Förenta staternas armé (engelska: United States Army), är det i personal räknat största vapenslaget av USA:s väpnade styrkor och som har det primära ansvaret att tillhandahålla markstridskrafter inom USA:s försvarsdepartement.
Från och med 2004 består den av 494 295 soldater i den reguljära armén, 342 918 i arménationalgardet och 204 134 i den federala arméreserven.http://www.army.mil/references/FY04ArmyProfile.pdf
Historik Den moderna amerikanska armén har sina rötter i de skyttekompanier som kontinentalkongressen beviljande uppförandet av den 14 juni 1775, före USA:s självständighetsförklaring utropats för att möta kraven från det som skulle bli den Amerikanska revolutionen. Kongressen skapade amerikanska armén den 3 juni 1784 efter slutet av amerikanska revolutionen för att ersätta den upplösta kontinentalarmén. Armén i stort, liksom infanteriet som truppslag, anser sig dock vara en linjär efterföljare till den kontinentala armén och daterar därför sitt ursprung därav.http://www.army.mil/cmh-pg/faq/birth.htm
1812 års krig utkämpades mot Storbritannien i vilket USA försökte erövra Brittiska Nordamerika (nuvarande Kanada) i tre olika försök men hindrades i samtliga. Britterna svarade med en invasion i vilken Storbritanniens armé brände ned Washington i augusti 1814, inklusive Kapitolium och Vita huset. Under amerikanska inbördeskriget brukar USA:s armé ibland benämnas som Nordstatsarmén (eller också Unionsarmén) för att särskilja den från motståndaren, Sydstatsarmén, som slogs för utbrytarstaten Amerikas konfedererade stater. Slaget vid Gettysburg i juli 1863 var det blodigaste under det amerikanska inbördeskriget och nämns ofta, tillsammans med belägringen av Vicksburg, som krigets vändpunkt varefter nordsidans vinst blev ett ofrånkomligt faktum. 1800-talet kännetecknas också av att president Andrew Jacksons med lagstöd och armén tvångsförflyttade delar av ursprungsbefolkningen till väster om Mississippifloden (Tårarnas väg) och av de lågintensiva Indiankrigen i landets västra delar.
Krigsministern var ansvarig för armén och medlem av presidentens kabinett från 1789 fram till 1947 då 1947 års nationella säkerhetsakt antogs som ligger till grund för dagens försvarsorganisation där armén ingår i USA:s försvarsdepartement och samtidigt knoppades flygvapnet av från armén och blev en egen försvarsgren.
Organisation
miniatyr|höger|Organisationsschema som beskriver arméns högkvartersorganisation. miniatyr|höger|Divisioner och brigader i aktiv tjänst. Armén är en integrerad del av armédepartementet (Department of the Army), som i sin tur är ett av tre militärdepartement inom försvarsdepartementet (Department of Defense). Chef för armén sedan 1947 är arméministern (Secretary of the Army), en civilist som utnämns av presidenten med senatens råd och samtycke. Arméministern är underställd försvarsministern (Secretary of Defense) och ansvarar inför denne att armén har krigsdugliga och funktionella förband redo för insatser.
Yrkesofficeraren på aktiv stat med högst rang i armén är arméstabschefen (Chief of Staff of the Army) som biträder arméministern, samt är medlem av Joint Chiefs of Staff som under försvarschefens (Chairman of the Joint Chiefs of Staff) ordförandeskap fungerar som yrkesmilitära rådgivare till presidenten, försvarsministern och nationella säkerhetsrådet. Arméstabschefen biträds av en vice arméstabschef som också är en 4-stjärnig general. Arméstabschefen presiderar över arméstaben som bland annat inkluderar ingenjörskårens chef (Chief of Engineers), generalprofossen (Provost Marshal General), generalläkaren (Surgeon General of the Army) och generalauditören (Judge Advocate General of the Army).
