildningen.Övningsflygplan i Nationalencyklopedin, band 20, 1996 Övningsflygplanen och kunde användas för mer avancerad flygning än de skolflygplan som blivande piloter först fick flyga med. Övningsflygplanen betecknades med typprefixet Ö, med Ö 1 som första flygplanstyp med beteckningen (infört 1920) och Ö 9 som det sista (infört 1932). I och med 1940 års beteckningssystem skrotades benämning och sedan dess har ingen skillnad gjorts på övningsflygplan och skolflygplan, utan alla flygplan som är avsedda för skolflygning (grundläggande eller mer avancerad) benämns skolflygplan med typprefixet SK.

Särskiljningen har även förekommit utomlands. USA:s arméflygvapen (USAAF) kallade grundläggande skolflygplan för Basic Trainer (typprefix: BT) och avancerade skolflygplan för Advanced Trainer (typprefix: AT), samt i mindre utsträckning Basic Combat Trainer (typprefix: BC). I Tyskland har begreppet Übungsflugzeug ("övningsflygplan") förekommit stundom.

Inledande jaktskolflygplan I modern tid har ett nytt koncept för militär skolflygning börjat bli populär, på engelska kallat Lead-In Fighter Trainer (förkortat LIFT), ungefär ”inledande jaktskolflygplan” (, "stridsövningsflygplan"). Konceptet tar över positionen som avancerat skolflygplan och har flygslagsutbildning (stridsutbildning) som utgångspunkt istället för taktisk flygutbildning.

Typexempel

Grundläggande skolflygplan Flygplan konstruerade för grundläggande skolflygning.

1931 – De Havilland Tiger Moth 1934 – Gotha Go 145 1935 – North American NA-16 1939 – Vultee V-54 Valiant 1945 – Saab 91 Safir 1946 – De Havilland Chipmunk 1949 – Vickers Varsity 1951 – Valmet Vihuri 1958 – Malmö flygindustri MFI-9 1969 – Scottish Aviation Bulldog 1971 – Saab Safari 1975 – Valmet L-70 2010 – Grob G 120TP

Avancerade skolflygplan Flygplan konstruerade för avancerad skolflygning.

1935 – North American Texan 1954 – BAC Jet Provost 1961 – Soko G-2 Galeb 1963 – Saab 105 1967 – BAC Strikemaster 1971 – Mitsubishi T-2 1972 – Saab Supporter 1974 – Hawker Siddeley Hawk 1976 – Aermacchi MB-339 1978 – Soko G-4 Super Galeb 1985 – Valmet L-90 1996 – Jakovlev Jak-130 2016 – Boeing-Saab T-7 Red Hawk

Skolvarianter av stridsflygplan Varianter av stridsflygplan konstruerade med skolflygning som huvudsyfte (vanligen med dubbelkommando).

1943 – Me 262 B-1a 1946 – Jak-21 1948 – Jak-17UTI 1949 – MiG-15UTI 1950 – DH 115 Vampire 1959 – SK 35C 1962 – MiG-21UB 1969 – MiG-23UB 1972 – SK 37 1985 – Su-25UB 1985 – MiG-29UB 1996 – JAS 39B 2002 – JAS 39D 2017 – JAS 39F

Ej ändamålsbyggda skolflygplan Flygplan konstruerade för annat än enbart skolflygning som sedan blivit skolflygplan i större omfattning.

1946 – Jak-15 1955 – Cessna 172 1957 – Cessna 150 1960 – Piper PA-28 Cherokee 1978 – Cessna 152

Bilder

Se även Lista över Försvarsmaktens flygplan#Skolflygplan Lista över Försvarsmaktens flygplan#Övningsflygplan

Källor Noter

Kategori:Flygplan Kategori:Militär utbildning