Högkvarter Arméhögkvarteret (Headquarters, Department of the Army) består av två stabsorganisationer: Arméministerns kansli (Office of the Secretary of the Army) Arméstaben (The Army Staff)
Arméns huvudkommandon {| class="wikitable" |- align="wrap" |Vapensköld||Namn||Förkortning||Beskrivning||Upprättat||Högkvarter |- ||alt=|50x50px ||Army Forces Command ||FORSCOM || Samordning av arméns stridskrafter. || 1973 || Fort Bragg, North Carolina |- || 50px || Army Futures Command || AFC|| Konceptutveckling och forskning. || 2018 || Austin, Texas |- ||50px ||Army Materiel Command||AMC|| Ackvirering, förvaltning och viss tillverkning av armémateriel. || 1962 || Redstone Arsenal, Alabama |- ||50px || ||TRADOC'|| Utbildning och utveckling av doktriner. || 1973 || Fort Eustis, Virginia
Arméns komponentkommadon VapensköldNamnFörkortningBeskrivningUpprättatHögkvarter50pxArmy Central/3rd ArmyUSARCENT Armékomponenten till United States Central Command. 1982 50px Army Cyber Command ARCYBER Armékomponenten till United States Cyber Command 2010 Fort Gordon, Georgia50pxArmy Europe and Africa/7th ArmyUSAREUR-AF Armékomponent till United States European Command & United States Africa Command. 1943 Lucius D. Clay Kaserne, Wiesbaden, Hessen, Tyskland50pxArmy North/5th ArmyUSARNORTH Armékomponenten till United States Northern Command. 1946 Fort Sam Houston, Texas50pxArmy PacificUSARPAC Armékomponenten till United States Indo-Pacific Command 2000 Fort Shafter, Hawaii50pxArmy Space and Missile Defense Command/Army Strategic CommandUSASMDC/ARSTRAT Armékomponenten till United States Space Command & United States Strategic Command. 1997 Redstone Arsenal, Alabama50pxArmy Special Operations CommandUSASOC Armékomponenten till United States Special Operations Command. 1989 Fort Bragg, North Carolina50pxArmy South/6th ArmyUSARSO Armékomponenten till United States Southern Command. 1986 Joint Base San Antonio, Texas50px8th U.S. Army EUSA USA:s arméstridskrafter i Sydkorea. 1944 Camp Humphreys, Sydkorea
Direktrapporterande enheter VapensköldNamnFörkortningBeskrivningUpprättatHögkvarter50pxArlington National CemeteryUnited States Soldiers' and Airmen's Home National Cemetery Två begravningsplatser i Washingtons storstadsområde 1864 & 1861 Arlington, Virginia 50px Army Acquisition Support Center USAASC Upphandlingsstöd 2002 Fort Belvoir, Virginia 50px Army Civilian Human Resources Agency CHRA Human resources för civilanställda 50pxArmy Corps of EngineersUSACE Arméns ingenjörskår, har även ansvar för kanaler, vattenvägar och översvämningsskydd i USA 1775 Washington, DC50pxArmy Criminal Investigation CommandUSACIDC Arméns kriminalpolis 1971 Marine Corps Base Quantico, VirginiaUnited States Army Human Resources CommandHRC Human resources för militär personal 2003 Fort Knox, Kentucky50pxArmy Intelligence and Security CommandINSCOM Arméns underrättelse- och säkerhetstjänst 1977 Fort Belvoir, Virginia50pxArmy Medical CommandMEDCOM Arméns medicinska kommando 1994 Joint Base San Antonio, Texas 50pxArmy Military District of WashingtonMDW Försvar av huvudstaden, tillhandahåller musikkår och ceremoniförband samt övergripande samordning av de väpnade styrkornas deltagande i statsceremonier i huvudstadsområdet. 1921 50pxArmy Test and Evaluation CommandATEC Testning och utvärdering av materiel 1999 Alexandria, Virginia 50px Army War College AWC Arméns krigshögskola för högre militär undervisning 1901 Carlisle, Pennsylvania50pxUnited States Military AcademyUSMA Arméns officershögskola, mer känd som West Point. 1802 West Point, New York
Anläggningar Fabriksanläggningar Joint Systems Manufacturing Center – Lima Förvaringsdepåer Hawthorne Army Depot Sierra Army Depot Skjutfält White Sands Missile Range
Gradbeteckningar och uniformer
Det nuvarande stridsuniformen heter Army Combat Uniform (ACU) och har ett kamouflagemönster som heter Operational Camouflage Pattern (OCP). OCP ersatte 2019 ett pixelmönstrat kamouflagemönster vid namn Universal Camouflage Pattern (UCP), som inte hade visat sig vara särdeles effektivt i Afghanistankriget.
UCP hade 2005 ersatt ett annat kamouflagemönster, Woodland från 1980-talet som bars på den tidigare stridsuniformen Battle Dress Uniform (BDU). För ökenterräng fanns även parallellt Desert Combat Uniform (DCU) som infördes strax efter det första Gulfkriget.
Den 11 november 2018, meddelande armén att en ny daglig dräkt (Army Greens), som i färg och utformning har sin förelaga i den uniform som användes av armén under andra världskriget, successivt kommer att tas i bruk, med start under sommaren 2020. Den tidigare dagliga dräkten från 2010, Army Service Uniform, kommer fortsatt finnas kvar som paraddräkt.
Materiel Nuvarande Handeldvapen Pistol M9 M11 Kulsprutepistol Heckler & Koch MP5 Automatkarbin M4A1 FN SCAR Hagelgevär Benelli M4 Super 90 Kulspruta M2 Browning Prickskyttegevär Heckler & Koch HK417 Barrett M82 Granatspruta Mk 19 Granatspruta M203 (granattillsats) Pansarvärnsvapen AT4 M3 MAAWSRobotar Mindre robotar BGM-71 TOW FGM-148 Javelin FIM-92 Stinger Artilleri M109 haubits M270 MLRS Luftvärn MIM-104 Patriot
Flyg Flygplan Gulfstream V (VIP-transport) Fokker F27 Friendship (transport) de Havilland Canada DHC-7 (spaning) Helikoptrar AH-64 Apache CH-47 Chinook UH-60 Black Hawk UAV AAI RQ-7 Shadow RQ-20 PumaFordon HMMWV M939 Heavy Expanded Mobility Tactical Truck Oshkosh M-ATV
Stridsfordon Pansarskyttefordon M2/M3 Bradley Stryker M113 armored personnel carrier
Stridsvagn M1 Abramsminiatyr|höger|Attackhelikopter, modell AH-64 Apache, ger eldunderstöd under en räd i Irak (24 februari 2006).
miniatyr|höger|Stridsvagn av typ M1 1A1 Abrams. Historiskt Handeldvapen Colt M1911 M1903 Springfield M1 Garand M14 (gevär) M16 (automatkarbin)Helikoptrar AH-1 Cobra UH-1 IroquoisStridsvagnar M60 Patton
Armén i populärkultur höger|miniatyr|Rekryteringsaffisch för USA:s armé med nationalpersonifikationen Onkel Sam som användes i båda världskrigen. Förebilden var en rekryteringsaffisch för den brittiska armén med Lord Kitchener. Spelfilm
Vingarna (1927) Härifrån till evigheten (1953) Den längsta dagen (1962) 12 fördömda män (1967) De gröna baskrarna (1968) Fästningen i Ardennerna (1969) M*A*S*H (1970) Patton – Pansargeneralen (1970) En bro för mycket (1977) Apocalypse (1979) Plutonen (1986) Hamburger Hill (1987) Fire Birds (1990) Forrest Gump (1994) Outbreak – i farozonen (1995) Beslut utan återvändo (1996) I sanningens namn (1996) Den tunna röda linjen (1998) Pentagon Wars (1998) Rädda menige Ryan (1998) Generalens dotter (1999) Three Kings (1999) Tigerland (2000) Black Hawk Down (2001) Pearl Harbor (2001) We Were Soldiers (2002) Basic (2003) Home of the Brave (2006) Stop-Loss (2008) Inglourious Basterds (2009)
TV-serier
M*A*S*H (1972–1983) Pluton B i Vietnam (1987-1990) Band of Brothers (2001) The Unit (2006–2009) Army Wives'' (2007-)
Se även Army & Air Force Exchange Service
Referenser
Noter
Webbkällor Titel 10 United States Code 3062 (b), läst 2010-10-04 "Department of the Army" U.S. Government Manual 2009–2010 Edition, Government Printing Office, Washington D.C., sid 161–169
Externa länkar army.mil officiell webbportal.
Kategori:Arméer efter land